Så är då processen igång för att utreda införandet av Fritt Val i hemtjänsten i Eslöv. Efter 1,5 års diskuterande är processen äntligen i gång.
Tidsplanen som vi fattade beslut om på Vård- och Omsorgsnämndens AU idag ser ut som så att utredningsfasen sträcker sig längst till september i år, men får avslutas tidigare (för mig gärna i maj/juni). När då de politiska beslutet är taget, senast på September-KF, påbörjas införandefasen som beräknas ta 6 månader. Projektplanen säger att vi kan ha infört Fritt Val inom hemtjänsten tidigast hösten 2010. Min förhoppning är att vi skall kunna vara igång under våren 2010.
Eslöv har ansökt om projektpengar och fått 2 miljoner. 350 000 av dessa används under utredningsfasen. Resterande 1,65 miljoner skall användas till införandefasen. Skulle det nu bli så (gud förbjude) att det bli nej till införandet av Fritt Val i kommunfullmäktige återbetalas dessa pengar till staten.
/LH
fredag 30 januari 2009
torsdag 29 januari 2009
Replik till Kent Karlsson (Kd)
Replik till Kent Karlsson (Kd) – SKD 2009-01-29
Alla vet att folkpartiets familjepolitik inte är den samma som kristdemokraternas. I den kompromiss som ligger till grund för alliansregeringens beslut om att tillåta kommuner som så önskar att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag, är regelverket så uppstyrt att endast ca 150 familjer i Eslöv skulle komma ifråga för ett kommunalt vårdnadsbidrag. Om man tittar på de kommuner som infört kommunalt vårdnadsbidrag kan man knappast påstå att det varit avgörande för familjernas val av barnomsorg. I Eslöv uppskattar vi att det skulle kosta skattebetalarna ca 1,3 miljoner om 30 familjer av de 150, skulle välja ett kommunalt vårdnadsbidrag på 3000 kr.
Har vi råd till detta med finanskrisen bankande på vår port? Vi i folkpartiet vill först höja kvaliteten i vår befintliga barnomsorg och ha den kommunala ekonomin i ordning innan vi kan tänka oss ett kommunalt vårdnadsbidrag.
Hur vi i folkpartiet resonerade och motiverade vårt beslut att yrka avslag till kristdemokraternas motion finns att läsa på fpeslov.blogspot.com den 8 oktober och 27 oktober 2008.
Kristdemokraternas motion var en ren partimotion. Folkpartiet stödjer givetvis alltid en motion som alla fyra allianspartierna i Eslöv har undertecknat. Däremot känner vi oss inte tvingade att stödja en motion från något annat parti, speciellt om den inte överensstämmer med vår politik. Jag förutsätter att Kristdemokraterna resonerar på samma vis.
Lesley Holmberg (fp)
Alla vet att folkpartiets familjepolitik inte är den samma som kristdemokraternas. I den kompromiss som ligger till grund för alliansregeringens beslut om att tillåta kommuner som så önskar att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag, är regelverket så uppstyrt att endast ca 150 familjer i Eslöv skulle komma ifråga för ett kommunalt vårdnadsbidrag. Om man tittar på de kommuner som infört kommunalt vårdnadsbidrag kan man knappast påstå att det varit avgörande för familjernas val av barnomsorg. I Eslöv uppskattar vi att det skulle kosta skattebetalarna ca 1,3 miljoner om 30 familjer av de 150, skulle välja ett kommunalt vårdnadsbidrag på 3000 kr.
Har vi råd till detta med finanskrisen bankande på vår port? Vi i folkpartiet vill först höja kvaliteten i vår befintliga barnomsorg och ha den kommunala ekonomin i ordning innan vi kan tänka oss ett kommunalt vårdnadsbidrag.
Hur vi i folkpartiet resonerade och motiverade vårt beslut att yrka avslag till kristdemokraternas motion finns att läsa på fpeslov.blogspot.com den 8 oktober och 27 oktober 2008.
Kristdemokraternas motion var en ren partimotion. Folkpartiet stödjer givetvis alltid en motion som alla fyra allianspartierna i Eslöv har undertecknat. Däremot känner vi oss inte tvingade att stödja en motion från något annat parti, speciellt om den inte överensstämmer med vår politik. Jag förutsätter att Kristdemokraterna resonerar på samma vis.
Lesley Holmberg (fp)
onsdag 28 januari 2009
Jämför gymnasieskolorna
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har starta en ny webbsida där man kan jämföra resultaten mellan landets olika gymnasieskolor. www.skl.se/jamforgymnasieskola
/LH
/LH
tisdag 27 januari 2009
Är vi överens om problemen inom räddningstjänsten?
Tyvärr blev debatten i kommunfullmäktige förryckt av ordförandes agerande. Jag tycker det är viktigt att vi får möjlighet att debattera vår räddningstjänst – därför en interpellation. Interpellationens frågor och följdfrågor är utgångspunkten för en debatt kring ämnet. I interpellationsdebatten fattas inga beslut utan syftet är att se om det finns en gemensam insikt om problemet eller klargöra åsiktsskillnader. Interpellationsdebatten är kunskapshöjande – men då måste debatten få vara fri.
Tony Hansson påpekade i sitt interpellationssvar att det är Kommunstyrelsen som har ansvaret för räddningstjänsten i kommunen. Problemet är att KS inte någon gång debatterat eller fått rapporter från Räddningstjänst syd, där Tony är 2:e vice ordförande. Vi övriga ledamöter i KS är hänvisade till www.rsyd.se för att inhämta information.
Allmänheten klagar på oss. Med all rätt.
Räddningstjänst syd klarar inte att uppnå målen. Då är antingen målen orealistiska eller så har man inte avsatt tillräckligt med resurser för att nå målen.
Antalet olyckor ökar år för år och Eslöv växer. Samtidigt minskar Eslövs kostnader för räddningstjänsten. 2006 betalade vi 18,4 miljoner och 2007 15,2 miljoner (Rsyd hemsida). Det som vi drog ner på var de sk tilläggstjänsterna.
Detta rimmar illa med den bild som kommunalrådet Cecilia Lind (s) gav på näringslivsträffen den 19 januari på Stadshuset. På direkt fråga svarade CL att 1) vi har inte dragit ner på räddningstjänsten 2) vi förstärker from oktober 2008. En bild som jag inte kände igen.
I SKD den 26 januari på Lundasidan kan man läsa om socialdemokraten Per Olsson som ställer frågan ” skulle förstörelsen på Killebäckskolan ha blivit så omfattande ifall inte räddningstjänsten fått spara så mycket?” Frågan är relevant även för oss i Eslöv eftersom vi samarbetar i räddningstjänsten inte minst i Revinge/Löberödsområdet.
”På socialdemokraternas hemsida finns ett inlägg av en tjänsteman inom räddningstjänsten. Han påpekar att den operativa verksamheten inom Räddningstjänst syd har bantats kraftfullt de senaste åren.
Han säger att i området har 40 % av personalen skurits bort. – Detta påverkar i allra högsta grad våra möjligheter att rädda liv och utveckling av bränder. Alla bränder är små i början. Ifall räddningstjänsten har tillräcklig styrka kan de så förbli, skriver tjänstemannen.” Allt enligt SKD.
Denna bild stämmer inte med den bild Cecilia Lind ger – detta ville jag fråga om. Tony ger bilden av att Räddningstjänsten inte når sina mål, tjänstemannen ger bilden av att det beror på resursbrist. Vi måste bli överens om problembilden - men då krävs en fri debatt.
Jag menar att första styrkan som når olycksplatsen omedelbart skall kunna göra en relevant skadebegränsning och räddningsinsats. Man skall inte behöva stå och vänta på att det skall komma mer folk så man kan gå in i en byggnad och bekämpa elden inne i huset. Tiden är viktig i alla moment av en räddningsinsats. Det behöver man inte vara proffs för att förstå.
Tony Hansson påpekade i sitt interpellationssvar att det är Kommunstyrelsen som har ansvaret för räddningstjänsten i kommunen. Problemet är att KS inte någon gång debatterat eller fått rapporter från Räddningstjänst syd, där Tony är 2:e vice ordförande. Vi övriga ledamöter i KS är hänvisade till www.rsyd.se för att inhämta information.
Allmänheten klagar på oss. Med all rätt.
Räddningstjänst syd klarar inte att uppnå målen. Då är antingen målen orealistiska eller så har man inte avsatt tillräckligt med resurser för att nå målen.
Antalet olyckor ökar år för år och Eslöv växer. Samtidigt minskar Eslövs kostnader för räddningstjänsten. 2006 betalade vi 18,4 miljoner och 2007 15,2 miljoner (Rsyd hemsida). Det som vi drog ner på var de sk tilläggstjänsterna.
Detta rimmar illa med den bild som kommunalrådet Cecilia Lind (s) gav på näringslivsträffen den 19 januari på Stadshuset. På direkt fråga svarade CL att 1) vi har inte dragit ner på räddningstjänsten 2) vi förstärker from oktober 2008. En bild som jag inte kände igen.
I SKD den 26 januari på Lundasidan kan man läsa om socialdemokraten Per Olsson som ställer frågan ” skulle förstörelsen på Killebäckskolan ha blivit så omfattande ifall inte räddningstjänsten fått spara så mycket?” Frågan är relevant även för oss i Eslöv eftersom vi samarbetar i räddningstjänsten inte minst i Revinge/Löberödsområdet.
”På socialdemokraternas hemsida finns ett inlägg av en tjänsteman inom räddningstjänsten. Han påpekar att den operativa verksamheten inom Räddningstjänst syd har bantats kraftfullt de senaste åren.
Han säger att i området har 40 % av personalen skurits bort. – Detta påverkar i allra högsta grad våra möjligheter att rädda liv och utveckling av bränder. Alla bränder är små i början. Ifall räddningstjänsten har tillräcklig styrka kan de så förbli, skriver tjänstemannen.” Allt enligt SKD.
Denna bild stämmer inte med den bild Cecilia Lind ger – detta ville jag fråga om. Tony ger bilden av att Räddningstjänsten inte når sina mål, tjänstemannen ger bilden av att det beror på resursbrist. Vi måste bli överens om problembilden - men då krävs en fri debatt.
Jag menar att första styrkan som når olycksplatsen omedelbart skall kunna göra en relevant skadebegränsning och räddningsinsats. Man skall inte behöva stå och vänta på att det skall komma mer folk så man kan gå in i en byggnad och bekämpa elden inne i huset. Tiden är viktig i alla moment av en räddningsinsats. Det behöver man inte vara proffs för att förstå.
tisdag 20 januari 2009
Gymnasieskolan en ekonomisk ”gökunge”
Eslövs gymnasieskola börjar allt mer ta formen av en ekonomisk ”gökunge”, för många klasser och underskott i 20-miljonersklassen. Vi har avtal med andra kommuner som gör att en omstrukturering tar minst tre till fyra år att genomföra.
Eslöv saknar ekonomiska reserver. En möjligheter är att omfördela skattepengar mellan nämnderna. Skall vård- och omsorgsnämnden minska sin ram för att kommunen skall kunna täcka upp underskotten i gymnasieskolan? Samma fråga kan ställas till grundskolan och barnomsorgen. Kanske skall vi dra in på asfalten. Kan vi dra ner på kultur och fritid? Kan vi låna till driften av gymnasieskolan? Instinktivt känner jag att inget av alternativen ovan är realistiskt och möjligt att genomföra. Vård och omsorg och Barn och familj har redan genomfört stora besparingar. Det finns inga utrymmen att dra in ytterligare på kommunens kärnverksamheter.
Självklart är jag förvånad att socialdemokraternas budget visade sig så ihålig redan efter en månad in på budgetåret 2009. Nu ser vi risken av att inte spara i ladorna i goda tider och ha reserver nu när vi står på tröskeln till en djup lågkonjunktur.
Kan vi klara budgeten och rädda välfärden i Eslöv? Eslöv har inga skulder men vi använder våra inkomster till 100 %. Eslöv ligger på plats 14 när det gäller skattesatsen. 1 kronas skattehöjning innebär ca 40 miljoner ökade intäkter till kommunkassan. En femtioöring innebär ca 20 miljoner plus– eller vad vi behöver för att klara dagens gymnasieskola.
Jag kan tänka mig att diskutera en skattehöjning på en femtioöring om man samtidigt omstrukturerar gymnasieskolan och är beredd att sänka skatten med 50 öringen när saneringen är genomförd.
Givetvis blir det skattebetalarna i Eslöv som drabbas. Jag skulle tro att det innebär ca 1000 kr i ökad skatt per år för den enskilde i Eslöv.
Det naggar på det jobbskattteavdrag som regeringen har genomfört. (Du kan se hur mycket din skatt sänks på www.jobbskatteavdrag.se). Finns det fler alternativ? Inte som jag ser det för att snabbt komma tillrätta med en sargad kommunbudget. På lite längre sikt måste vi ta hjälp av privata företag i skol- och vårdbranschen om vi skall klara välfärden i Eslöv.
Eslöv saknar ekonomiska reserver. En möjligheter är att omfördela skattepengar mellan nämnderna. Skall vård- och omsorgsnämnden minska sin ram för att kommunen skall kunna täcka upp underskotten i gymnasieskolan? Samma fråga kan ställas till grundskolan och barnomsorgen. Kanske skall vi dra in på asfalten. Kan vi dra ner på kultur och fritid? Kan vi låna till driften av gymnasieskolan? Instinktivt känner jag att inget av alternativen ovan är realistiskt och möjligt att genomföra. Vård och omsorg och Barn och familj har redan genomfört stora besparingar. Det finns inga utrymmen att dra in ytterligare på kommunens kärnverksamheter.
Självklart är jag förvånad att socialdemokraternas budget visade sig så ihålig redan efter en månad in på budgetåret 2009. Nu ser vi risken av att inte spara i ladorna i goda tider och ha reserver nu när vi står på tröskeln till en djup lågkonjunktur.
Kan vi klara budgeten och rädda välfärden i Eslöv? Eslöv har inga skulder men vi använder våra inkomster till 100 %. Eslöv ligger på plats 14 när det gäller skattesatsen. 1 kronas skattehöjning innebär ca 40 miljoner ökade intäkter till kommunkassan. En femtioöring innebär ca 20 miljoner plus– eller vad vi behöver för att klara dagens gymnasieskola.
Jag kan tänka mig att diskutera en skattehöjning på en femtioöring om man samtidigt omstrukturerar gymnasieskolan och är beredd att sänka skatten med 50 öringen när saneringen är genomförd.
Givetvis blir det skattebetalarna i Eslöv som drabbas. Jag skulle tro att det innebär ca 1000 kr i ökad skatt per år för den enskilde i Eslöv.
Det naggar på det jobbskattteavdrag som regeringen har genomfört. (Du kan se hur mycket din skatt sänks på www.jobbskatteavdrag.se). Finns det fler alternativ? Inte som jag ser det för att snabbt komma tillrätta med en sargad kommunbudget. På lite längre sikt måste vi ta hjälp av privata företag i skol- och vårdbranschen om vi skall klara välfärden i Eslöv.
lördag 17 januari 2009
Hur skall Eslövs framtida utbildningsstruktur se ut?
Mot bakgrund av att Eslövs gymnasieskolor förväntas överskrida sin budget i år med ca 15 miljoner behövs gymnasieskolans struktur förändras. Kommunstyrelsen har tillsatt en styrgrupp för Eslövs framtida skolstruktur i vilken jag ingår.
Såhär går mina tankar just nu. Vi skall dra ner på gymnasiet och satsa på grundskolan och förskolan. Varför? I Skåne finns det ett överutbud på runt 6000 gymnasieplatser och konkurrensen är stenhård. Överenskommelsen om ”Fritt Sök” gör det ännu svårare att förutse elevantalet på vår gymnasieskola. Bergagymnasiet bör då satsa på säkra program – utbildningar där vi är bra och kan konkurrera – Bergagymnasiet konkurrerar numera på en fri marknad.
När eleverna gör sitt val gör dom det utifrån många olika kriterier. Vilka elever kan Berga attrahera? Det bör kartläggas. När vi vet det skall vi satsa på denna elevmålgrupp.
Eslöv skall vara positiva och öppet för de som vill etablera friskolor i kommunen – både grundskola, gymnasier och förskolor.
Eftersom vi har skolplikt i grundskolan är det här och på förskolorna vi skall lägga de mesta och största resurserna. Eslöv skall vara jäkligt bra på grundutbildning – för alla.
Lesley
Såhär går mina tankar just nu. Vi skall dra ner på gymnasiet och satsa på grundskolan och förskolan. Varför? I Skåne finns det ett överutbud på runt 6000 gymnasieplatser och konkurrensen är stenhård. Överenskommelsen om ”Fritt Sök” gör det ännu svårare att förutse elevantalet på vår gymnasieskola. Bergagymnasiet bör då satsa på säkra program – utbildningar där vi är bra och kan konkurrera – Bergagymnasiet konkurrerar numera på en fri marknad.
När eleverna gör sitt val gör dom det utifrån många olika kriterier. Vilka elever kan Berga attrahera? Det bör kartläggas. När vi vet det skall vi satsa på denna elevmålgrupp.
Eslöv skall vara positiva och öppet för de som vill etablera friskolor i kommunen – både grundskola, gymnasier och förskolor.
Eftersom vi har skolplikt i grundskolan är det här och på förskolorna vi skall lägga de mesta och största resurserna. Eslöv skall vara jäkligt bra på grundutbildning – för alla.
Lesley
onsdag 31 december 2008
Gott Nytt År!
Denna dag på året finns det tid till återblick och reflexion över året som gått och att spekulera om året som kommer. Om man bortser från global finanskris, klimatkris och alla världens krig så är det Eslöv med liberala ögon som upptar mina tankar.
2008 kommer jag att minnas som året då vi i alliansen förklarade att vi inte hade förtroende för vårt moderata kommunalråd som trots misstroendet från dom som valt honom vägra lämna kommunalrådsstolen. Jag minns hur vi i Vård- och Omsorgsnämnden kämpat för att komma fram i frågan om Fritt Val. Nu är vi ett steg närmare förverkligande och i min optimism tror ja att vi inför Fritt Val inom hemtjänsten till hösten 2009.
Från 2008 tar jag också med mig örtoftabornas envetna kamp mot kraftvärmeverket. Lagom till julen kröntes deras envishet med att miljööverdomstolen stoppade planerna.
2008 blev jag medveten om problemen i skolan. Det är bara så att inga elever får lämna grundskolan utan att ha godkända betyg i läsa, skriva, räkna.
Gymnasieskolans brist på förmåga att konkurrera och svikande elevunderlag blev påtagligt under året. Givetvis måste alla bränderna finnas kvar i minnet. Många av dessa frågor kommer att följa med in i 2009.
Inom folkpartiet i Eslöv fick Jonas nytt jobb i Malmö och valde att nu på nyåret flytta till Malmö. Givetvis ett hårt slag för oss i fp. Jonas var vår gruppledare och hade tunga förtroendeuppdrag som vår representant i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Visst saknar vi honom. Jonas avhopp innebar för min egen del att jag fick skjuta på mina nedtrappningsplaner och åter ta på mig rollen som gruppledare och ledamot i KS. Glädjande är att jobba tätt tillsammans med två duktiga och engagerade personer – Solweig och Daniel.
Framåtblicken – Vad ser jag som viktigt 2009? I juni skall vi ha val till Europaparlamentet. Folkpartiets lista kommer förmodligen att toppas av de tre som vann vårt interna provval, Marit Paulsen, Olle Schmidt och Maria Leissner. Tre fantastiska personer. Olle är vår skånske kandidat som just nu sitter i Europaparlamentet. Han är min kandidat i Eslöv. (Bilden: Daniel Rhodin och Olle Schmidt diskuterar i Bryssel - förmodligen om FRA.)
En annan viktig fråga som jag kommer att jobba hårt med under 2009 är Fritt val. Mitt mål är att vi skall få fritt val genomfört fullt ut i Eslövs vård och omsorg – åtminstone till 2010. Hösten 2009 bör vi ha infört Fritt Val inom hemtjänsten.
Vi måste få två nya vårdboenden. Jag tror att vi måste intressera privata vårdföretag att bygga och driva vårdboenden i Eslöv. Vi har goda erfarenheter av Partnergruppen. Detta måste göras under 2009 om de skall kunna stå färdiga när äldreboomen kommer igång på allvar i Eslöv.
Eslöv måste börja klättra på rankingen över skolkommuner. Eslöv behöver en ny evenemangshall. Det är skandal att våra elitlag i bordtennis och handboll skall vara hänvisade till en nersliten Norrevångshall. Efter att ha varit och titta på när Lugi förlora mot Sävehof innan jul, så skulle jag vilja ha en sådan kombihall för inomhusidrotterna och en ishall i Eslöv. I Lund heter hallen Färs & Frosta hallen.
För oss i Folkpartiet i Eslöv önskar jag att fler liberaler i Eslöv vill engagera sig i vårt parti och hjälpa till med att förändra Eslöv. Ni behövs!
Till sist vill jag önska alla våra ca 2000 läsare av vår liberala eslövsblogg ett riktigt fint 2009.
Lesley Holmberg
Gruppledare
2008 kommer jag att minnas som året då vi i alliansen förklarade att vi inte hade förtroende för vårt moderata kommunalråd som trots misstroendet från dom som valt honom vägra lämna kommunalrådsstolen. Jag minns hur vi i Vård- och Omsorgsnämnden kämpat för att komma fram i frågan om Fritt Val. Nu är vi ett steg närmare förverkligande och i min optimism tror ja att vi inför Fritt Val inom hemtjänsten till hösten 2009.
Från 2008 tar jag också med mig örtoftabornas envetna kamp mot kraftvärmeverket. Lagom till julen kröntes deras envishet med att miljööverdomstolen stoppade planerna.
2008 blev jag medveten om problemen i skolan. Det är bara så att inga elever får lämna grundskolan utan att ha godkända betyg i läsa, skriva, räkna.
Gymnasieskolans brist på förmåga att konkurrera och svikande elevunderlag blev påtagligt under året. Givetvis måste alla bränderna finnas kvar i minnet. Många av dessa frågor kommer att följa med in i 2009.
Inom folkpartiet i Eslöv fick Jonas nytt jobb i Malmö och valde att nu på nyåret flytta till Malmö. Givetvis ett hårt slag för oss i fp. Jonas var vår gruppledare och hade tunga förtroendeuppdrag som vår representant i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Visst saknar vi honom. Jonas avhopp innebar för min egen del att jag fick skjuta på mina nedtrappningsplaner och åter ta på mig rollen som gruppledare och ledamot i KS. Glädjande är att jobba tätt tillsammans med två duktiga och engagerade personer – Solweig och Daniel.
Framåtblicken – Vad ser jag som viktigt 2009? I juni skall vi ha val till Europaparlamentet. Folkpartiets lista kommer förmodligen att toppas av de tre som vann vårt interna provval, Marit Paulsen, Olle Schmidt och Maria Leissner. Tre fantastiska personer. Olle är vår skånske kandidat som just nu sitter i Europaparlamentet. Han är min kandidat i Eslöv. (Bilden: Daniel Rhodin och Olle Schmidt diskuterar i Bryssel - förmodligen om FRA.)
En annan viktig fråga som jag kommer att jobba hårt med under 2009 är Fritt val. Mitt mål är att vi skall få fritt val genomfört fullt ut i Eslövs vård och omsorg – åtminstone till 2010. Hösten 2009 bör vi ha infört Fritt Val inom hemtjänsten.
Vi måste få två nya vårdboenden. Jag tror att vi måste intressera privata vårdföretag att bygga och driva vårdboenden i Eslöv. Vi har goda erfarenheter av Partnergruppen. Detta måste göras under 2009 om de skall kunna stå färdiga när äldreboomen kommer igång på allvar i Eslöv.
Eslöv måste börja klättra på rankingen över skolkommuner. Eslöv behöver en ny evenemangshall. Det är skandal att våra elitlag i bordtennis och handboll skall vara hänvisade till en nersliten Norrevångshall. Efter att ha varit och titta på när Lugi förlora mot Sävehof innan jul, så skulle jag vilja ha en sådan kombihall för inomhusidrotterna och en ishall i Eslöv. I Lund heter hallen Färs & Frosta hallen.
För oss i Folkpartiet i Eslöv önskar jag att fler liberaler i Eslöv vill engagera sig i vårt parti och hjälpa till med att förändra Eslöv. Ni behövs!
Till sist vill jag önska alla våra ca 2000 läsare av vår liberala eslövsblogg ett riktigt fint 2009.
Lesley Holmberg
Gruppledare
onsdag 24 december 2008
Långbänken har Cecilia själv åstadkommit.
I nästan två år har Karidalskökets framtid diskuterats. Vård- och Omsorgsnämnden. har i politisk enighet varit överens om att lägga ut köket på entreprenad. När vi skulle skrida till verket stoppades projektet av kommunledningen med anledning av att måltiderna till förskolorna inte kunde lösas. Vård- och Omsorgsnämnden tyckte inte det var något större problem att låta förskolemåltiderna ingå i entreprenaden alternativt ta bort dom. Utredningen på denna enkla fråga tog nästan ett år. Under tiden var det allt färre pensionärer som ville inta sina måltider på Karidal.
Cecilia Lind, s-märkt kommunalråd, skyller på Allianspartierna. Det kan hon väl få göra om det gör henne lyckligare. Vi stoppade ett förslag i kommunstyrelsen som innebar att all konkurrensutsättning och upphandling skulle gå via Servicenämnden. Enligt förslaget skulle även Servicenämnden kunna lägga anbud. Servicenämnden skulle alltså enligt detta förslag både kunna lägga egna anbud och vara ansvarig nämnd för kommunens upphandlingar i konkurrens. En fullständigt omöjlig konstruktion. Cecilia tar detta beslut som intäkt för att det är Allianspartierna som saboterar lösningen för Karidalköket.
Folkpartiets alternativ till Cecilias utredning är att förstärka kommunens upphandlingskompetens. Eslövs kommun behöver duktiga upphandlare som kan hjälpa nämnderna när dessa vill göra upphandlingar i konkurrens av framförallt service och tjänster. Den nuvarande kompetensen i kommunen räcker inte till. Det visar de senaste årens entreprenadupphandlingar som i regel fått göras om. Servicenämnden är onödig och borde läggas ner.
Karidalsköket borde inte varit ett problem. Entreprenadupphandlingen av driften av Karidalköket hade varit avklarat redan för ett år sedan om Vård- och Omsorgsnämnden själv fått bestämma. Långbänken har Cecilia själv åstadkommit.
Lesley Holmberg (fp)
Vice ordförande i Vård- och Omsorgsnämnden.
SKD
Cecilia Lind, s-märkt kommunalråd, skyller på Allianspartierna. Det kan hon väl få göra om det gör henne lyckligare. Vi stoppade ett förslag i kommunstyrelsen som innebar att all konkurrensutsättning och upphandling skulle gå via Servicenämnden. Enligt förslaget skulle även Servicenämnden kunna lägga anbud. Servicenämnden skulle alltså enligt detta förslag både kunna lägga egna anbud och vara ansvarig nämnd för kommunens upphandlingar i konkurrens. En fullständigt omöjlig konstruktion. Cecilia tar detta beslut som intäkt för att det är Allianspartierna som saboterar lösningen för Karidalköket.
Folkpartiets alternativ till Cecilias utredning är att förstärka kommunens upphandlingskompetens. Eslövs kommun behöver duktiga upphandlare som kan hjälpa nämnderna när dessa vill göra upphandlingar i konkurrens av framförallt service och tjänster. Den nuvarande kompetensen i kommunen räcker inte till. Det visar de senaste årens entreprenadupphandlingar som i regel fått göras om. Servicenämnden är onödig och borde läggas ner.
Karidalsköket borde inte varit ett problem. Entreprenadupphandlingen av driften av Karidalköket hade varit avklarat redan för ett år sedan om Vård- och Omsorgsnämnden själv fått bestämma. Långbänken har Cecilia själv åstadkommit.
Lesley Holmberg (fp)
Vice ordförande i Vård- och Omsorgsnämnden.
SKD
onsdag 17 december 2008
68 elever har svikits
Jag fick underkänt av vårt s-kommunalråd, Cecilia Lind, på utformningen av min interpellationsfråga om betygsresultatet i Eslövs grundskola. Nästa gång får jag formulera flera frågor med samma innehåll så att Cecilia kan välja vilken hon vill svara på. Cecilia lyfter gärna fram diverse rankinglistor när Eslöv har förbättrat rankingen men talar väldigt tyst om de som rankar Eslöv lågt.
Cecilia och jag lyckades inte bli överens om att Eslövs grundskola har problem. Jag tycker att Eslöv har ett problem när Lärarförbundet rankar Eslöv på 218 plats som skolkommun. Enligt skolverkets statistik är det genomsnittliga mertivärdet för samtliga avgångselever i åk 9 196,7. Genomsnittsvärdet för kommuner av Eslövs typ är 202,6. Skolverket statistik visar också att pojkarna ligger betydligt under medelvärdet och flickorna något över. 28 procent av eleverna uppnådde ej målen i ett eller flera ämnen (medelevärdet 23,8 %). Det var 440 ungdomar som lämnade grundskolan i våras. 68 elever saknade behörighet till gymnasiet. Nästan 3 klasser!
Lärarförbundet har rangordnat kommunerna utifrån meritvärdet och då hamnar Eslöv på 218 plats 2008 och på SALSA-värdet plats 222. Om man tittar på andelen godkända år 9 hamnar Eslöv på 212 plats och godkända SALSA år 9 på 168 plats. Visst har vi problem.
Regeringen har i budgeten avsatt 900 miljoner till landets skolor för att stärka basfärdigheterna läsa, skriva, räkna. 3,6 miljarder har avsatts till lärarlyftet och förlängt det till 2011. 60 miljoner till speciallärarutbildning. 525 miljoner satsas på ämnena matematik, naturvetenskap och teknik. Det står Eslöv fritt att få del av dessa satsningar.
Rankingen som görs av Lärarförbundet är ett kvalitetsbetyg på skolverksamheten i Eslöv. Jag är inte nöjd och inte stolt över 2008 års betyg för Eslöv. 68 elever har svikits. Vi har skolplikt och då har vi en skyldighet att erbjuda elever och föräldrar en skola med hög kvalitet.
Det är bra att Cecilia och Barn- och familjenämndens ordförande, Lena Emilsson (s) uttalade att dom vill sikta på att Eslöv skall bli årets skolkommun och att man satt igång och jobba mot detta mål. Förhoppningsvis förbättras Eslövs ranking år för år. Då kanske även Cecilia vill lyfta fram skolfrågorna.
SKD
Cecilia och jag lyckades inte bli överens om att Eslövs grundskola har problem. Jag tycker att Eslöv har ett problem när Lärarförbundet rankar Eslöv på 218 plats som skolkommun. Enligt skolverkets statistik är det genomsnittliga mertivärdet för samtliga avgångselever i åk 9 196,7. Genomsnittsvärdet för kommuner av Eslövs typ är 202,6. Skolverket statistik visar också att pojkarna ligger betydligt under medelvärdet och flickorna något över. 28 procent av eleverna uppnådde ej målen i ett eller flera ämnen (medelevärdet 23,8 %). Det var 440 ungdomar som lämnade grundskolan i våras. 68 elever saknade behörighet till gymnasiet. Nästan 3 klasser!
Lärarförbundet har rangordnat kommunerna utifrån meritvärdet och då hamnar Eslöv på 218 plats 2008 och på SALSA-värdet plats 222. Om man tittar på andelen godkända år 9 hamnar Eslöv på 212 plats och godkända SALSA år 9 på 168 plats. Visst har vi problem.
Regeringen har i budgeten avsatt 900 miljoner till landets skolor för att stärka basfärdigheterna läsa, skriva, räkna. 3,6 miljarder har avsatts till lärarlyftet och förlängt det till 2011. 60 miljoner till speciallärarutbildning. 525 miljoner satsas på ämnena matematik, naturvetenskap och teknik. Det står Eslöv fritt att få del av dessa satsningar.
Rankingen som görs av Lärarförbundet är ett kvalitetsbetyg på skolverksamheten i Eslöv. Jag är inte nöjd och inte stolt över 2008 års betyg för Eslöv. 68 elever har svikits. Vi har skolplikt och då har vi en skyldighet att erbjuda elever och föräldrar en skola med hög kvalitet.
Det är bra att Cecilia och Barn- och familjenämndens ordförande, Lena Emilsson (s) uttalade att dom vill sikta på att Eslöv skall bli årets skolkommun och att man satt igång och jobba mot detta mål. Förhoppningsvis förbättras Eslövs ranking år för år. Då kanske även Cecilia vill lyfta fram skolfrågorna.
SKD
söndag 7 december 2008
"Första krispaketet får ja av politikerna"
Så löd rubriken i Skånskan den 3 december, dvs. dagen efter det att kommunstyrelsen tagit sitt beslut om att begränsa utgifterna för 2009.
Nu undrar jag. Är detta rätt väg? Borde vi inte tillsätta en politisk krisgrupp? Och försöka ena Eslöv över partigränserna i en gemensam strävan att mildra effekterna för våra invånare?
Eller är detta med att klara kriser och problem alltid någon annans huvudansvar?
Oppositionen i landet, dvs. sossar, vänstern och miljöpartiet, kräver insatser från regeringen att satsa ytterligare miljarder för att lösa finanskrisen. Det paket som regeringen la i fredags och som omfattade 8.5 miljarder för 2009 och ytterligare 15 för 2010 och 2011 är enligt oppositionen alldeles för litet. Kritiken är hård. Trots att tex. Rot-avdraget är exakt vad facket begärt.
Jag tycker att det är bra att detta bidrag inordnas i det regelverk som gäller för hushållsnära tjänster och att bidragen permanentas. En seger för jämställdheten. Jag har aldrig förstått varför det är ett riktigt jobb att måla fönster medan att tvätta dom har föraktfullt kallats pigjobb. Och inte ens om man kallar målningen för dess manliga motsvarighet dvs drängjobb låter det lika nedlåtande. Kan det möjligen bero på att sossarna, som länge satt den politiska agendan i landet, alltid varit och är ett arbetarparti för karlar. Hade dom och LO-kollektivet ansett att kvinnors arbete är lika mycket värd så hade den som tvättat fönstren tjänat lika mycket som den som målar dom.
Men åter till finanskrisen i Eslöv. Politikerna i Eslöv har fört en aktiv politik för att under högkonjunkturen samla i ladorna, för att klara sämre tider. Alliansen har alltid velat ha ett större överskott i finanserna men för det mesta varit alltför passiv och sagt ja och mer sällan nej till av den styrande minoritetens, dvs. sossarna, vänstern och miljöpartiet, förslag. Det enda vi verkligen drivit är att begränsa investeringarna och sagt att vi sparar under högkonjunktur för att kunna satsa under lågkonjunktur. Alltså borde vi satsa nu. Inte på projekt som drar med sig dryga driftskostnader men på projekt, som ändå måste göras, såsom tex. ombyggnader och reparationer av skolor, vatten och avloppssystem och gatuunderhåll.
Under högkonjunkturen har den styrande minoriteten använt pengar som blivit över på kontot för försörjningsstöd eftersom färre behövt ekonomisk hjälp under de goda åren till att ge fler möjlighet till ett arbete. Ett i och för sig ett lovvärt projekt. Men att idag när det verkligen behövs arbetsmarknadsinsatser är det inte rätt tillfälle att dra ner på dessa insatser. Det kommer ju omedelbart att ge effekt på kontot för försörjningsstöd. Dessa verksamheter är ju som kommunicerande kärl. Minskar man den ena så höjs automatiskt den andra. Kommunstyrelsen har begärt en översyn och visst det behövs en översyn av hur det hela gått till. En fördel vore om kommunens revision får denna uppgift för att garantera opartiskhet. Det är ju skattepengar det handlar om. En översyn som gör oss bättre redo vid nästa högkonjunktur. Men just nu har jag svårt att se att en neddragning skulle leda till lägre kostnader.
Gymnasieskolan blöder. Allt fler väljer att läsa vid någon annan skola. Det är tråkigt att vår skola inte är tillräckligt attraktiv. Och naturligtvis kan vi inte behålla lärare om vi inte har elever. Men kanske kunde några flyttas över till grundskolan så att vi höjer vår placering från den skämmiga 218 platsen till att på sikt bli Sveriges bästa skolkommun. 2011 när kommunen fyller 100 år kunde vi kanske ligga på plats 100, för att därefter kämpa vidare.
Men för att vi ska nå dit krävs att alla drar åt samma håll och att det blir ett koncerntänkande inom kommunen värt namnet. Det krävs att vi verkligen på alla sätt satsar på skolan. Att vi genom aktivt arbete visar att skolan är viktig. Om nu skolan är så viktig, hur kommer det sig då att elever kan låta bli att gå i skolan utan att något händer eller får ledigt för att åka på semester eller för att handla i Ullared? Tänk den tanken att vid kommunstyrelsen sammanträder är inte kommunalrådet närvarande. Hon har valt att ta ledigt för att åka och handla. Vad skulle det sända för signaler? Ja, i alla fall inte att kommunstyrelsen är viktig. Men att ta ledigt från skolan är det ok. Och det sänder signaler om att skolan inte är viktig.
Åter till finanskrisen. Det jag tycker vi måste göra nu är att tillsätta en politisk krisgrupp, som sätter sig ner lugn och ro och lägger fram en plan hur vi ska klara 2010 och 2011 om krisen fördjupas. Fatta inga förhastade beslut om neddragningar innan vi fått en ordentlig genomlysning. Och det är min övertygelse att om kommundirektören får möjlighet att utöva sitt chefskap så kommer han att tillsammans med sin ledningsgrupp att arbeta fram olika förslag till lösningar som denna krisgrupp sedan kan ta ställning till.
Men sitt lugnt i båten just nu.
Eller??
Nu undrar jag. Är detta rätt väg? Borde vi inte tillsätta en politisk krisgrupp? Och försöka ena Eslöv över partigränserna i en gemensam strävan att mildra effekterna för våra invånare?
Eller är detta med att klara kriser och problem alltid någon annans huvudansvar?
Oppositionen i landet, dvs. sossar, vänstern och miljöpartiet, kräver insatser från regeringen att satsa ytterligare miljarder för att lösa finanskrisen. Det paket som regeringen la i fredags och som omfattade 8.5 miljarder för 2009 och ytterligare 15 för 2010 och 2011 är enligt oppositionen alldeles för litet. Kritiken är hård. Trots att tex. Rot-avdraget är exakt vad facket begärt.
Jag tycker att det är bra att detta bidrag inordnas i det regelverk som gäller för hushållsnära tjänster och att bidragen permanentas. En seger för jämställdheten. Jag har aldrig förstått varför det är ett riktigt jobb att måla fönster medan att tvätta dom har föraktfullt kallats pigjobb. Och inte ens om man kallar målningen för dess manliga motsvarighet dvs drängjobb låter det lika nedlåtande. Kan det möjligen bero på att sossarna, som länge satt den politiska agendan i landet, alltid varit och är ett arbetarparti för karlar. Hade dom och LO-kollektivet ansett att kvinnors arbete är lika mycket värd så hade den som tvättat fönstren tjänat lika mycket som den som målar dom.
Men åter till finanskrisen i Eslöv. Politikerna i Eslöv har fört en aktiv politik för att under högkonjunkturen samla i ladorna, för att klara sämre tider. Alliansen har alltid velat ha ett större överskott i finanserna men för det mesta varit alltför passiv och sagt ja och mer sällan nej till av den styrande minoritetens, dvs. sossarna, vänstern och miljöpartiet, förslag. Det enda vi verkligen drivit är att begränsa investeringarna och sagt att vi sparar under högkonjunktur för att kunna satsa under lågkonjunktur. Alltså borde vi satsa nu. Inte på projekt som drar med sig dryga driftskostnader men på projekt, som ändå måste göras, såsom tex. ombyggnader och reparationer av skolor, vatten och avloppssystem och gatuunderhåll.
Under högkonjunkturen har den styrande minoriteten använt pengar som blivit över på kontot för försörjningsstöd eftersom färre behövt ekonomisk hjälp under de goda åren till att ge fler möjlighet till ett arbete. Ett i och för sig ett lovvärt projekt. Men att idag när det verkligen behövs arbetsmarknadsinsatser är det inte rätt tillfälle att dra ner på dessa insatser. Det kommer ju omedelbart att ge effekt på kontot för försörjningsstöd. Dessa verksamheter är ju som kommunicerande kärl. Minskar man den ena så höjs automatiskt den andra. Kommunstyrelsen har begärt en översyn och visst det behövs en översyn av hur det hela gått till. En fördel vore om kommunens revision får denna uppgift för att garantera opartiskhet. Det är ju skattepengar det handlar om. En översyn som gör oss bättre redo vid nästa högkonjunktur. Men just nu har jag svårt att se att en neddragning skulle leda till lägre kostnader.
Gymnasieskolan blöder. Allt fler väljer att läsa vid någon annan skola. Det är tråkigt att vår skola inte är tillräckligt attraktiv. Och naturligtvis kan vi inte behålla lärare om vi inte har elever. Men kanske kunde några flyttas över till grundskolan så att vi höjer vår placering från den skämmiga 218 platsen till att på sikt bli Sveriges bästa skolkommun. 2011 när kommunen fyller 100 år kunde vi kanske ligga på plats 100, för att därefter kämpa vidare.
Men för att vi ska nå dit krävs att alla drar åt samma håll och att det blir ett koncerntänkande inom kommunen värt namnet. Det krävs att vi verkligen på alla sätt satsar på skolan. Att vi genom aktivt arbete visar att skolan är viktig. Om nu skolan är så viktig, hur kommer det sig då att elever kan låta bli att gå i skolan utan att något händer eller får ledigt för att åka på semester eller för att handla i Ullared? Tänk den tanken att vid kommunstyrelsen sammanträder är inte kommunalrådet närvarande. Hon har valt att ta ledigt för att åka och handla. Vad skulle det sända för signaler? Ja, i alla fall inte att kommunstyrelsen är viktig. Men att ta ledigt från skolan är det ok. Och det sänder signaler om att skolan inte är viktig.
Åter till finanskrisen. Det jag tycker vi måste göra nu är att tillsätta en politisk krisgrupp, som sätter sig ner lugn och ro och lägger fram en plan hur vi ska klara 2010 och 2011 om krisen fördjupas. Fatta inga förhastade beslut om neddragningar innan vi fått en ordentlig genomlysning. Och det är min övertygelse att om kommundirektören får möjlighet att utöva sitt chefskap så kommer han att tillsammans med sin ledningsgrupp att arbeta fram olika förslag till lösningar som denna krisgrupp sedan kan ta ställning till.
Men sitt lugnt i båten just nu.
Eller??
torsdag 4 december 2008
Vad tycker Du?
Gymnasie och vuxenutbildningen står inför stora förändringar. 2009 säger prognosen att gymnasiet och vuxenutbildningen går back 9 miljoner gentemot budget 2009.
På grund av branden på Norrevångskolan fick vuxenutbildningen på Kunskapshuset flytta över till Salliusgymnasiet och eleverna från Norrevångskolan fick flytta in. Salliusgymnasiet behöver renovera utbildningsköket för ca 15 miljoner.
Elevantalet på gymnasieskolan kommer att minska samtidigt som antalet elever på grundskolan ökar. Därför kommer Vårdgymnasiet på Bergaskolan planeras grundskola för högstadieelever.
Östra skolan kommer att läggas ner för att lokalerna är olämpliga.
Samtidigt införs nu "Fritt Sök" mellan kommunernas gymnasieskolor. Vad detta kommer att innebära för elevantalet på Gymnasiet och budgeten är högst osäkert. Hur många elever kommer att söka sig till andra kommunala gymnasieskolor eller gymnasiefriskolor är skrivet i stjärnorna.
Ungeför 25 % av grundskoleeleverna som söker till gymnasiet saknar behörighet till något av de nationella programmen och hamnar på IV-programmet (Individuella programmet som skall ge eleverna kunskaper så att dom kan bli behöriga till något nationellt gymnasieprogram).
Ungefär såhär ser det ut idagens Eslöv. Spara, dimensionera skollokalerna, dra ner på program, satsa på yrkesutbildning, satsa på högskoleförberedande program - frågorna är många just nu.
Har du några tips och idéer kring dessa frågor? Vi tar tacksamt emot tips och idéer här på bloggen. Lämna ditt tips eller idé genom att klicka in på "kommentar" och skriv in ditt tips.
På grund av branden på Norrevångskolan fick vuxenutbildningen på Kunskapshuset flytta över till Salliusgymnasiet och eleverna från Norrevångskolan fick flytta in. Salliusgymnasiet behöver renovera utbildningsköket för ca 15 miljoner.
Elevantalet på gymnasieskolan kommer att minska samtidigt som antalet elever på grundskolan ökar. Därför kommer Vårdgymnasiet på Bergaskolan planeras grundskola för högstadieelever.
Östra skolan kommer att läggas ner för att lokalerna är olämpliga.
Samtidigt införs nu "Fritt Sök" mellan kommunernas gymnasieskolor. Vad detta kommer att innebära för elevantalet på Gymnasiet och budgeten är högst osäkert. Hur många elever kommer att söka sig till andra kommunala gymnasieskolor eller gymnasiefriskolor är skrivet i stjärnorna.
Ungeför 25 % av grundskoleeleverna som söker till gymnasiet saknar behörighet till något av de nationella programmen och hamnar på IV-programmet (Individuella programmet som skall ge eleverna kunskaper så att dom kan bli behöriga till något nationellt gymnasieprogram).
Ungefär såhär ser det ut idagens Eslöv. Spara, dimensionera skollokalerna, dra ner på program, satsa på yrkesutbildning, satsa på högskoleförberedande program - frågorna är många just nu.
Har du några tips och idéer kring dessa frågor? Vi tar tacksamt emot tips och idéer här på bloggen. Lämna ditt tips eller idé genom att klicka in på "kommentar" och skriv in ditt tips.
torsdag 27 november 2008
Årets Skolkommun - Eslöv plats 218!
I morse när jag passerade Torget i Löberöd blev jag stoppad av en god vän som var ganska uppriven över hur förskolan i Eslöv fungerar. Ständiga vikarier, ordinarie personal i köket, gruppstorleken hos hans 4-åring är närmare 30. Givetvis var han upprörd på goda grunder.
Han efterlyste alternativ till kommunens förskolor. Det finns alldeles för få. Såhär kan vi inte ha det. Mitt alternativ är att flytta till en annan kommun - men det vill jag egentligen inte, men barnen går först.
Han var en dem som ville ha ett kommunalt vårdnadsbidrag. Trots allt är han överens med mig om att den 1,5 miljon som införandet av ett kommunalt vårdnadsbidrag skulle kostat kommunen till de ca 30 familjer som kunde bli aktuella - dom pengarna är det bättre att satsa på att öka kvaliteten i de kommunala förskolorna.
Idag har jag lämnat in en Interpellation till kommunstyrelsen ordförande Cecilia Lind (s). själv är jag ingen skolpolitiker men jag kan inte tiga när Eslöv intar en föga hedrande 218 plats av landets 290 kommuner i Lärarförbundet gradering "årets Skolkommun". För mig är detta en allvarlig varningsignal. Lund fick inta första platsen och Lomma blev näst bäst. Två grannkommuner till Eslöv. För småbarnsföräldrar är dessa två kommuner alternativ att flytta till. Givetvis vill vi ha kvar våra barnföräldrar i Eslöv.
Interpellationen kan du läsa på Fp Eslövs hemsida.
Nu börjar konsekvenserna av finanskris och stundande lågkonjunktur för Eslöv skymta fram.
Framför oss finns stora besparingar i den kommunala ekonomin. Investeringsambitionerna måste sänkas och skjutas på framtiden.
För att vi skall kunna bibehålla och utveckla välfärden behöver Eslöv släppa det kommunala monopolet på välfärdstjänsterna. Vi behöver fler alternativa förskolor. Vi behöver få fler äldreboenden och fler som kan konkurrera med kommunens hemtjänst. Vi behöver lägga ut verksamheter på entrprenader men då måste vi först förse oss med kompetenta upphandlare inom kommunens organisation. Vi måste hjälpa de som blir arbetslösa till nya jobb. Här har Alliansregeringen i sin budget avsatt miljarder för centrala åtgärder.
Men det största och viktigaste problemet är trots allt att höja kvalitén och utbildningsresultaten i Eslövs grundskolor och förskolor. Dom äldre måste få ett fortsatt värdigt och tryggt åldrande i Eslöv.
Han efterlyste alternativ till kommunens förskolor. Det finns alldeles för få. Såhär kan vi inte ha det. Mitt alternativ är att flytta till en annan kommun - men det vill jag egentligen inte, men barnen går först.
Han var en dem som ville ha ett kommunalt vårdnadsbidrag. Trots allt är han överens med mig om att den 1,5 miljon som införandet av ett kommunalt vårdnadsbidrag skulle kostat kommunen till de ca 30 familjer som kunde bli aktuella - dom pengarna är det bättre att satsa på att öka kvaliteten i de kommunala förskolorna.
Idag har jag lämnat in en Interpellation till kommunstyrelsen ordförande Cecilia Lind (s). själv är jag ingen skolpolitiker men jag kan inte tiga när Eslöv intar en föga hedrande 218 plats av landets 290 kommuner i Lärarförbundet gradering "årets Skolkommun". För mig är detta en allvarlig varningsignal. Lund fick inta första platsen och Lomma blev näst bäst. Två grannkommuner till Eslöv. För småbarnsföräldrar är dessa två kommuner alternativ att flytta till. Givetvis vill vi ha kvar våra barnföräldrar i Eslöv.
Interpellationen kan du läsa på Fp Eslövs hemsida.
Nu börjar konsekvenserna av finanskris och stundande lågkonjunktur för Eslöv skymta fram.
Framför oss finns stora besparingar i den kommunala ekonomin. Investeringsambitionerna måste sänkas och skjutas på framtiden.
För att vi skall kunna bibehålla och utveckla välfärden behöver Eslöv släppa det kommunala monopolet på välfärdstjänsterna. Vi behöver fler alternativa förskolor. Vi behöver få fler äldreboenden och fler som kan konkurrera med kommunens hemtjänst. Vi behöver lägga ut verksamheter på entrprenader men då måste vi först förse oss med kompetenta upphandlare inom kommunens organisation. Vi måste hjälpa de som blir arbetslösa till nya jobb. Här har Alliansregeringen i sin budget avsatt miljarder för centrala åtgärder.
Men det största och viktigaste problemet är trots allt att höja kvalitén och utbildningsresultaten i Eslövs grundskolor och förskolor. Dom äldre måste få ett fortsatt värdigt och tryggt åldrande i Eslöv.
torsdag 13 november 2008
Kraftvärmeverket i Örtofta - en ojämlik kamp
Overkligt kändes det att sitta och lyssna och iaktta Miljööverdomstolens förhandling om ett kraftvärmeverk i Örtofta. Alla parter var på plats. Här fanns på ena sidan om domstolens ledamöter representanterna för bolaget det vill säga Lunds Energi AB. Där fanns två verkställande direktörer, jurister och ett otal experter. På samma sida satt kommunens representanter. I antal motsvarade de nog kommunens andel i Lunds Energi AB, dvs 15 %.
Här satt också en representant från Länsstyrelsen, som knappt hunnit läsa in sig på ärendet.
Som motpart på andra sidan om domstolens ledamöter satt sakägarna, dvs byborna från Örtofta, Väggarp, Toftaholm, och som kämpade för att deras byar inte ska förstöras. Det var vanliga medborgare i Eslövs kommun, som lagt mycket fritid och många semesterdagar för att likt David strida mot jätten Goliat.
I min okunnighet trodde jag att kommunen skulle tillvarata sina medborgares intressen, men de företrädde sitt bolags intressen. I andra fall när man tex. blir misstänkt för ett brott, hur litet det än må vara, så ser staten till att man får juridisk hjälp. Man får ett juridiskt ombud för att i en demokrati är det viktigt att alla blir rättvist dömda. Och när kommunen tex beslutar om tvångsinsatser mot ett barn så har inte bara föräldrarna utan även barnet rätt till ett juridiskt ombud.
Men när ett kommunägt bolag planerar att förstöra framtiden för hela byar, då finns det inget stöd att vänta från det allmänna. Det blir alltså som sagt en Davids kamp mot Goliat. Jag hoppas att utgången blir densamma, att den lilla människan vinner mot jätten. Men tyvärr jag tror att den utgången finns bara i Bibeln och andra sagor.
SKD
Här satt också en representant från Länsstyrelsen, som knappt hunnit läsa in sig på ärendet.
Som motpart på andra sidan om domstolens ledamöter satt sakägarna, dvs byborna från Örtofta, Väggarp, Toftaholm, och som kämpade för att deras byar inte ska förstöras. Det var vanliga medborgare i Eslövs kommun, som lagt mycket fritid och många semesterdagar för att likt David strida mot jätten Goliat.
I min okunnighet trodde jag att kommunen skulle tillvarata sina medborgares intressen, men de företrädde sitt bolags intressen. I andra fall när man tex. blir misstänkt för ett brott, hur litet det än må vara, så ser staten till att man får juridisk hjälp. Man får ett juridiskt ombud för att i en demokrati är det viktigt att alla blir rättvist dömda. Och när kommunen tex beslutar om tvångsinsatser mot ett barn så har inte bara föräldrarna utan även barnet rätt till ett juridiskt ombud.
Men när ett kommunägt bolag planerar att förstöra framtiden för hela byar, då finns det inget stöd att vänta från det allmänna. Det blir alltså som sagt en Davids kamp mot Goliat. Jag hoppas att utgången blir densamma, att den lilla människan vinner mot jätten. Men tyvärr jag tror att den utgången finns bara i Bibeln och andra sagor.
SKD
tisdag 4 november 2008
Stoppa anslagsfinansieringen av Servicenämnden
S, v och mp vill anslagsfinansiera Service och Teknik. Tidigare har vi haft ett beställare/utförare system. Det har väl inte fungerat speciellt bra. Tyvärr kommer det liggande förslaget om anslagsfinansiering att fungera ännu sämre.
Det är med förundran man läser Kommunledningskontorets syn på nämndernas remissyttrande. Kommunledningskontoret begär av nämnderna att de på ”tvådagarsremissen” skall ha med” analyser om varför kvaliteten i verksamheterna skulle bli bättre om nämnderna själva skulle ta över. Det finns inte heller belyst vad en uppdelning av verksamheten skulle innebära för personalen eller hur kostnaderna skulle utvecklas”. Att dessa krav saknas i kommunledningskontorets egen utredning kring anslagsfinansieringen tycks inte bekymrar kommunledningskontoret.
Man kan också förundras över KLKs nonchalans av snabbremisserna. De flesta nämnder som svarat på remissen har haft någon kritiskt att framföra om förslaget. Ändå skriver KLK: Remissvaren föranleder inte kommunledningskontoret att göra andra bedömningar än tidigare. Kommunledningskontoret bryr sig inte om de politiska nämndernas kritik.
Konkurrensutsättningen som ingick utredningen har man behandlat lika nonchalant. Förhoppningsvis lyckas Allianspartierna stoppa det usla förslaget om anslagsfinansiering av Servicenämndens verksamheter.
Bättre hade varit att lägga ner Servicenämnden och satsat på att ge kommunen upphandlingskompetens. De dåliga upphandlingarna som genomförts i kommunen de senaste åren talar för detta behov.
Det är med förundran man läser Kommunledningskontorets syn på nämndernas remissyttrande. Kommunledningskontoret begär av nämnderna att de på ”tvådagarsremissen” skall ha med” analyser om varför kvaliteten i verksamheterna skulle bli bättre om nämnderna själva skulle ta över. Det finns inte heller belyst vad en uppdelning av verksamheten skulle innebära för personalen eller hur kostnaderna skulle utvecklas”. Att dessa krav saknas i kommunledningskontorets egen utredning kring anslagsfinansieringen tycks inte bekymrar kommunledningskontoret.
Man kan också förundras över KLKs nonchalans av snabbremisserna. De flesta nämnder som svarat på remissen har haft någon kritiskt att framföra om förslaget. Ändå skriver KLK: Remissvaren föranleder inte kommunledningskontoret att göra andra bedömningar än tidigare. Kommunledningskontoret bryr sig inte om de politiska nämndernas kritik.
Konkurrensutsättningen som ingick utredningen har man behandlat lika nonchalant. Förhoppningsvis lyckas Allianspartierna stoppa det usla förslaget om anslagsfinansiering av Servicenämndens verksamheter.
Bättre hade varit att lägga ner Servicenämnden och satsat på att ge kommunen upphandlingskompetens. De dåliga upphandlingarna som genomförts i kommunen de senaste åren talar för detta behov.
onsdag 29 oktober 2008
Varför vill Sverigedemokraterna straffa barnen?
Eslövs sverigedemokrater har lagt ett förslag om slopad modersmålsundervisning. I förslaget står det:
Sverige har fem antal officiella minoritetsspråk, nämligen finska, samiska, tornedalsfinska, romani och jiddisch. Inte ens den lagen som reglerar de fåtal rättigheter som dessa minoriteter har accepterar sverigedemokraterna.
Med förundran och bestörtning kan jag konstatera att man accepterar det nordiska men inte ens judar som funnits i landet sedan mitten på artonhundratalet och är helt assimilerade har rätt till sitt språk. Jag tror inte att det idag finns några barn som har jiddisch som modersmål i Eslöv. Eftersom det i huvudsak är äldre judar som fortfarande talar språket. Så det är ingen stor fråga men för mig är detta en principfråga. Att sverigedemokraterna inte accepterar judarna kom ju inte som en överraskning för mig, de har ju uppstått ur ett nazistparti och är klart antisemitiska.
För även om sverigedemokraterna försöker visa upp en demokratisk fasad så säger deras hemsida och historia något helt annat.
Har inte ni sverigedemokrater fattat att vi lever i en globaliserad värld oavsett vad vi i Sverige tycker om det. Det Sverige behöver är människor som kan fler språk än svenska. För Sverige är det en tillgång med människor som är två eller flerspråkiga. Språk berikar och ger en tillgång till flera kulturer och därigenom ett rikare liv.
Motsatsen till flerspråkighet är halvspråkighet och det är vad ert förslag leder till.
Ni sverigedemokrater vill med ert förslag göra livet svårare för en grupp som redan idag har det svårt i vår svenska skola, nämligen de barn som har ett hemspråk och ett annat skolspråk, och de är kanske inte speciellt duktiga någotdera, kanske beroende på föräldrars låga skolutbildning eller dramatiska upplevelser tex i form av tortyr i sitt gamla hemland.
All forskning, utom den oprecisa som enbart sverigedemokraterna har tillgång till, visar att om man har goda kunskaper i sitt modersmål så lär man sig lättare ytterligare ett språk och man höjer även kunskapsnivån generellt.
Ni sverigedemokrater talar om assimilation inte om integration. Ert förslag går ut över invandrarbarn som behöver hjälp för att komma in i det svenska samhället.
Det är svårt att se varför barnen ska straffas. De har ju inte valt att flytta till Sverige. Det är ju dessa barn vi ska stötta mest och inte minst, om vi vill ha en skola för alla och om vi tror på ett jämlikt och demokratiskt samhälle. Om vi vill att dessa barn ska bli delaktiga i det svenska samhället och inte hamna i ett utanförskap med allt vad det innebär för dem själva och samhället, så måste vi se till att de känner sig trygga i bägge sina världar och där de kan göra sig förstådda i bägge.
Om vi vill kunna konkurrera på en global marknad så kommer man inte långt med bara Skånskaengelska då behöver vi alla de invandrare som är flerspråkiga och känner flera kulturer. För att göra affärer krävs inte bara språkkunskaper. Det krävs också kulturkunskap. om än "halvbra" sådan.
Om vi ser skillnaden och olikheten som en tillgång inte som ett problem kommer Sverige ha en framtid som en framgångsrik nation om inte så kommer vi att vara en av förlorarna i globaliseringskamp om kunskap och innovationer.
”Det är sverigedemokraternas övertygelse att solidariteten, tilliten också tryggheten till stora delar beror på identifikationen och känslan av samhörighet inom ett samhälle.”Självklart är det så men kraven att assimileras kan ni inte ställa på barn. Barn måste få känna samhörighet och tillit i sin familj. De måste få identifiera sig med sina föräldrar och kunna känna tillit till dem.
Sverige har fem antal officiella minoritetsspråk, nämligen finska, samiska, tornedalsfinska, romani och jiddisch. Inte ens den lagen som reglerar de fåtal rättigheter som dessa minoriteter har accepterar sverigedemokraterna.
Med förundran och bestörtning kan jag konstatera att man accepterar det nordiska men inte ens judar som funnits i landet sedan mitten på artonhundratalet och är helt assimilerade har rätt till sitt språk. Jag tror inte att det idag finns några barn som har jiddisch som modersmål i Eslöv. Eftersom det i huvudsak är äldre judar som fortfarande talar språket. Så det är ingen stor fråga men för mig är detta en principfråga. Att sverigedemokraterna inte accepterar judarna kom ju inte som en överraskning för mig, de har ju uppstått ur ett nazistparti och är klart antisemitiska.
För även om sverigedemokraterna försöker visa upp en demokratisk fasad så säger deras hemsida och historia något helt annat.
Har inte ni sverigedemokrater fattat att vi lever i en globaliserad värld oavsett vad vi i Sverige tycker om det. Det Sverige behöver är människor som kan fler språk än svenska. För Sverige är det en tillgång med människor som är två eller flerspråkiga. Språk berikar och ger en tillgång till flera kulturer och därigenom ett rikare liv.
Motsatsen till flerspråkighet är halvspråkighet och det är vad ert förslag leder till.
Ni sverigedemokrater vill med ert förslag göra livet svårare för en grupp som redan idag har det svårt i vår svenska skola, nämligen de barn som har ett hemspråk och ett annat skolspråk, och de är kanske inte speciellt duktiga någotdera, kanske beroende på föräldrars låga skolutbildning eller dramatiska upplevelser tex i form av tortyr i sitt gamla hemland.
All forskning, utom den oprecisa som enbart sverigedemokraterna har tillgång till, visar att om man har goda kunskaper i sitt modersmål så lär man sig lättare ytterligare ett språk och man höjer även kunskapsnivån generellt.
Ni sverigedemokrater talar om assimilation inte om integration. Ert förslag går ut över invandrarbarn som behöver hjälp för att komma in i det svenska samhället.
Det är svårt att se varför barnen ska straffas. De har ju inte valt att flytta till Sverige. Det är ju dessa barn vi ska stötta mest och inte minst, om vi vill ha en skola för alla och om vi tror på ett jämlikt och demokratiskt samhälle. Om vi vill att dessa barn ska bli delaktiga i det svenska samhället och inte hamna i ett utanförskap med allt vad det innebär för dem själva och samhället, så måste vi se till att de känner sig trygga i bägge sina världar och där de kan göra sig förstådda i bägge.
Om vi vill kunna konkurrera på en global marknad så kommer man inte långt med bara Skånskaengelska då behöver vi alla de invandrare som är flerspråkiga och känner flera kulturer. För att göra affärer krävs inte bara språkkunskaper. Det krävs också kulturkunskap. om än "halvbra" sådan.
Om vi ser skillnaden och olikheten som en tillgång inte som ett problem kommer Sverige ha en framtid som en framgångsrik nation om inte så kommer vi att vara en av förlorarna i globaliseringskamp om kunskap och innovationer.
måndag 27 oktober 2008
Nej till kommunalt vårdnadsbidrag i Eslöv
Folkpartiet röstade för ett avslag på Kristdemokraternas motion om att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag i Eslöv. Folkpartiet i Eslöv följde därmed partilinjen. För att säga ja till införandet av ett kommunalt vårdnadsbidrag skall följande fyra kriterier vara uppfyllda enligt folkpartiets partistyrelse i valet 2006:
Full behovstäckning inom barnomsorgen.
Gruppernas storlek för 1 – 3 åringar får max var 14 barn och äldregrupperna max 18.
Det skall stå i läroplanen att förskolelärarna har det pedagogiska ansvaret i förskolan.
Det skall finnas ekonomiskt utrymme i den kommunala ekonomin.
När vi undersökte dessa 4 kriterier kom vi fram till att Eslöv har i det närmaste full behovstäckning. Äldregruppernas storlek är 19 barn per grupp. Eslövs skulle behöva starta ytterligare 3 – 4 grupper för att uppnå den kvalitet som vi i fp har satt som krav.
Det tredje kravet är inte uppfyllt.
Tillåter kommunens ekonomi ett införande av ett kommunalt vårdnadsbidrag på 3000 kr? Vårt svar är nej. Med alla de restriktioner som finns kring vem som kan ansöka om ett vårdnadsbidrag skulle det för Eslövs del innebära att ca 150 familjer blir aktuella och klarar regeringens krav för att kunna få ett kommunalt vårdnadsbidrag. Av dessa 150 familjer är det om trenden är densamma i Eslöv som i närliggande kommuner ca 30 familjer som kommer att söka. Kostnaden skulle då hamna på ca 1,3 miljoner per år.
På det sluttande ekonomiska plan som Eslöv nu befinner sig, finns det betydligt bättre och väsentligare saker att satsa 1,3 miljoner på än ett kommunalt vårdnadsbidrag.
I korridorsnacket glunkades det om att vi svek alliansen. Så är det givetvis inte. Motionen om ett kommunalt vårdnadsbidrag var en ren partimotion från Kd. Det är välkänt i alla kretsar att fp har en annan familjepolitik än kristdemokraterna. Väljer Kd att motionera om ett kommunalt vårdnadsbidrag är dom också medvetna om att fp kan säga nej om inte ovanstående krav är uppfyllda.
Fp i Eslöv röstar givetvis för de motioner som vi själv lägger och tillsammans med övriga Allianspartier i Eslöv. Vi förväntar oss att övriga Allianspartier agerar likadant.
söndag 26 oktober 2008
Lågkonjunktur närmar sig
Finanskrisen kom oväntat trots att vissa finansanalytiker påstår att tecknen varit tydliga det senaste året.
Givetvis påverkar den kommande lågkonjunkturen som följer på finanskrisen även Eslöv. Fler kommer att sakna arbete och därmed får kommunen lägre skatteintäkter. Det innebär i sin tur att vi har mindre pengar till kommunens verksamheter.
En klok regel är att spara i högkonjunktur så man har en reserv att ta ur i lågkonjunktur. Högkonjunkturen har varit lång. Har Eslöv sparat i ladorna? Mitt svar är nej. Varje år har vi tagit ut nästan 100 % av skatteintäkterna. I senaste prognosen ligger vi på 101 %. Vi gör just nu av med mer pengar än vad vi får in. I högkonjunkturen bör vi inte ta ut mer än 90 - 95 % av skatteintäkterna för att ha något att ta av i lågkonjunktur.
Är Eslöv illa ute? Vår styrka är att vi inte har några lån. Det är bra. Vi slipper att betala amorteringar och räntor, pengar som tas från verksamheterna. Just nu ser vi att kostnaderna för verksamheterna och löneökningarna ökar i snabbare takt än skatteintäkterna. Vi är på ett sluttande plan utför! Fortsätter Eslöv att leva över tillgångarna då går det snabbt utför.
Vågar vi som politiker prioritera - trots att ett val närmar sig – klarar vi oss bra.
Vågar socialdemokraterna lägga Ekevallahallen på is? För att genomföra den investeringen behöver kommunen låna ca 70 miljoner (varje procents räntehöjning ger en ökad ränterisk med 700 000 skr) – och det är inte rätt läge att låna nu.
Vi i Folkpartiet vill bygga en ishall – men det går inte att göra med kommunala skattemedel. Den enda möjligheten att få byggt en ishall i nuläget är om privata intressenter vill ställa upp med en finansiering. Det vi kan tänka oss är en kommunal borgen till byggherren. Men även det är ett riskprojekt i den finansiella oro som nu råder. Så vi kan knappast prioritera ishallen i nuläget.
Så hur det skall gå för Eslöv i den stundande lågkonjunkturen beror helt på hur vi som politiker vågar prioritera i verksamheterna. För mig och Folkpartiet är prioordningen klar – vård, skola, omsorg – lyder vårt välkända mantra. Slutligen gäller det att få ut så mycket vård, skola och omsorg som möjligt för våra skattepengar.
Givetvis påverkar den kommande lågkonjunkturen som följer på finanskrisen även Eslöv. Fler kommer att sakna arbete och därmed får kommunen lägre skatteintäkter. Det innebär i sin tur att vi har mindre pengar till kommunens verksamheter.
En klok regel är att spara i högkonjunktur så man har en reserv att ta ur i lågkonjunktur. Högkonjunkturen har varit lång. Har Eslöv sparat i ladorna? Mitt svar är nej. Varje år har vi tagit ut nästan 100 % av skatteintäkterna. I senaste prognosen ligger vi på 101 %. Vi gör just nu av med mer pengar än vad vi får in. I högkonjunkturen bör vi inte ta ut mer än 90 - 95 % av skatteintäkterna för att ha något att ta av i lågkonjunktur.
Är Eslöv illa ute? Vår styrka är att vi inte har några lån. Det är bra. Vi slipper att betala amorteringar och räntor, pengar som tas från verksamheterna. Just nu ser vi att kostnaderna för verksamheterna och löneökningarna ökar i snabbare takt än skatteintäkterna. Vi är på ett sluttande plan utför! Fortsätter Eslöv att leva över tillgångarna då går det snabbt utför.
Vågar vi som politiker prioritera - trots att ett val närmar sig – klarar vi oss bra.
Vågar socialdemokraterna lägga Ekevallahallen på is? För att genomföra den investeringen behöver kommunen låna ca 70 miljoner (varje procents räntehöjning ger en ökad ränterisk med 700 000 skr) – och det är inte rätt läge att låna nu.
Vi i Folkpartiet vill bygga en ishall – men det går inte att göra med kommunala skattemedel. Den enda möjligheten att få byggt en ishall i nuläget är om privata intressenter vill ställa upp med en finansiering. Det vi kan tänka oss är en kommunal borgen till byggherren. Men även det är ett riskprojekt i den finansiella oro som nu råder. Så vi kan knappast prioritera ishallen i nuläget.
Så hur det skall gå för Eslöv i den stundande lågkonjunkturen beror helt på hur vi som politiker vågar prioritera i verksamheterna. För mig och Folkpartiet är prioordningen klar – vård, skola, omsorg – lyder vårt välkända mantra. Slutligen gäller det att få ut så mycket vård, skola och omsorg som möjligt för våra skattepengar.
onsdag 15 oktober 2008
Studiebesök i Bryssel
Imorgon (torsdagen den 16 oktober) åker jag med en grupp Folkpartister till vår Europaparlamentariker, Olle Schmidt från Malmö. Olle skall guida oss runt i Parlamentet i Bryssel och berätta om hur man arbetar som MEP.
Olle är en mycket intressant europaparlamentariker. Detta är hans andra period i Bryssel. I huvudsak har Olle arbetat med finansfrågor . Olle är inte de stora ordens politiker. Skulle jag karaktärisera honom så skulle det bli med egenskaperna – erfaren, hederlig, eftertänksam och alltid tillgänglig. Olle sitter inte på några höga hästar trots goda kunskaper och mångfalden av erfarenheter. Olle sitter i folkparitets styrelse. Han är definitivt en av våra bästa liberala ideologer, kanske partiets bäste.
Hade Olle hört mig säga såhär hade han lite försynt, med ett lite snett leende, sagt, nu tar du allt i, Lesley.
Jag är mycket imponerad av europaparlamentets tolkar. Dessa fantastiska människor sitter av alla debatter, utskott och andra möten och tolkar mellan EUs 27 olika språk – sekundsnabbt, utan att göra något misstag (nåväl väldigt få).
Mindre imponerande är den eviga lastbilsflytten en gång per månad mellan parlamentet i Bryssel och Strassburg. En otidsenlig procedur som det är dags att avbryta.
Vi skall också besöka Kommunförbundets och Svensk Näringslivs Brysselkontor. Förmodligen kommer åtminstone jag att provsmaka den belgiska ölen och köpa lite belgiska praliner hos Marys Chocolatier.
Olle är en mycket intressant europaparlamentariker. Detta är hans andra period i Bryssel. I huvudsak har Olle arbetat med finansfrågor . Olle är inte de stora ordens politiker. Skulle jag karaktärisera honom så skulle det bli med egenskaperna – erfaren, hederlig, eftertänksam och alltid tillgänglig. Olle sitter inte på några höga hästar trots goda kunskaper och mångfalden av erfarenheter. Olle sitter i folkparitets styrelse. Han är definitivt en av våra bästa liberala ideologer, kanske partiets bäste.
Hade Olle hört mig säga såhär hade han lite försynt, med ett lite snett leende, sagt, nu tar du allt i, Lesley.
Jag är mycket imponerad av europaparlamentets tolkar. Dessa fantastiska människor sitter av alla debatter, utskott och andra möten och tolkar mellan EUs 27 olika språk – sekundsnabbt, utan att göra något misstag (nåväl väldigt få).
Mindre imponerande är den eviga lastbilsflytten en gång per månad mellan parlamentet i Bryssel och Strassburg. En otidsenlig procedur som det är dags att avbryta.
Vi skall också besöka Kommunförbundets och Svensk Näringslivs Brysselkontor. Förmodligen kommer åtminstone jag att provsmaka den belgiska ölen och köpa lite belgiska praliner hos Marys Chocolatier.
onsdag 8 oktober 2008
Allians för Eslöv på gång
Samarbetet mellan Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna i Eslöv har återupptagits. Efter sommaren krävde fp,c och kd att moderaternas kommunalråd Mikael Kourtzman skulle bytas ut. Vi hade tappat förtroendet för hans förmåga att leda Allians för Eslöv. Nu har även moderatgruppen tappat förtroendet för Mikael och bett honom lämna sina uppdrag. Därmed öppnas möjligheten för ett förtroendefullt samarbete inom Allians för Eslöv.
Direkt när moderaternas ställningstagande stod klart för oss tvekade vi inte en sekund att återuppta alliansarbetet och direkt återupptog vi det gemensamma gruppmötet inför gårdagens kommunstyrelse. Vi kommer att fortsätta i denna anda i samtliga nämnder och styrelser.
Det är alldeles nödvändigt att våra partier samarbetar om vi skall lyckas med att ge Eslöv en ny politisk ledning som verkligen vill föra över makten från politiker och tjänstemän till medborgarna. De viktiga vardagsbesluten skall kunna fattas vid köksbordet inte i de slutna sammanträdesrummen. Valfrihet är den fråga som starkast binder oss samman.
Allians för Eslöv är på gång!
Direkt när moderaternas ställningstagande stod klart för oss tvekade vi inte en sekund att återuppta alliansarbetet och direkt återupptog vi det gemensamma gruppmötet inför gårdagens kommunstyrelse. Vi kommer att fortsätta i denna anda i samtliga nämnder och styrelser.
Det är alldeles nödvändigt att våra partier samarbetar om vi skall lyckas med att ge Eslöv en ny politisk ledning som verkligen vill föra över makten från politiker och tjänstemän till medborgarna. De viktiga vardagsbesluten skall kunna fattas vid köksbordet inte i de slutna sammanträdesrummen. Valfrihet är den fråga som starkast binder oss samman.
Allians för Eslöv är på gång!
Ja eller Nej till vårdnadsbidrag i Eslöv?
Så är det dags att ta ställning för eller emot ett kommunalt vårdnadsbidrag i Eslöv. Det är ingen hemlighet att diskussionens vågar har gått höga i Folkpartiet Eslöv. Inte minst jag själv har velat fram och tillbaka. När man är så delad i en fråga som vi är då är det klokt att söka vägledning i partiprogram och överenskommelser. Ett vårdnadsbidrag har aldrig varit folkpartipolitik. Vi ingår i Allians för Sverige och då får vi alltid vara beredda att kompromissa. En del av vår politik har beaktats av de övriga partierna i Allians för Sverige. Kompromissen innebär i praktiken att rikspolitikerna har lagt ansvaret på kommunpolitikerna för frågan om ett vårdnadsbidrag. Vilket jag anser är helt rätt. Barnomsorgen sköts av kommunerna och vill staten lägga sig i den kommunala barnomsorgen får man vara vänlig och skicka med pengar till kommunerna.
Vad sa vi då?
Folkpartiets partistyrelse antog i augusti 2006 riktlinjer för Folkpartiets familjepolitik. Riktlinjerna kom till för att underlätta en uppgörelse inom Alliansför Sverige kring en modern, valfrihetsinriktad familjepolitik som stöder strävan mot ökad jämställdhet.
Hörnstenarna i Folkpartiets familjepolitik har varit en bra föräldraförsäkring med pappamånader och jämställdhetsbonus, ett kompletterande barnkonto om 50 000 kr per barn samt barnomsorg med full behovstäckning, god kvalitet, rätt att välja dagis samt maxtaxa.
Partistyrelsen konstaterade också,
· Att allt fler är bekymrade över stora barngrupper och andra kvalitetsbrister i förskolan.
· Köer till dagis är en realitet i allt fler kommuner
· Enligt Alliansens prioriteringar i valmanifestet finns knappast något ekonomiskt utrymme under den kommande mandatperioden för ett statligt vårdnadsbidrag eller barnkonto.
Folkpartiets partistyrelse föreslog Allians för Sverige att en paketlösning skulle genomföras inom familjepolitiken område som bland annat omfattade två nya element; dels skall en kvalitetssatsning genomföras på förskolan med mindre barngrupper, dels ska det bli tillåtet med kommunala vårdnadsbidrag.
Såhär i halvtid av mandatperioden kan vi konstatera att Alliansregeringen har gjort det möjligt att genomföra det som man sa och var överens om i valet 2006.
För att vi i Folkpartiet Eslöv skall ställa oss bakom ett införande av ett kommunalt vårdnadsbidrag i Eslöv kommer vi att se till att följande kvalitetssatsningar är genomförda först:
· Full behovstäckning i Eslövs barnomsorg
· Att grupperna på förskolorna är max 14 barn i småbarnsgrupperna och 18 barn i äldregrupperna.
· Förskollärarna är uppvärderade genom att de i läroplanen pekas ut som de pedagogiskt ansvariga.
· Kommunens ekonomiska situation tillåter ett införande av ett kommunalt vårdnadsbidrag på 3000 kr.
Om samtliga dessa punkter är uppfyllda kommer folkpartiet i Eslöv ställa sig bakom ett införande av ett kommunalt vårdnadsbidrag. Skulle det inte vara så kommer vi att avslå motionsförslaget när kommunfullmäktige behandlar Kd-motionen vid oktobermötet.
Jag menar att ett kommunalt vårdnadsbidrag inte får införas på förskolornas bekostnad, utan skall vara ett komplement till förskolor med hög kvalitet. Det är viktigt att bristande kvalitet i våra förskolor aldrig får vara ett skäl för föräldrar att avstå från arbete och i stället välja det kommunala vårdnadsbidraget.
Så finns det ekonomiskt utrymme i Eslöv budget och de övriga tre punkterna ovan är uppfyllda kommer jag att rösta för införandet av ett kommunalt vårdnadsbidrag på 3000 kr till de föräldrar som av något skäl bestämt sig för att vara hemma med sina barn.
Vad sa vi då?
Folkpartiets partistyrelse antog i augusti 2006 riktlinjer för Folkpartiets familjepolitik. Riktlinjerna kom till för att underlätta en uppgörelse inom Alliansför Sverige kring en modern, valfrihetsinriktad familjepolitik som stöder strävan mot ökad jämställdhet.
Hörnstenarna i Folkpartiets familjepolitik har varit en bra föräldraförsäkring med pappamånader och jämställdhetsbonus, ett kompletterande barnkonto om 50 000 kr per barn samt barnomsorg med full behovstäckning, god kvalitet, rätt att välja dagis samt maxtaxa.
Partistyrelsen konstaterade också,
· Att allt fler är bekymrade över stora barngrupper och andra kvalitetsbrister i förskolan.
· Köer till dagis är en realitet i allt fler kommuner
· Enligt Alliansens prioriteringar i valmanifestet finns knappast något ekonomiskt utrymme under den kommande mandatperioden för ett statligt vårdnadsbidrag eller barnkonto.
Folkpartiets partistyrelse föreslog Allians för Sverige att en paketlösning skulle genomföras inom familjepolitiken område som bland annat omfattade två nya element; dels skall en kvalitetssatsning genomföras på förskolan med mindre barngrupper, dels ska det bli tillåtet med kommunala vårdnadsbidrag.
Såhär i halvtid av mandatperioden kan vi konstatera att Alliansregeringen har gjort det möjligt att genomföra det som man sa och var överens om i valet 2006.
För att vi i Folkpartiet Eslöv skall ställa oss bakom ett införande av ett kommunalt vårdnadsbidrag i Eslöv kommer vi att se till att följande kvalitetssatsningar är genomförda först:
· Full behovstäckning i Eslövs barnomsorg
· Att grupperna på förskolorna är max 14 barn i småbarnsgrupperna och 18 barn i äldregrupperna.
· Förskollärarna är uppvärderade genom att de i läroplanen pekas ut som de pedagogiskt ansvariga.
· Kommunens ekonomiska situation tillåter ett införande av ett kommunalt vårdnadsbidrag på 3000 kr.
Om samtliga dessa punkter är uppfyllda kommer folkpartiet i Eslöv ställa sig bakom ett införande av ett kommunalt vårdnadsbidrag. Skulle det inte vara så kommer vi att avslå motionsförslaget när kommunfullmäktige behandlar Kd-motionen vid oktobermötet.
Jag menar att ett kommunalt vårdnadsbidrag inte får införas på förskolornas bekostnad, utan skall vara ett komplement till förskolor med hög kvalitet. Det är viktigt att bristande kvalitet i våra förskolor aldrig får vara ett skäl för föräldrar att avstå från arbete och i stället välja det kommunala vårdnadsbidraget.
Så finns det ekonomiskt utrymme i Eslöv budget och de övriga tre punkterna ovan är uppfyllda kommer jag att rösta för införandet av ett kommunalt vårdnadsbidrag på 3000 kr till de föräldrar som av något skäl bestämt sig för att vara hemma med sina barn.
måndag 6 oktober 2008
Eslöv når inte målen
I morgon kväll är det kommunstyrelse och det är en diger föredragningslista. Delårsbokslutet och bokslutsprognosen – hur står det till med kommunens ekonomi – tillhör definitivt den mer intressanta punkten på dagordningen.
Ekonomichefen skriver bl a i sin kommentarer att de ”Finansiella målet om årets resultat skall vara 1 % beräknas inte uppfyllas vid årets slut”. Vi skulle haft ett resultat på 13 – 14 miljoner, nu beräknas det totala resultatet för kommunen visa ett minus på 3 miljoner. Det är 18 miljoner sämre än s-budgeten inklusive tilläggsanslagen för 2008. Investeringsbudgeten överskrides. Kommunens finansiella mål uppnås inte. Totalt går nämnderna back med 17 miljoner. Främst är det Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och Arbete och Försörjning som gör de stora underskotten.
Kommunens soliditet minskar kraftigt pga det försämrade resultatet och planerad upplåning. Den kalkylerade upplåningen på 70 miljoner innebär en ränterisk på 700 000 vid en räntehöjning på 1 %. Pensionsskulden ökar i år med 75 miljoner. Den totala pensionskulden är 629 miljoner. Personalkostnaderna har hitintills i år ökat med 9 %. Kommunen gör av med 101 % av skatteintäkterna. Just nu spenderar således kommunen mer än vad man inkomster till.
Lägg härtill att vi är på väg in i en förmodligen längre tids lågkonjunktur.
Kommunledningen kommer förmodligen att dra i nödbromsen och nya sparbeting kommer att läggas ut på nämnderna. Nog hade det varit bra om vi hade haft en kommunledningen som sparat i ladorna under den nu avslutade högkonjunkturen. Det skall bli mycket spännande och se vilka OH-bilder Cecilia kommer att visa i april när hon skall redovisa bokslut 2008.
En annan fråga blir hur 2009 års budget kommer att påverkas. Har den redan spruckit?
Ekonomichefen skriver bl a i sin kommentarer att de ”Finansiella målet om årets resultat skall vara 1 % beräknas inte uppfyllas vid årets slut”. Vi skulle haft ett resultat på 13 – 14 miljoner, nu beräknas det totala resultatet för kommunen visa ett minus på 3 miljoner. Det är 18 miljoner sämre än s-budgeten inklusive tilläggsanslagen för 2008. Investeringsbudgeten överskrides. Kommunens finansiella mål uppnås inte. Totalt går nämnderna back med 17 miljoner. Främst är det Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och Arbete och Försörjning som gör de stora underskotten.
Kommunens soliditet minskar kraftigt pga det försämrade resultatet och planerad upplåning. Den kalkylerade upplåningen på 70 miljoner innebär en ränterisk på 700 000 vid en räntehöjning på 1 %. Pensionsskulden ökar i år med 75 miljoner. Den totala pensionskulden är 629 miljoner. Personalkostnaderna har hitintills i år ökat med 9 %. Kommunen gör av med 101 % av skatteintäkterna. Just nu spenderar således kommunen mer än vad man inkomster till.
Lägg härtill att vi är på väg in i en förmodligen längre tids lågkonjunktur.
Kommunledningen kommer förmodligen att dra i nödbromsen och nya sparbeting kommer att läggas ut på nämnderna. Nog hade det varit bra om vi hade haft en kommunledningen som sparat i ladorna under den nu avslutade högkonjunkturen. Det skall bli mycket spännande och se vilka OH-bilder Cecilia kommer att visa i april när hon skall redovisa bokslut 2008.
En annan fråga blir hur 2009 års budget kommer att påverkas. Har den redan spruckit?
torsdag 2 oktober 2008
Narconon Eslöv
Narconon Eslöv granskades av SVTs ”Uppdrag Granskning” i går kväll. Jag har vid ett flertal tillfälle besökt Narconon på Södergård i Skarhult. Detta i egenskap av mitt förtroendeuppdrag som vice ordförande i Vård och Omsorgsnämnden.
När Narconon etablerade sig i Skarhult, jag tror det var någon gång på 90-talet, var det en hel del problem. Men efterhand har verksamheten omarbetats och anpassats. Som politiker får jag information om de tillsynsbesök som Länsstyrelsen och våra egna handläggare gör med jämna mellanrum och jag känner mig trygg med den rapporteringen. Jag känner att behandlingen av våra missbrukare fungerar väl. Resultaten avviker inte från de behandlingshem som använder den traditionella 12-stegsmetoden. Kostnaderna är ungefär desamma för ett behandlingsdygn, om jag inte minns fel är Narconon något billigare.
Vi hade också en dialog med Narconon för ett drygt år sedan om att hjälpa kommunen med de aktiva missbrukarna. Vår idé var att missbrukarna skulle övernatta ute hos Narconon i stället för i gamla arresten vid polishuset. Vi kände att kontrollen på nätterna inte var bra och vi ville ha möjligheten att motivera missbrukarna till att sluta missbruka. Narconon sa nej därför att dom inte vill blanda aktiva missbrukare med de som är under behandling. Vår lösning blev istället ett trapphusboende på Berga. Det har nu varit igång sen i våras och fungerar väl. Priset för kommunen är ca 4 miljoner om året.
De som utför behandlingen på Narconon är själv fd missbrukare, precis som på många andra behandlingshem. Jag tror det är en fördel eftersom dom vet vilket helvete missbrukaren har speciellt i avgiftningsfasen, dom vet hur det känns att gå från missbruk till drogfrihet.
Narconons koppling till Scientologikyrkan hålls inte hemlig – tvärtom ,frågar man får man ärliga och uppriktiga svar. På Narconon i Skarhult finns ett bibliotek med Scientologilitteratur. Själv har jag inget till övers för Scientologikyrkans irrläror. Men jag är intresserad av deras resultat av missbrukare. Deras metod fungerar inte på alla – men den fungerar på en del. Även 12-stegsmetoden passar inte för alla. Därför är det viktigt med en mångfald av behandlingsmetoder och behandlingshem så det finns en möjlighet för alla missbrukare att lämna sitt missbruk.
För att få en missbrukare nykter kostar det samhället i snitt 5 miljoner från debut till drogfrihet. Detta inkluderar alla återfall och behandlingar. Då tillkommer priset för allt mänskligt lidande och misär som missbruket drar med sig.
När Narconon etablerade sig i Skarhult, jag tror det var någon gång på 90-talet, var det en hel del problem. Men efterhand har verksamheten omarbetats och anpassats. Som politiker får jag information om de tillsynsbesök som Länsstyrelsen och våra egna handläggare gör med jämna mellanrum och jag känner mig trygg med den rapporteringen. Jag känner att behandlingen av våra missbrukare fungerar väl. Resultaten avviker inte från de behandlingshem som använder den traditionella 12-stegsmetoden. Kostnaderna är ungefär desamma för ett behandlingsdygn, om jag inte minns fel är Narconon något billigare.
Vi hade också en dialog med Narconon för ett drygt år sedan om att hjälpa kommunen med de aktiva missbrukarna. Vår idé var att missbrukarna skulle övernatta ute hos Narconon i stället för i gamla arresten vid polishuset. Vi kände att kontrollen på nätterna inte var bra och vi ville ha möjligheten att motivera missbrukarna till att sluta missbruka. Narconon sa nej därför att dom inte vill blanda aktiva missbrukare med de som är under behandling. Vår lösning blev istället ett trapphusboende på Berga. Det har nu varit igång sen i våras och fungerar väl. Priset för kommunen är ca 4 miljoner om året.
De som utför behandlingen på Narconon är själv fd missbrukare, precis som på många andra behandlingshem. Jag tror det är en fördel eftersom dom vet vilket helvete missbrukaren har speciellt i avgiftningsfasen, dom vet hur det känns att gå från missbruk till drogfrihet.
Narconons koppling till Scientologikyrkan hålls inte hemlig – tvärtom ,frågar man får man ärliga och uppriktiga svar. På Narconon i Skarhult finns ett bibliotek med Scientologilitteratur. Själv har jag inget till övers för Scientologikyrkans irrläror. Men jag är intresserad av deras resultat av missbrukare. Deras metod fungerar inte på alla – men den fungerar på en del. Även 12-stegsmetoden passar inte för alla. Därför är det viktigt med en mångfald av behandlingsmetoder och behandlingshem så det finns en möjlighet för alla missbrukare att lämna sitt missbruk.
För att få en missbrukare nykter kostar det samhället i snitt 5 miljoner från debut till drogfrihet. Detta inkluderar alla återfall och behandlingar. Då tillkommer priset för allt mänskligt lidande och misär som missbruket drar med sig.
onsdag 1 oktober 2008
Bevakningen måste skärpas
I natt brand det igen i Eslöv. Denna gång var det Norrevågnskolans låg och mellanstadie som blev utan sin dagliga arbetsplats. Innan jobb körde jag ner och orienterade mig om förödelsen. Det var verkligen ingen vacker syn. Eftersläckningen var påbörjad, dock var rökutvecklingen forfarande kraftig. Rök låg som en dimma över flygplatsen - en km från själva brandplatsen. Hela tiden strömmade folk till och från brandplatsen. De som jag pratade med var mycket upprörda och m
enade att nu måste pyromandåden i Eslöv upphöra. Varför tar inte polisen förövarna, undrade man. Diskussionen följde mig under lunchen på Grappa.
enade att nu måste pyromandåden i Eslöv upphöra. Varför tar inte polisen förövarna, undrade man. Diskussionen följde mig under lunchen på Grappa.Idag den 1 oktober sätts polisen nya organisation, den så kallade Totalmodellen, i sjön. Den skall kortfattat innebära att det blir fler poliser som kan koncentreras till vissa insatser.
Jag tror att bevakningen av kommunala byggnader måste skärpas omedelbart - väktare och kameraövervakning som fungerar. Platser där ungdomsgäng samlas måste intensivövervakas. Misstänkta måste punktmarkeras.
Akut måste eleverna få ersättningslokaler. Nu tror jag att polisen och de kommunala myndigheterna gör vad de kan och vad de har resuser till. Men dom måste ha hjälp av alla som ser något onormalt. Rapportera till polisen när du ser något som inte är normalt.
Se Jan Björklunds Partirådstal
På fredag den 3 oktober inleds folkpartiets partiråd med tal av Jan Björklundkl 10. Du som vill se och höra Jan direkt kan göra det via Folkpartiets webbsida http://www.folkpartiet.se/partiradstal.
På Partirådet kommer bl a ett antal nya liberal program att klubbas efter att ha varit ute på ett brett samråd som avslutades i augusti. Partirådet antar nya program om bl a Klimat, Integration och Integritet.
På Partirådet kommer bl a ett antal nya liberal program att klubbas efter att ha varit ute på ett brett samråd som avslutades i augusti. Partirådet antar nya program om bl a Klimat, Integration och Integritet.
tisdag 30 september 2008
Påverkar finanskrisen Eslövs ekonomi?
Självklart påverkas Eslöv men troligen mest på lång sikt.
Eslöv har inga lån alltså påverkas vi inte av räntehöjningarna. Förvisso heläger kommunen EBO/Eifab där borgensåtagandet är i storleksordningen 800 miljoner. EBO/Eifab har en låneskuld på 840 miljoner. Här kommer räntejusteringarna att ha betydelse.
Kommunens likviditet är just nu 30 – 40 miljoner kronor.
Orosmolnet just nu är de 40 miljoner vi avsatt till pensionerna och investerat i aktier. Dessa miljoner kommer förstås att tappa i värde i takt med börsnedgången. Pengarna är dock tänkta att ligga kvar i 5 år och då är förhoppningsvis finanskrisen över och börsen har återhämtat sig.
På lite sikt påverkas vi indirekt av finanskrisen genom att vi slutar att köpa olika varor. Då minskar företagens vinst och man tvingas till att säga upp medarbetare. Fler kommer att få sänkt inkomst, fler kommer att hänvisas till a-kassa, några tvingas söka försörjningsstöd. Kommunens ekonomi påverkas genom att skatteinkomsterna sjunker och utgifterna i form av försörjningsstöd ökar. Detta är scenariot om inte finanskrisen i USA får en snabb lösning.
Kommunens budgetprognos (just nu) pekar på ett budgetunderskott 2008 med 17 miljoner. Främst är det Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden och Arbete och Försörjning som visar på stora underskott. När utdelningen från Lunds Energi är inräknade slutar kommunens budgetunderskott på totalt ca 3 miljoner.
Blir det så att kommunens skatteinkomster sjunker innebär det att antalet personer i utanförskap a ökar, det blir det färre som betalar skatt, då drabbas kommunen och verksamheterna måste börja spara. Detta har vi varit utsatta för ett antal gånger under senare halvan av 90-talet och början på 2000-talet. Trots högkonjunktur under vissa perioder. Då hade vi socialdemokratiska regeringar. Nu har vi en alliansregering som prioriterar att folk skall ha jobb.
Eslöv har inga lån alltså påverkas vi inte av räntehöjningarna. Förvisso heläger kommunen EBO/Eifab där borgensåtagandet är i storleksordningen 800 miljoner. EBO/Eifab har en låneskuld på 840 miljoner. Här kommer räntejusteringarna att ha betydelse.
Kommunens likviditet är just nu 30 – 40 miljoner kronor.
Orosmolnet just nu är de 40 miljoner vi avsatt till pensionerna och investerat i aktier. Dessa miljoner kommer förstås att tappa i värde i takt med börsnedgången. Pengarna är dock tänkta att ligga kvar i 5 år och då är förhoppningsvis finanskrisen över och börsen har återhämtat sig.
På lite sikt påverkas vi indirekt av finanskrisen genom att vi slutar att köpa olika varor. Då minskar företagens vinst och man tvingas till att säga upp medarbetare. Fler kommer att få sänkt inkomst, fler kommer att hänvisas till a-kassa, några tvingas söka försörjningsstöd. Kommunens ekonomi påverkas genom att skatteinkomsterna sjunker och utgifterna i form av försörjningsstöd ökar. Detta är scenariot om inte finanskrisen i USA får en snabb lösning.
Kommunens budgetprognos (just nu) pekar på ett budgetunderskott 2008 med 17 miljoner. Främst är det Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden och Arbete och Försörjning som visar på stora underskott. När utdelningen från Lunds Energi är inräknade slutar kommunens budgetunderskott på totalt ca 3 miljoner.
Blir det så att kommunens skatteinkomster sjunker innebär det att antalet personer i utanförskap a ökar, det blir det färre som betalar skatt, då drabbas kommunen och verksamheterna måste börja spara. Detta har vi varit utsatta för ett antal gånger under senare halvan av 90-talet och början på 2000-talet. Trots högkonjunktur under vissa perioder. Då hade vi socialdemokratiska regeringar. Nu har vi en alliansregering som prioriterar att folk skall ha jobb.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)