onsdag 18 december 2013

Utanförskapets ungdomar

Eslövs kommun har ett lagstadgat ansvar att informera ungdomar som slutat skolan om möjligheterna att få arbete och studera. Under 2014 kommer detta ansvar utökas till att även innebära skyldighet att aktivera dessa ungdomar.

Sedan två år tillbaka har det genomförts ett EU projekt – ”Tyst Kunskap” som redovisar utmärkta resultat just för de här ungdomarna. Nu lägger de styrande Socialdemokraterna och Moderaterna ner detta framgångsrika projekt.

I stället startas nya utredningar för att utröna hur man skall samverka mellan kommunens förvaltningar kring utanförskapets ungdomar. Samtidigt startar Arbetsförmedlingen i samverkan med Eslöv, Höör, Hörby ett nytt projekt, kallat ”Oden” kring ungdomarna i utanförskapet.

Resultatet hitintills är att 2 miljoner av EU-pengar har spenderats, medarbetare med specifika kunskaper kring dessa ungdomars problematik slutar eller går till andra verksamheter.

Det finns en politisk enighet i Eslöv om att dessa ungdomars framtid har hög prioritet - att ge dom möjligheter till utbildning och arbete. För att detta arbete skall krönas av framgång krävs samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och näringslivet. Någon måste leda detta arbete och lagstiftarna har lagt det ansvaret på kommunen.

Mot denna bakgrund är det dålig politik att lägga ner ”Tyst Kunskap” och starta nya projekt. Förändra det som varit dåligt med ”Tyst Kunskap” men vidareutveckla det som fungerat.


Lesley Holmberg (FP)

tisdag 8 oktober 2013

Från och med idag är valfriheten mindre i Eslöv

Idag lämnar de sista privata omsorgsföretagen LOVen i Eslöv. Från och med idag finns det endast kommunens hemtjänst kvar att välja på för de som behöver kvalificerad omsorg och sjukvård i hemmet. Nu återstår det enbart valmöjligheter inom servicedelen (städ, tvätt, handla).

Lagen om Valfrihet infördes i Eslöv i september 2010 efter hårt motstånd från Socialdemokraterna understödda av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I lagen poängteras det att det skall råda konkurrensneutralitet mellan kommunen och företagen. Det innebär att ersättningen och avgiften skall vara lika oberoende om man väljer kommunens hemtjänst eller något godkänt privat företag. Kommunen skall vara neutral och underlätta och informera om de olika alternativen. Om den enskilde inte väljer skall det finnas ett ”ickevalsalternativ”. I Eslöv beslöt Kommunfullmäktige att inledningsvis skulle kommunen vara ”ickevalsalternativet”. Ganska logiskt i uppstarten då det inte fanns några andra leverantörer av hemtjänst än just kommunens egna.

Många kommuner som infört LOV i äldreomsorgen har haft liknande skrivningar. Efter ca 1,5 år med LOV i Eslöv väckte jag diskussionen med Socialdemokraterna och Moderaterna i Vård och Omsorgsnämnden att det var dags att diskutera hur ”ickevalsalternativet” skulle utformas då jag ansåg att ”inledningsvis” nu var passerat. Socialdemokraterna tyckte inte så och de förvånade mig inte, däremot blev jag ytterst förvånad över att Moderaterna ställde sig helt på s-sidan. Moderaterna som varit för LOVen föregående mandatperiod och gjort sig kända som varma förespråkare av valfrihet. Nu har dom helt gett upp i Eslöv och tillsammans med Socialdemokraterna gjort att valfriheten åter blivit mindre i Eslöv. Detta beklagar jag djupt. Jag trodde att valfrihet och konkurrensneutralitet satt djupare i hjärtat hos eslövsmoderaterna.

S och M försvarade sig med att ”folk väljer inte och de som väljer väljer kommunen”, ”de privata företagen marknadsför sig dåligt”, ”våra biståndshandläggare informerar”. Om S o M vill värna konkurrensneutraliteten inför man ett system där ickevalsalternativet alternerar mellan samtliga godkända utförare. Att vara ickevalsalternativ är en konkurrensfördel. Det anser Konkurrensverket också.
Bristen på Biståndshandläggare kan ha inverkat på att informationen till den nye hemtjänstmottagaren inte blivit fullständig alla gånger. Man kan utifrån mänskliga aspekter ifrågasätta Biståndsbedömarnas neutralitet när de informerat då man tillhör samma organisation som den kommunala hemtjänsten/hemvården. Det är väl helt naturligt att man har större lojalitet med den egna organisationen. Samarbetet mellan kommunen och de privata vårdföretagen har inte heller fungerat helt friktionsfritt och för detta får nog båda parter ta på sig skulden. Intresset kunde varit större från de privata företagen när kommunen kallat till träffar. Bristen på rutiner kan ha viss betydelse.

Jag hoppas nu på en omstart där kommunen tar nya tag och får till en fungerande LOV-verksamhet i äldreomsorgen med ett system där ickevalsalternativet turordnas mellan kommunen och de godkända företagen. Att Socialdemokraterna vill återgå till det kommunala vårdmonopolet där politiker och tjänstemän bestämmer över den enskilde och vill avskaffa valfriheten förutsätter jag, men om Moderaterna i Eslöv ställer sig bakom en sådan återställare känns det som ett svek
.
LOVen fungerar dåligt i Eslöv och det finns många anledningar att se till att systemet börjar fungera som det var tänkt för den enskildes bästa och även kommunens. Just nu ökar antalet utförda hemtjänsttimma kraftigt. De privata omsorgsföretagen kan här vara en avlastning till den kommunala hemtjänsten med ökad kvalitet som följd. För de personer som jobbar i den kommunala hemtjänsten blir arbetsmarknaden mindre och därmed färre arbetsgivare att söka jobb hos. Näringslivet i Eslöv mister bra företag/företagare vi borde bejaka företagsverksamhet även inom vård och omsorg. Ersättningsnivåer och avgifter måste justeras. Fokus i Eslövs äldreomsorg måste vara den enskilde personens behov och inte politikers och tjänstemäns behov av regleringar och maktstrukturer. Eslövs vård och omsorg behöver mer valfrihet inte mindre.


Lesley Holmberg (FP)
2.e vice ordförande Vård och Omsorgsnämnden

måndag 7 oktober 2013

Två gymnasier till priset av ett - eller tvärtom?

Mår gymnasieskolan bäst av att byta namn och flytta till Sallius, snarare än att stanna kvar på Berga och satsa på det man har? Ingen har svaret på den frågan, utan detta är i stor utsträckning kopplat till subjektiva uppfattningar och rena spekulationer. Men det finns i alla fall några rent objektiva fakta att sluta sig till i den här frågan:

- Om man flyttar till Sallius, så måste helt nya lokaler (ca 4000 kvm) byggas. Kostnaden för detta är ca 100 Mkr. Gymnasieskolan har många tusen kvadratmeter för mycket idag - något behov av nya lokaler föreligger alltså inte ur den aspekten.

- Gymnasieskolan kommer definitivt vara väldigt utspridd för lång tid framöver om man flyttar ner till Salliushuset, vilket rent objektivt inte sker i samma utsträckning om man blir kvar på Berga. Cecilia säger att tex Bygg- och Anläggning inte går att flytta i Berga-alternativet heller - vilket inte heller är nödvändigt, då dessa elever har närhet och god tillgång till Bergagymnasiet, men de kommer få en ganska lång promenad till Salliushuset för att tex ta en fika eller att äta lunch.

- Salliuslösningen kommer kosta 120 Mkr i stort sett omgående. De 100 Mkr som nämns i artikeln för Bergalösningen är ett långsiktigt investeringsbehov i nytt tak, nya fönster och nya fasader. Jag tycker att Cecilia hycklar när hon inte berättar för journalisten att dessa kostnader ändå uppkommer - Bergagymnasiets huvudbyggnad med sina delvis nyrenoverade lokaler ska ju knappast rivas och då uppstår ju kostnaderna ändå. Helt objektivt är kostnaderna för Salliusalternativet ungefär 150 Mkr omedelbart och ytterligare 50 Mkr på sikt, medans Bergaalternativet ligger på ca 30 Mkr omedelbart och 70 Mkr på sikt. Det är en påtaglig och objektiv skillnad i investeringsvolym för de olika alternativen.

- I Eslöv har vi en hyreskompensationsmodell för alla nämnder. Det innebär att en högre hyra ger större budget, medan en lägre hyra ger en mindre budget. Hyran är alltså ur ett ekonomiskt perspektiv helt och hållet en kommunstyrelsefråga och det påverkar inte alls de pengar som en nämnd har att röra sig med. Det väsentliga är således att kommunen i stort har ett effektivt lokalutnyttjande. Hur majoriteten ska effektivt använda de 13 000 kvm som finns i Bergagymnasiets huvudbyggnad till annat än gymnasieskola är för mig en gåta och det kommer antagligen bli väldigt kostsamt att bygga om för att passa till annan verksamhet.

- Helt objektivt har Eslöv en närmast sjukligt hög investeringstakt. Investeringarna konkurrerar hårt med varann. Det är realistiskt att anta att denna nytillkommna investering på minst 120 Mkr kommer att konkurrera ut andra relevanta investeringsbehov. Ekenässkolan, Ekevalla och Sallerupsskolan är väl troliga kandidater för att prutas på eller skjutas på för att få plats med en sån enorm investering. Barn- och Utbildningsförvaltningens ledning har uppenbarligen gjort bedömningen att gymnasiet behöver gå före grundskolan i det här läget. Det är en bedömning jag inte delar.

Jag har skrivit om min vision om ett samlat campus på sikt, jag tror det ligger i allas intresse. Jag har under flera år talat om överkapaciteten och behovet att omstrukturera gymnasieskolan. Jag har tjatat om att det är innehållet; lärarna, eleverna, kontexten och entusiasmen som är det centrala i en skola - inte kvadratmetrar och investeringsbehov. Jag har föreslagit anslag till studieresor och införandet av gymnasieingenjörsprogram. Men det enda vi har diskuterat på riktigt när det gäller gymnasiet, så är det lokaler, lokaler, lokaler. Det måste vara en tragisk läsning för lärarna och övrig personal på Bergagymnasiet.

Jag är övertygad om att en helt ny gymnasieskola kommer bli bra - i alla fall lokalmässigt.  Frågan är bara om moderater och sossars uppfattningar i slutändan väger tyngre än mina.

Det kommer tiden få utvisa.

torsdag 3 oktober 2013

Gymnasiet - blir det ordning nu?

Gymnasieskolan i Eslöv från ovan

Gymnasieskolan har de senaste åren drabbats av en dubbel börda, mindre barnkullar och fler som väljer att studera i Lund istället, vilket har inneburit ett stort lokalöverskott.

I valet mellan att fortsätta att rusta upp Bergagymnasiet och flytta all verksamhet dit, så vill (S) och (M) nu flytta till Salliushuset och bygga helt nya lokaler på Östra skolans tomt för 120 Mkr. Resultatet av gymnasiets lokalöverskott blir alltså en enorm satsning på nya lokaler! En investering som självklart konkurrerar med akuta investeringsbehov för tex Ekevalla eller renovering av Ekenässkolan. Man behöver knappast vara ekonom för att se det bakvända i detta resonemang.

Trots denna satsning blir ändå inte skolan samlad. Bygg- och Anläggning kommer ligga kvar uppe på Bergaområdet, El-installation likaså. Industriprogrammet och Fordonsprogrammet förblir vid Lastbilscentralen. Skolan skulle bli mer utspridd än någonsin vid en flytt till Sallius.

Flyttar man allt till Berga däremot, kan Salliushuset användas till många ändamål: Yrkeshögskola, företagshotell eller varför inte samla kommunal verksamhet som idag är utspridda i hyrda lokaler? På Bergagymnasiet finns delvis nyrenoverade lokaler, både klassrum, personalrum, matsal och bibliotek. Dessutom ligger alla idrottslokaler här och plats för eventuell framtida expansion.

Vår vision om framtidens gymnasieskola i Eslöv handlar om ett sammanhållet campus, där alla elever träffas dagligen. Vi är övertygade om att eleverna också vill gå tillsammans på samma plats. Detta skulle kunna hända på Bergagymnasiet, men knappast på Sallius.

Turerna kring gymnasieskolan och dess lokaler har verkligen varit ändlösa denna mandatperiod. Socialdemokraterna och Moderaterna kastar sig vilt fram och tillbaka, alltjämt med den självgoda minen påklistrad. Det ska flyttas, byggas nytt och rivas till höger och vänster. Men i själva verket blir inget gjort och tiden bara går. Snart har alla möjliga och omöjliga varianter provats, från F-6 skola tillsammans med gymnasieskolan i samma hus, till ett nytt pojkgymnasium vid lastbilscentralen. Som säsongsavslutning på denna fars ska man bygga en ny gymnasieskola som åtgärd på det stora lokalöverskottet. Ja jesus.

Sanningen är att det saknas helt en vision och en strategi. I skolan handlar allt om innehållet - lärarna, eleverna, pedagogiken, det mänskliga mötet. Men (S) och (M) lyckas reducera hela debatten till en fråga om kvadratmetrar och avstånd till centrum. De gör nu allt för att debatten ska lägga sig så fort som möjligt, därav beslutet att allmänheten inte ska få ta del av dumheterna genom en debatt i kommunfullmäktige. Men jag skulle bli mycket förvånad om detta är den sista turen runt den här frågan.

Förslaget - Lämna Bergagymnasiet
Gymnasielärarna vill stanna kvar på Berga
Eslöv flyttar sitt gymnasium
Eleverna blev aldrig tillfrågade


Läxhjälp flera minuter i månaden
Varför förstöra en god historia med fakta?
Den anti-kompensatoriska tankegången
IV-programmet inget alternativ
Gymnasiebehörighet 2012
En fråga om prioriteringarFramtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 2: Högstadiet
Framtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 1: Gymnasiet
...och gymnasiet sitter med svarte-petter
Östra skolan. Igen
Move Eslöv startar inte
Värna varje skattekrona
Östra skolans flytt
Eslöv på plats 207 i årets skolkommun
Förskolorna..
Nya siffror, resultaten är lägre än någonsin
Grundskolan i Eslöv - En uppdatering
Bergagymnasiet, studieresor och lite annat
En angelägen rättvisefråga
(S)jälvtillräcklighet
Egen dator till lärarna
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 2)
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 1)
En rejäl satsning på en modernisering av gymnasieskolan
En grundskola i fritt fall
Betygsinflation
Grundskolan i Eslöv - En statistisk analys
Ska vi prata om grundskolan i Eslöv?
Ett stort steg i rätt riktning
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan 


onsdag 19 juni 2013

Replik till Bertil Jönsson (NK) ang Billinge Skola. (SKD 2013-06-19)

Man kan utreda en fråga hur länge som helst. I det här fallet ansåg vi i Folkpartiet inte att ytterligare utredningar hade lett till något annat ställningstagande. Bertil skriver om "en andra chans", vilket bara är hyckleri. 31 ledamöter röstade för stängningen av Billinge skola, 17 emot. Det fanns alltså en stor majoritet för förslaget. Att förhala Billinge skolas framtid en månad till är inte "en andra chans", det är bara oschysst mot alla inblandade att inte ge besked. Det vet Bertil, men försöker vinna lite enkla poäng. Vi i FP hade olika uppfattningar om sakfrågan, men var överens om att ärendet förtjänade att bli avgjort så fort som möjligt.

Daniel Rhodin (FP), Gruppledare
Ann-Christin Waldén (FP), KF-ledamot
Lesley Holmberg (FP), KF-ledamot
Sven-Olov Wallin (FP), KF-ledamot
Astrid Nilsson (FP), ersättare KF.

Debattinlägg: Lesley i KF-debatten 2013-06-17 om Billinge skola

Jag förstår alla de i Billinge som vill ha kvar skolan. Jag kan dela deras frustration över det överraskande nedläggningsbeslutet. Själv kunde jag läsa om det i tidningen i april. Nog borde den politiska majoritetsledningen i BOF varit mer förutseende och haft en tidigare dialog med Billingeborna. Det hade sparat många hårda ord och dialog inför viktiga beslut är alltid rätt – även om beslutsförslaget blivit detsamma som det liggande.

Verkligheten är nu sådan att en nerläggning är oundviklig. Det går inte att bedriva en fungerande undervisning på en skola med endast 27 elever.

Man kan alltid ställa frågan varför inte fler föräldrar väljer att sätta sitt barn i en viss skola. Jag tycker det är rätt av föräldrarna att dom väljer den skola som bäst uppfyller deras behov. Det är fint att dom har möjlighet att välja utan att först kika i plånboken om dom har ekonomi att välja skola.

Folkpartiets ståndpunkt till nerläggningen av Billinge Skola bygger på följande fakta:

  • Vi har en Skolpeng som följer eleven. Skolpengen skall räcka till i stort sett allt förutom lokaler. För Billinge Skola räcker inte skolpengen till för att säkerställa lärarbehörighet och extra stöd för elever med särskilda behov och skolbibliotek mm. Som det är idag tas resurserna från Stehagsskolan.
  • Vi i Folkpartiet har varit pådrivande för att våra lärare skall få en lärarlegitimation, bättre uppföljningar i skolan, satsningar på lärarlyft, krav på skolbibliotek, skolhälsovård och bättre individualiserat stöd utifrån den enskilde elevens unika behov. Viktiga åtgärder för att skapa möjligheter för eleverna att klara skolan på ett bra sätt. Men det finns en baksida med alla ökande krav på skolans profession – riktigt små skolor får svårt att klara av kraven.
  • Det finns skolor i andra kommuner som är mindre än Billingeskolan och som drivs vidare. De flesta är motiverade av skälet att barnen skulle få en orimligt lång skolväg om skolan läggs ner. Så är det inte i Billinge – 5 km till Röstånga skola och 10 km till Stehagsskolan. På många platser i kommunen reser alla 6-åringar med buss till skolan ungefär lika långt. Så detta är inte något argument för att Billingeskolan skall vara kvar.
  • Även de sociala aspekterna och arbetsmiljön är ett problem. I MBL-förhandlingarna med Lärarnas Riksförbund finns det en bred enighet om att skolans litenhet inte är rimlig och innebär stora påfrestningar för LRs medlemmar.
    Rekryteringsläget till Billingeskolan är dåligt, eftersom bara deltidstjänster eller delade tjänster kan erbjudas. Det är väldigt få lärare som vill ha sådana jobb.Flexibiliteten i en liten skola bli lidande då den lilla skolan inte kan ha samma specialistkompetens och det blir svårare att anpassa elevgrupper eller avsätta mer personal där det behövs för tillfället. Dessutom blir likvärdigheten lidande när det inte finns resurser i den egna skolorganisationen.
Bifall till kommunstyrelsens förslag.

måndag 10 juni 2013

Det är dags nu!

Vill du vara med och fatta besluten som påverkar din vardag i Eslövs kommun, Region Skåne och Sveriges riksdag nästa mandatperiod? Är du dessutom liberal är det dags att bli medlem i Sveriges liberala parti - Folkpartiet liberalerna.
Vill du vara med och rösta i våra provval till Riksdagen och Regionfullmäktige då måste du bli medlem före den 16 juni. Vår kandidat till Riksdagen, Daniel Rhodin samt vår kandidat till Regionfullmäktig, Ann-Christin Waldén behöver ditt röststöd. Senare i höst kommer vi att nominera kandidater till Eslövs kommunfullmäktige och i februari 2014 kommer valsedeln att fastställas på vårt årsmöte.
Klicka här för att bli medlem.

torsdag 6 juni 2013

Ska vi inte ta och sjunga "We shall overcome"?

Uppdatering: Skånskan skriver om "uppmaningen".

Ett kommunalt webbdiarie är väl något som mest journalister och politiker frekventerar, en oändlig rad av fnösketorra promemorior checkas in varje vecka. Men så ibland springer man på någonting utöver det vanliga.

I ett mail undertecknat "föräldrarna på Billinge skola" skickat till rektor står det att dennes närvaro inte är önskad på skolavslutningen. "Vi vill ha skolavslutningen ifred" och "vad du än har att säga så är det inget vi vill höra i det här läget", skrivs det bland annat.

Jag undrar just om alla föräldrar i Billinge skola står bakom den här skrivningen. I så fall blir jag verkligen beklämd. Det cirkulerar även rykten om andra hot och tillmälen som uttalats. Vid sidan av det uppenbart olämpliga i att ens som vuxen människa ägna sig åt sådant så undrar jag i så fall vad det är för insikter om hur man hanterar en meningsskiljaktighet som man då förmedlar vidare till barnen?

Barn, som naturligtvis älskar sina lärare och tycker att det ska bli spännande att komma till en ny skola, dras in i en bitter och improduktiv fejd som inte leder till något gott. Föräldrarna och barnen, i den mån de följer med till Stehagsskolan, ska ha en fortsatt kontakt med både personal och rektor där.

Det är ju trots allt så att det finns en bred politisk majoritet för att Billinge skola inte kan drivas vidare längre med enbart 27 elever i fyra årskurser. De som är emot en stängning är Centerpartiet, förvisso med en väldigt lustig motivering "Han [Leif Palmqvist (C)] förstår att skolan inte kan drivas vidare på 27 elever och håller i princip med om argumenten bakom nedläggningen" skriver Skånskan. Miljöpartiet, som dock inte har någon ledamot i nämnden håller också med om att skolan är för liten, men vill att det ska göras en utredning av de "sociala konsekvenserna för byn".

Undrar vad MP hoppas ska komma ut av en sådan utredning? Och vad ska man göra med resultatet av en sådan utredning? Självklart är det en stor sak att skolan flyttar en mil bort, men jag är helt övertygad om att byn kommer leva vidare ändå. Jag noterar att MP inte efterfrågar någon vidare utredning om barnens, personalens eller den pedagogiska verksamheten.

Vad Centerpartiet anbelangar, så är det trots allt så att de inte har kommit med något eget förslag om hur situationen kan lösas. På kommunstyrelsen i tisdags så kom inte heller någon som helst idé eller förslag fram. Miljöpartiet var inte ens representerade. Med Centerpartiet är det också så att de motsatte sig skattehöjningen på 50 öre för årets budget och tilldelade i sitt budgetförslag ut 4 Mkr mindre än majoriteten och 6.6 Mkr mindre än i Folkpartiets budgetförslag till skolan. Resonemanget lider brist på stringens. Naturligtvis till glädje för Billingeborna, men knappast seriöst.


Hoppas att barnen i Billinge, tillsammans med sina föräldrar och personalen fick en fin skolavslutning trots allt, och att känslorna hinner svalna något under sommarledigheten.

Daniel Rhodin (FP)



Läxhjälp flera minuter i månaden
Varför förstöra en god historia med fakta?
Den anti-kompensatoriska tankegången
IV-programmet inget alternativ
Gymnasiebehörighet 2012
En fråga om prioriteringarFramtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 2: Högstadiet
Framtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 1: Gymnasiet
...och gymnasiet sitter med svarte-petter
Östra skolan. Igen
Move Eslöv startar inte
Värna varje skattekrona
Östra skolans flytt
Eslöv på plats 207 i årets skolkommun
Förskolorna..
Nya siffror, resultaten är lägre än någonsin
Grundskolan i Eslöv - En uppdatering
Bergagymnasiet, studieresor och lite annat
En angelägen rättvisefråga
(S)jälvtillräcklighet
Egen dator till lärarna
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 2)
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 1)
En rejäl satsning på en modernisering av gymnasieskolan
En grundskola i fritt fall
Betygsinflation
Grundskolan i Eslöv - En statistisk analys
Ska vi prata om grundskolan i Eslöv?
Ett stort steg i rätt riktning
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan 

torsdag 16 maj 2013

Flytt för Billingeskolan - ett nödvändigt ont


Billinge skolas framtid har ställts på sin spets de senaste veckorna, när det blev känt att det endast blir 27 elever till hösten för åk F-3. Jag har diskuterat frågan mycket med tjänstemännen och i Barn- & Familjenämndens arbetsutskott. Jag har också träffat föräldrar, både på plats i Billinge men också i måndags i Stadshuset, då föräldrar till barn i Billinge skola var inbjudna för att diskutera. Min bedömning är att det inte är rationellt att driva skolan vidare och att det ligger i barnens bästa att flytta eleverna till Stehag. Inom Folkpartiet finns olika uppfattningar i den här frågan, men skälen till mitt ställningstagande är i huvudsak följande:

  1. Resursfördelningen i Eslövs kommun utgår från att alla barn får en skolpeng som följer med barnet. Denna skolpeng ska räcka till i stort sett allt förutom lokaler som behövs för att bedriva en undervisning, särskilt stöd, skolbibliotek o.d av hög kvalitet. För Billinge skolas del så räcker inte skolpengen till för att säkerställa lärarbehörighet och extra stöd för elever som behöver detta. Detta är fakta, och det innebär att en del av Stehagsskolans resurser används i Billinge skola även om resurserna egentligen hade behövts på Stehagsskolan.
  2. Folkpartiet har drivit igenom krav på lärarlegitimation, bättre uppföljning, satsningar på lärarlyft, krav på skolbibliotek, skolhälsovård och bättre individualiserat stöd utifrån elevens unika behov. Allt detta står jag bakom till 100%. Men det finns en baksida med alla ökande krav på skolans profession, nämligen att riktigt små skolor får svårt att klara av det. Som alltid finns det skolor i andra kommuner som är ÄNNU mindre än Billinge som (ännu) drivs vidare. Dock är de flesta motiverade av skälet att barnen skulle få en orimligt lång resväg om skolan skulle läggas ned. Det är inte fallet i Billinge, det är  5 km till Röstånga skola och 10 km till Stehags skola. En sådan resväg är inte ett argument för att skolan ska vara kvar. På många platser i kommunen så reser alla 6 åringar med buss till skolan ungefär lika långt.
  3. De sociala aspekterna och arbetsmiljöaspekterna är också ett problem. I MBL-förhandlingar med lärarnas fackförbund finns det en bred enighet om att skolans litenhet inte är rimlig och innebär stora påfrestningar för deras medlemmar. Rekryteringsläget är dåligt, eftersom bara deltidstjänster eller delade tjänster kan erbjudas. Det är väldigt få lärare som vill ha sådana jobb, och jag förstår dem.
  4. Flexibiliteten i en liten skola kan bli lidande, då en liten skola inte kan ha samma specialistkompetens och man får svårare att anpassa elevgrupper eller att avsätta mer personal där det just nu behövs. Av samma skäl kan likvärdigheten bli lidande av att inte resurser finns naturligt inom den egna skolorganisationen.
Föräldrarna i Billinge har många gånger påpekat att förskolan är full och har precis byggts ut för att få plats med alla barn. Tyvärr har inte antalet barn ökat, utan det är framför allt nyttjandegraden som har ökat. Bara för 5-10 år sedan så var många föräldrar (särskilt på landsbygden) hemma med sina barn betydligt längre. Numera är i stort sett alla 1.5-åringar i förskoleverksamheten. Detta är förklaringen till trycket på Billinge förskola. Det bör sägas i sammanhanget att förskolan absolut inte är hotad och det är förskolan som är den viktigaste kommunala servicen ute i byarna.

Vi borde ha behandlat den här frågan redan för ett halvår sedan. Tidspressen har inte varit bra och jag förstår föräldrarnas ilska och frustration. Men nu får vi laga efter läge, och när vi som är ansvariga för skolan får signaler om att man inte längre kan garantera att skollagen, läroplanen och barnkonventionen uppfylls i alla delar så är det vår skyldighet att agera.

Daniel Rhodin (FP)
2:e v. ordf Barn- & Familjenämnden

Tidigare inlägg om skolan:
Billinge skolas framtid
Läxhjälp flera minuter i månaden
Varför förstöra en god historia med fakta?
Den anti-kompensatoriska tankegången
IV-programmet inget alternativ
Gymnasiebehörighet 2012
En fråga om prioriteringarFramtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 2: Högstadiet
Framtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 1: Gymnasiet
...och gymnasiet sitter med svarte-petter
Östra skolan. Igen
Move Eslöv startar inte
Värna varje skattekrona
Östra skolans flytt
Eslöv på plats 207 i årets skolkommun
Förskolorna..
Nya siffror, resultaten är lägre än någonsin
Grundskolan i Eslöv - En uppdatering
Bergagymnasiet, studieresor och lite annat
En angelägen rättvisefråga
(S)jälvtillräcklighet
Egen dator till lärarna
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 2)
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 1)
En rejäl satsning på en modernisering av gymnasieskolan
En grundskola i fritt fall
Betygsinflation
Grundskolan i Eslöv - En statistisk analys
Ska vi prata om grundskolan i Eslöv?
Ett stort steg i rätt riktning
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan 

måndag 29 april 2013

Billinge skolas framtid

Som väntat är debatten het om Billinge skolas framtid, och det ska den förstås vara. Skolan beräknas ha 27 elever till hösten i årskurserna F-3, vilket naturligtvis inskränker möjligheterna till att bedriva en kvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet på ett påtagligt sätt. Samtidigt är förstås skolan en viktig funktion i byn och har säkert viss betydelse för inflyttning och byns attraktivitet.

Jag var, i likhet med andra politiker i Barn- & Familjenämnden inbjuden till ett möte i Billinge i söndags, där byborna hade kallat till samling. Någon på mötet i Billinge hyste farhågor om att huspriserna skulle sjunka om skolan försvann, vilket inte är omöjligt. Själv tror jag i och för sig att den effekten är begränsad, men omöjligt är det inte.

Så vilka perspektiv bör man som skolpolitiker ha när det gäller Billinge skola? Är det barnens rätt till en likvärdig utbildning som ska gå först? Eller är det byns framtida utveckling och attraktivitet som är viktigast? Vissa skulle säga att båda är lika viktiga, men det är nog att göra det lite för enkelt för sig.

I Eslöv fördelas resurserna till rektorsområdena i form av skolpeng. I princip innebär detta att pengarna följer barnet, så den skola föräldrarna väljer för sina barn kommer också få pengarna. I Billinges fall blir det inte riktigt så. På grund av skolans litenhet måste mer resurser än vad som ryms i skolpengen för de 27 eleverna tillsättas. De resurserna får tas från andra håll i rektorsområdet, vilket i det här fallet betyder Stehagsskolan. Jag har hittills inte hört någon politiker uttrycka någon kritik runt HUR pengarna fördelas, däremot debatterar vi ofta hur MYCKET pengar som ska fördelas. Men oavsett hur mycket eller lite pengar som fördelas, så finns det en likställighetsprincip i kommunallagen som anger att det ska finnas saklig grund för att få gynna en viss grupp av kommuninvånare. Någon sådan saklig grund är inte idag inbyggd i resursfördelningsmodellen, vilket gör att Stehagsskolans elever får en mindre skolpeng än andra elever, då resurserna måste omfördelas till Billinge skola.

Skolinspektionen har i sin rapport från 2012 kritiserat Billingeskolan för brister i materiella resurser och pedagogiskt ledarskap. Såvitt jag vet är de materiella bristerna avseende skolbibliotek och datorer åtgärdade redan. Jag har förståelse för att det pedagogiska ledarskapet över så få personal är svårt att få till, men det är ingen ursäkt för att inte ta den frågan på allvar.

På mötet i Billinge fick jag frågan om vad jag visste, och när jag först fick höra talas om förslaget om nedläggningen av skolan. Jag berättade då för hela församlingen att jag sitter i Barn- & Familjenämndens arbetsutskott (AU) och vi fick detta berättat för oss på vårt sammanträde den 19 april. I tidningen påstås det att "alla politiker är överens om att förslaget kommer som en överraskning". Nej, det kom inte som en överraskning för mig, och det har jag heller aldrig påstått. Journalisten måste ha missat hela den utläggning jag hade i den frågan. Att de andra politikerna påstod detta är dock sant.

Jag fick också frågan om förskolans expansion inte kommer att lösa bristen på elever inom en snar framtid. Denna fråga diskuterades också på AU och den information vi fick var att antalet födda barn inte egentligen har ökat, utan att det är nyttjandegraden som har ökat. För bara 5-10 år sedan var det många föräldrar som hade barnen hemma längre, men nu är nästan alla barn i förskolan från ganska tidig ålder. Det finns alltså inget i nuläget som pekar på att det skulle bli särskilt många fler barn i skolan framgent. Detta sade jag också på mötet, vilket journalisten missade att återge.

På mötet diskuterades också bybornas egna ansvar för skolans framtid. Den information som jag har fått visar att det vissa år bara är drygt hälften av barnen som finns i upptagningsområdet som faktiskt väljer Billinge skola. De andra väljer andra skolor (framför allt Stehag). Om alla elever som hör till Billinge skola också hade gått där, så hade skolan haft åtminstone 10 elever fler. Detta motsvarar drygt en lärartjänst i skolpengen och skulle förändra bilden högst påtagligt.

Sammantaget så föreslår skolledningen antingen utökade och öronmärkta resurser till just Billinge skola ELLER en flytt av eleverna till Stehagsskolan. Att inte utreda och föreslå detta skulle nästan kunna betraktas som tjänstefel. Därför blir jag orolig över den hätska debatten både på mötet och i kommentarsfält som går ut på att det skulle vara fel av rektorn, eller att rektorn först skulle samråda med föräldrarna innan denne rapporterar till sin chef vilka förslag till lösningar som ligger på bordet. Jag bara undrar hur många som på sina jobb skulle kunna driva en sån här fråga utan att först få det förankrat hos sin chef? Självklart måste det gå den formella vägen, precis som vilken arbetsplats som helst. På samma sätt är det självklart att frågan måste diskuteras i nämnden.

Så hur kommer jag och Folkpartiet ställa oss i frågan? Svaret är; Vet inte än. Frågan ska diskuteras på vårt nästa partimöte. På mötet i Billinge sa jag att jag också delar den oro och den problembild som skolledningen pekar på. Det finns minst två aspekter som omöjliggör status quo; det ena är den orättvisa som blir följden av att Stehagsbarnen får mindre resurser än det var tänkt för att täcka upp för Billinge skola. Det andra är Billingebarnens rätt till en utbildning av lika hög kvalitet som andra barn i kommunen. Det är alltså bara populister som kan påstå att politikerna bara kan säga nej till stängningen, för då behövs istället andra åtgärder. Men om Billingebarnen får, säg 50 000 kr mer i skolpeng så kan jag tänka mig att även föräldrar i andra orter vill ha mer resurser till sina barn. I detta ligger ett dilemma som måste lösas på något sätt.

Jag lär få anledning att återkomma i frågan.

Daniel Rhodin (FP)
2:e v. ordf Barn- & Familjenämnden

Artiklar i ämnet
Rektors motivering till skolstängningen
Stänger de skolan dödar de byn
Billinge skola stängs redan till hösten
Billingeföräldrar kallar till stormöte


Tidigare inlägg om skolan:
Naturlig mat i förskola och skola
Läxhjälp flera minuter i månaden
Varför förstöra en god historia med fakta?
Den anti-kompensatoriska tankegången
IV-programmet inget alternativ
Gymnasiebehörighet 2012
En fråga om prioriteringarFramtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 2: Högstadiet
Framtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 1: Gymnasiet
...och gymnasiet sitter med svarte-petter
Östra skolan. Igen
Move Eslöv startar inte
Värna varje skattekrona
Östra skolans flytt
Eslöv på plats 207 i årets skolkommun
Förskolorna..
Nya siffror, resultaten är lägre än någonsin
Grundskolan i Eslöv - En uppdatering
Bergagymnasiet, studieresor och lite annat
En angelägen rättvisefråga
(S)jälvtillräcklighet
Egen dator till lärarna
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 2)
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 1)
En rejäl satsning på en modernisering av gymnasieskolan
En grundskola i fritt fall
Betygsinflation
Grundskolan i Eslöv - En statistisk analys
Ska vi prata om grundskolan i Eslöv?
Ett stort steg i rätt riktning
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan 

fredag 19 april 2013

Naturlig mat i förskola och skola


För en månad sen skrev jag en insändare (se nedan) i SkD angående att smöret i Eslövs förskolor och skolor har bytts ut mot margarin i och med den nya kostpolicyn som nu tagits i bruk. I onsdags tog jag upp frågan på nämndsmötet och "beslutet" blev att förvaltningen ska ta upp frågan med kostchefen.

Jag skulle bli förvånad om det kommer leda till någonting. Den rätta vägen tror jag är att nämnden helt enkelt fattar beslut om att det ska serveras smör i skolorna istället för margarin. Men vi får se.

Fler och fler föräldrar börjar bli tveksamma till livsmedelsverkets råd, som egentligen bara lett till att folk har blivit fetare och sjukare än innan de eminenta råden att vräka i sig ohemula mängder med kolhydrater och att byta ut naturliga fetter mot kemiskt raffinerade fetter.

Under alla omständigheter kommer jag följa frågan noga framöver. Barn och ungdomar ska serveras bra mat med så lite tillsatser som möjligt och då går margarin fet-bort, om ordvitsen tillåts.

Insändaren:
-------------------------------------------------------------

"Margarin framställs genom att emulsionera vatten med olja. Efter härdningen bleks och deodoriseras produkten för att ta bort färg och lukt. Därefter omestras produkten så att den är lagom hård och smälter vid samma temperatur som smör." - Wikipedia 

Margarin är en kemiskt raffinerad produkt med tillsatser av gelatin, stärkelse, betakaroten, konserveringsämnen, lecitin, mono- och diglycerider och aromämnen.

Enligt Svenska Livsmedelsverket (SLV) är margarin så mycket bättre för hälsan än smör. Jag tvivlar. Det vore förstås förmätet av mig att insinuera att jag vet mer om aktuell forskning på mat och hälsa än vad SLV gör, men ibland så måste man kunna ifrågasätta myndigheters "goda råd" enbart på grundval av att om resonemanget låter idiotiskt, så finns det en god chans att det faktiskt är idiotiskt.

Eslövs kommun har lanserat sin kostpolicy och gör tolkningen att ”näringsriktig” mat i praktiken innebär stopp för vanligt smör och in med den kemiska mixtur som kallas margarin. Många börjar dock ifrågasätta hur vettiga kostråden är, och det finns många nyare studier som visar att fettskräcken i själva verket är djupt överdriven.

Jag är som sagt ingen forskare, men jag vill inte att alla barn och ungdomar i Eslövs kommun ska tvingas äta margarin såvida de själva inte vill. Är det inte bättre att man själv får välja vad man vill bre på sin smörgås? Det är den linje som jag tänker driva i Barn- & Familjenämnden och jag hoppas att andra politiker ansluter sig till det.

Daniel Rhodin (FP)
2:e v. ordf Barn- & Familjenämnden

måndag 25 mars 2013


Originalet är alltid bättre än kopian

 

 
Så har då ytterligare ett parti bytt ideologi. Förutom Vänsterpartiet som säger sig lämnat kommunismen har nu också Centern lämnat sin gamla hemvist som ett intresseparti. Som liberal är jag glad när fler väljer att arbeta för den liberala ideologin – så välkommen alla gamla centerpartister som nu vill leva upp till begreppet att vara liberal. För det gamla bondepartiet återstår nu att övertyga sina väljare och alla medlemmarna att liberalismen är den ideologiskt rätta vägen. Lycka till!

Men nog är det så att kommunister alltid är bäst på kommunistisk ideologi, konservativa högerpartier är bäst på konservatism och socialismen tolkas bäst av socialistiska partier och nationalism bäst av nationalistiska partier. Sen finns det partier som framförallt företräder intressegrupper och som blandar ideologierna t ex. Socialdemokraterna som säger sig representera arbetarklassen och Bondeförbundet /Centern som sagt sig representera landsbygdens människor.  Jag tror att intressepartierna tid är förbi och framtiden tillhör de partier som har en ideologisk förankring i historien är framtidens vinnare i politiken
Liberalismen är den ideologi som går framåt i globaliseringens tidevarv. I svensk politik är Folkpartiet liberalerna orginalet.

Du som är intresserad av liberalismen kan läsa förslaget till Folkpartiets nya partiprogram. Klicka här.

Vill du bli en viktig del av den liberala rörelsen i Eslöv så besök FP Eslöv hemsida – www.folkpartiet.se/eslov
Lesley Holmberg
vice ordförande FP Eslöv

måndag 4 mars 2013

Världens verkstad

Jag är övertygad om att skribenterna på SvD Brännpunkt har en viktig poäng.
Den kortsiktiga vinstfixeringen i västvärlden har också lett till att företagen lägger ut allt mer tillverkning och utveckling till andra länder. Vi delar in världen i länder som tänker och länder som gör. Men de som gör kan också tänka, medan vi i västvärlden snart bara kan administrera, men inte producera något.
Hela västvärlden lider av samma sjuka. Allt som "går" att flytta till låglöneländer gör det. Ibland blir det billigare, ibland dyrare. Det finns många exempel på att kostnaderna för support, dyrbara misstag och förseningar kan äta upp hela förtjänsten med utlokaliseringen. Men det finns säkert exempel på företag som hade gått under i konkurrensen om man inte gjort det.

Den viktigaste aspekten är att man förlorar kunnandet om att producera. Effekten kommer smygande och kan i värsta fall omkullkasta företagets långsiktiga framtid om man inte efterhand suger upp motsvarande kompetens i det land man har flyttat produktionen till.

De första åren brukar gå bra. Alla ingenjörer känner till vad som är viktigt när man ska producera sin produkt och de minns tidigare misstag. Problemen dyker upp när kunskapen om nya metoder börjar falna. Färre ingenjörer har mer än en översiktlig kunskap om "hur saker går till". Man ska ha klart för sig att den dag ett företag flyttar ut sin sista produktion ur landet är det första steget i att lägga ner hela verksamheten i landet.

Det är ingen politisk fråga mer än möjligtvis indirekt. Marknadsekonomin "bestämmer", men kan komma att bli ett stort problem för ett land som Sverige. Högteknologisk utveckling kan bara långsiktigt frodas om man har egen produktion i närheten.

torsdag 7 februari 2013

Välja, eller välja bort?


I dagens SkD kan man läsa att eleverna "väljer bort" Eslöv. Det är ett sätt att se på det. Ett annat sätt att se det är att eleverna "väljer". För att man idag faktiskt kan välja skola själv, när man förr fick ta det som erbjöds. För att människor vill välja själva.

I kommunpolitiken möter jag allt som oftast en stark protektionism, hos många politiker men även tjänstemän. Mycket görs för kommunens bästa, vilket inte alltid överensstämmer med medborgarens bästa. Det finns flera exempel på detta. När Skolverket gav Karl-Oskar Utbildning tillstånd att bedriva grundskola i Eslöv så knorrades det högljutt om att skolan skulle "ta våra elever" och "konkurrera" med den kommunala verksamheten. När elever väljer Lund för sina gymnasiestudier, så gnälls och beklagas det. Försmådda syrligheter om att "gräset är grönare på andra sidan", är att underkänna högst kapabla unga människors kapacitet att göra ett eget val. Om denna valmöjlighet leder till en bra utbildning så kan jag faktiskt inte begripa varför vare sig tjänstemän eller politiker ska gnälla över det.

För då har man inte begripit sin roll tycker jag.

Kommunen och dess politiska företrädare ska tillförsäkra sina invånare den service man har rätt till. Det ska finnas en mångfald där medborgaren kan själv välja. Det ska finnas riktig valfrihet för den enskilde och respekt för dennes integritet och egna val.

100% av eleverna kunde ha valt en skola i Lund, men 41% valde aktivt Bergagymnasiet. Så kan man också se på saken.


Läxhjälp flera minuter i månaden
Varför förstöra en god historia med fakta?
Den anti-kompensatoriska tankegången
IV-programmet inget alternativ
Gymnasiebehörighet 2012
En fråga om prioriteringarFramtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 2: Högstadiet
Framtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 1: Gymnasiet 
...och gymnasiet sitter med svarte-petter
Östra skolan. Igen
Move Eslöv startar inte
Värna varje skattekrona
Östra skolans flytt
Eslöv på plats 207 i årets skolkommun
Förskolorna..
Nya siffror, resultaten är lägre än någonsin
Grundskolan i Eslöv - En uppdatering
Bergagymnasiet, studieresor och lite annat
En angelägen rättvisefråga
(S)jälvtillräcklighet
Egen dator till lärarna
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 2)
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 1)
En rejäl satsning på en modernisering av gymnasieskolan
En grundskola i fritt fall
Betygsinflation
Grundskolan i Eslöv - En statistisk analys
Ska vi prata om grundskolan i Eslöv?
Ett stort steg i rätt riktning
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan 

torsdag 24 januari 2013

Konkurrensverkets slutrapport om LOV

Idag har Konkurrensverket publicerat sin slutrapport om LOV. Rapporten tar bla upp just de problem som jag tagit upp i under hösten – ickevalsalternativet och konkurrensneutraliteten. Även KKV konstaterar att när kommunens egenregi är “ickevalsalternativ” är det hämmande för konkurrensen och valfriheten. KKV pekar också på att kommunens organisation har avgörande betydelse genom att myndighetsdelen (biståndshandläggningen) ligger i samma organisation som utförardelen – kommunens egen verksamhet gynnas. Ett annat problem som KKV pekar på är hur informationen till brukarna är utformad.

Utifrån rapporten hoppas jag att de styrande Moderaterna och Socialdemokraterna är beredda att ompröva sin negativa hållning. Det är viktigt om man tycker det är viktig att även eslövsborna skall ges möjlighet till egna val i Eslöv vård och omsorg. Vikten av att vård och omsorgspersonalen har flera arbetsgivare att välja bland, även för näringslivet i Eslöv har LOVen stor betydelse.

Läs mer om Konkurrensverkets rapport.

Lesley Holmberg
2.e vice ordförande Vård och Omsorgsnämnden