måndag 12 december 2011

Move Eslöv startar inte hösten 2012

Jag har precis fått beskedet om att friskolan Move Eslöv inte kommer starta till hösten pga problem att hitta en passande lokal. Inte heller Karl Oskar kommer att starta, vilket gör att Eslöv kommer få vänta ännu ett tag på alternativ i grundskolan.

Detta gör förstås att flytten av Östra skolan till Bergagymnasiet behöver tas upp för förnyad prövning. Inget har förändrats sedan vi sist fattade beslut om att bygga ut Källeberg till en F-9-skola, annat än att tidsnöden är större än nånsin.

torsdag 8 december 2011

Värna varje skattekrona

Turerna runt Östra skolans flytt upp till Bergagymnasiet fortsätter, som jag tidigare skrivit om. Det pågår också en namninsamling mot flytten.

Vi tycker inte det är en bra idé att flytta Östra skolan upp till Bergagymnasiet. Det har vi också skrivit om i vårt budgetförslag. Nu kommer det fram att planerna är nästan ännu dummare än när jag först hörde dem. De 4 500 kvm yta som Bergagymnasiet vill lämna ifrån sig är för det första mer än vad Östra skolan behöver. Men samtidigt blir gymnasiet av med för mycket lokaler, och ska därför bygga ca 1500 kvm nya lokaler. Gymnasiet blir alltså netto av med 3000 kvm, vilket förstås sänker hyran för dem. Men samtidigt får de betala hyra för 1500 kvm helt nya ytor, vilket antagligen kommer gå på ett ut.

Vinnare i Eslövs skollokals-rockader blir Bergagymnasiet. Grundskoleverksamheten kommer inte gynnas av dessa slitna och icke ändamålsenliga lokaler som dessutom har en katastrofalt dålig placering. Visst ska lokalerna då först renoveras, men det är fortfarande samma huskroppar och samma läge även efter renovering.

Daniel Rhodin (FP)
2:e vice ordförande Barn- & Familjenämnden

tisdag 6 december 2011

Populistisk socialdemokrati

Höjda pensioner, avskaffad barnfattigdom, sänkta skatter för pensionärer, förbättrad äldreomsorg, stopp för vinster i välfärden och garanterat låga elpriser. Till detta, återställd a-kassa, återställd sjukpenning, en stor satsning på skola och äldreomsorg och en enorm satsning på järnvägen.

Det är satsningar som kommer ta oss åter till det högsta skattetrycket i världen, med marginal. Allt åt alla, men den enda reform Juholt levererar på skattesidan är slopad sänkning av restaurangmomsen och slopat jobbskatteavdrag för de som tjänar över 50 000kr/mån. Man behöver inte vara ekonom för att inse hur orimligt stora dessa satsningar är. Det handlar om hundratals miljarder kronor.

Utan någon som helst täckning för vad han säger, skjuter Juholt från höften och levererar de enkla svaren på de svåra frågorna. Den gamla traditionen av ansvarstagande socialdemokrater är ett minne blott, nu framstår S mer som Ny Demokrati, där förslag utan rim och reson poppar som popcorn.

För hur kan Juholt lova sänkta elpriser? Det kan han inte, såvida han inte lägger förslaget om att bygga ny kärnkraft i Sverige så att vi får ett garanterat elöverskott. Även då tar det ca 15 år innan ett sådant är i drift och på så sätt påverkar elpriserna. Han lovar att återreglera elmarknaden, men det kommer inte lösa grundproblemet, nämligen effektbrist. Effektbrist kan man bara komma åt på tre sätt:

1) Öka utbudet kraftigt (vattenkraft eller kärnkraft, vindkraft kommer inte påverka elpriserna nedåt)
2) Höja priset kraftigt när effektbrist hotar, vilket gör att konsumenterna begränsar sin förbrukning
3) Rullande strömavbrott. En landsända i taget får ha el några timmar per dygn.

Vad får det för konsekvenser att utlova stopp för vinster i den skattefinansierade välfärden? Det finns oerhört många läkare, tandläkare, specialistmottagningar, förskolor, skolor och äldreboenden som drivs i bolagsform. Utan dessa stannar hela Sveriges välfärdssektor. Juholt planerar alltså socialisering av en stor del av näringslivet i Sverige.

Socialdemokraterna lovar att införa rätt till heltid "för ALLA som önskar heltid". Detta kommer att slå ut servicenäringen särskilt på mindre orter. Restauranger och servicebutiker kommer inte ha någon möjlighet att drivas vidare annat än som enmansföretag utan anställda. Inom äldreomsorgen och hemtjänsten betyder det antingen kraftigt ökade kostnader eller att de äldre får hjälp att ta sig ur sängen framåt lunchtid. Detta är ytterligare ett förslag som saknar verklighetsförankring.

Juholt utlovar att motverka skolsegregationen, men säger samtidigt att valfriheten i förskola och skola är här för att stanna. Hur ska då skolsegregationen kunna motverkas?

Juholt finansierar inte sina förslag. Socialdemokratin undlåter sig att förklara hur deras idealsamhälle ska kunna realiseras. De konkreta förslagen ska levereras "i god tid före nästa val".

Man ska inte underskatta medborgarna, säger Juholt. Men det är nog precis det socialdemokraterna gör så länge de behåller Juholt som ledare.

SVT Agenda | Skattepolitik och samhällsfilosofi | Erik LaaksoSvD | SvD | SvD | DN | DN | DN | SdS | SdS | DN | DN |

tisdag 29 november 2011

Rökdykarstyrka senast 2013 - 2015

När Kommunfullmäktige började debattera Ny Kommunpartiets motion om att utöka Räddningstjänstens första styrka från 3 till 5 man och möjliggöra rökdykning direkt när man kommer fram till skadeplatsen, var vi i Folkpartiet beredda att bifalla motion. Som enda parti hade vi i avsatt 2 miljoner i budgeten (1 miljon mer än S + M). Enigheten bland Eslövs politiker är total om att vi skall ha en första styrka som kan rökdyka direkt vid ankomst. Signalen till Räddningstjänst Syd har varit tydlig.

Det vi inte visste när debatten började var att i det nya handlingsprogrammet finns inskrivet att 2015 kommer våra önskemål att vara verklighet. Tony Hansson (S), direktionens 2:e vice ordförande, redovisade hur arbetet gått till vid framtagningen av  det nya handlingsprogrammet och att han yrkat att Eslövstyrkan skall kunna rökdyka from 2013 och att han reserverat sig mot majoritetens 2015. Med denna informationen på plats insåg vi att Tony följt våra intentioner och gjort vad han kunnat. Vi har ingen anledning att misstro Tony Hansons i denna fråga. Att han inte lyckats övertyga de andra medlemskommunerna i kommunförbundet om nödvändigheten av rökdykarinsatsen i Eslöv säger mer om de andra kommunernas förståelse för behoven i Eslöv.

Självklart är det så att vi kan inte slappna av och tro att allt är frid och fröjd. Folkpartiet kommer att bevaka och följa utvecklingen tills det finns en första styrka som kan rökdyka på plats i Eslöv. Tony Hansson har vårt stöd när han arbetar för detta i Räddningstjänst Syds direktion. Nu hänger det på dig Tony.

/Lesley

SKD

onsdag 23 november 2011

Fp Eslövs budgetalternativ 2012

I Folkpartiets budgetförslag för 2012 vill vi införa barnomsorg på obekväm arbetstider omgående och därför skjuter vi till 800 000 kr till Barn o Familjenämnden redan 2012.

Vi vill också införa ett pedagogiskt pris på totalt 50 000 kr som ska delas ut årligen för att premiera och uppmärksamma särskilt goda insatser inom förskola, grundskola och gymnasieskolan. Jury bör bestå av tjänstemän och politiker som utser vinnarna.

Det finns ett behov av att satsa på vidareutbildning inom vård- och omsorgsyrkena. Därför satsar vi 1 miljon kr på “omsorgslyft” under 2012 för att påbörja kompetenshöjande utbildningar för medarbetarna inom vård och omsorg.

Eslöv behöver inte två kommunalråd för majoriteten. Därför vill vi avskaffa den ena kommunalrådsposten. Vi vill också ta bort systemet med 1:e och 2:e vice ordförande i nämnderna. Kostnaden är ca 1 miljon årligen och denna miljon bidrar inte på något sätt till den lokala demokratin. Istället vill vi ha en lösning med “Politiska sekreterare” som är kopplat till antalet mandat. Ett system med ett oppositionsråd är inte längre gångbart i Eslövs kommun, det finns inte en samlad opposition som denne i så fall skulle företräda.

Vi vill också reservera 2 miljoner till räddningstjänsten om det skulle bli så att Räddningstjänst Syds  direktion inte vill satsa på att första styrkan skall kunna starta rökdykning omedelbart när de kommer till plats.
Du kan läsa hela vårt budgetförslag (pdf) här.

| SkD |

fredag 18 november 2011

Barnomsorg på obekväma tider

Nu är det då på gång, barnomsorg på obekväma arbetstider. Det är ju väldigt bra, och alla partier står numera bakom idén, som är sprunget ur en motion från Folkpartiet tidigare i år.

måndag 7 november 2011

Eslövsmoderaterna säger nej till mer valfrihet

Moderaterna i Eslöv har kompromissat bort sin övertygelse om att konkurrensutsättning och valfrihet är bättre än monopol. I Eslövsmoderaternas valbroschyr 2010 säger Henrik Wöhlecke: “Det är dags för ett politiskt maktskifte i kommunen. Förbättra företagsklimatet och ge den enskilde mer valfrihet över sitt liv.” Nu ett drygt år efter valet vill han inte leva upp till sina stolta deklarationer utan hänvisar till sin kompromissuppgörelsen med Socialdemokraterna.

Moderaterna i Eslöv vill inte införa en vård- och omsorgpeng – därmed säger man nej till att den enskilde skall ha mer valfrihet i äldreomsorgen.

Moderaterna i Eslöv säger nej till att införa Lagen om Valfrihet för vård och omsorgsboende i Eslöv. Därmed förnekar man Eslövsborna möjligheten att välja Eslövs bästa vård- och omsorgsboende (enligt socialstyrelsens Äldreguiden.se) – det privata Partnergruppens Håkanssons.

DSC01216Moderaterna i Eslöv säger nej till att lägga ut driften eller sälja ut något av våra befintliga Vård- och Omsorgsboende. I Vård- och Omsorgsnämndens beslut kring Fp-motionen “Fritt val av vård- och omsorgsboende” gör S och M tilläggsyrkandet att: “ för närvarande finns ingen avsikt att upphandla eller sälja ut några av Vård och Omsorgs verksamheter”. Att Socialdemokraterna i Eslöv av ideologiska skäl avskyr valfrihet och konkurrens och hyllar principen att politiker och tjänstemän vet bäst är välkänt. Men att Moderaterna i Eslöv som hyllar konkurrens och valfrihet lägger sig platt för Socialdemokraterna är upprörande.

Eslövsmoderaternas kommunalråd säger i SKD att frågan om att släppa in privata aktörer skall prövas när det behövs ett nytt äldreboende, men att man inte är beredd att handla upp ett befintligt. I S och M budgeten för 2012 framgår det att 2013 –2014 ökar antalet äldre. Gruppen personer med olika demenssjukdomar ökar – och så kan man läsa:”Det finns ett generellt behov av att öka antalet platser på särskilt boende …” man fortsätter “Platser på särskilt boende som är specifikt anpassade för personer med demenssjukdomar finns inte i tillräcklig omfattning”.

I målen för Vård och Omsorg står det “Möjliggöra för fler privata vårdgivare att etablera sig i Eslöv när behovet ökar”. S o M redovisar inte vilka kriterierna är för när man anser att behoven ökar. Förvirringen tycks total hos S och M. Beslutsvåndan hos de två styrande partierna går ut över våra äldres välfärd.

Varför vill Alliansregeringen införa valfrihetssystem? Alliansen är överens om att priset för tjänsterna och servicen skall vara fastställt på förhand och leverantörerna konkurrerar med kvalitet på lika villkor. För att valfrihetssystemet skall fungera krävs att monopol rivs och att den enskilde själv får möjlighet att välja den tjänst och service som man tycker är bäst. I det kommunala vård- och omsorgsmonopolet finns inte möjligheten att välja bort det man tycker är dåligt. Under förra mandatperioden lyckades en enig Allians för Eslöv, efter hårt motstånd från S,V och Mp, införa Lagen om Valfrihet inom Eslövs hemtjänst. Nu vill inte Eslövsmoderaterna fortsätta med att även Eslövs Vård- och Omsorgsboenden skall omfattas av LOVen.

Moderaterna i Eslöv borde göra ett studiebesök hos sina partikamrater i vår grannkommun Höör som inför Lagen om Valfrihet i Vård och Omsorgsboende den 1/1 2012 eller lyft luren till partikollegerna i Nacka och Täby som har lite längre erfarenhet av valfrihet i äldreomsorgen.

Folkpartiets motion är angelägen om vi i Eslöv skall ha beredskap för att möta de äldres behov nu när  antal äldre ökar. Det är dags att ta fram visioner och planer för framtidens vård och omsorg i Eslöv.

SKD

Lesley Holmberg
2.e vice ordförande Vård- och Omsorgsnämnden

tisdag 25 oktober 2011

Östra skolans flytt

Uppdatering: Lena Emilsson (S) svarar på kritiken. Barn- & Familjenämnden har ingenting att säga till om när det gäller skollokaler får vi veta. Det är ju ett system som man i så fall kan ifrågasätta.

------

Föräldrar rasar mot beskedet att politikerna i barn- och familjenämnden vill flytta Östra skolans elever till det byggnadskomplex som ligger utmed Ringsjövägen, mitt emot Bergakiosken kan man läsa i dagens skånskan.

För några dagar sedan presenterade Skånskan Östra skolans nya lokaler. Rektorn Christer Hägerklint är både glad och tveksam, säger han. På denna artikel kommenterar även Fredrik Lundström (M), som sitter i gymnasie- & vuxenutbildningsnämnden att "igår blev det officiellt" med flytten. Implicit -han visste om det.

Allt detta sammantaget ger en bild av att den här frågan har diskuterats politiskt, och det har den säkert. Men i så fall enbart inom socialdemokraternas och moderaternas partier. Jag, som ändå är 2:e vice ordförande i barn- och familjenämnden har inte hört nånting om den här lösningen tidigare. Sist frågan diskuterades i nämnden var i samband med budgeten, och då var samtliga partier överens om att förorda en fortsatt utbyggnad av Källebergsskolan.

Det blir väldigt konstigt att ordföranden Lena Emilsson (S) som har ett uppdrag från nämnden att verka för en fortsatt utbyggnad av Källebergsskolan, ändå uppenbarligen driver en helt annan agenda när nämndsmötet är slut. För om det inte spelar nån roll vad nämnden beslutar så kan jag ärligt talat inte begripa varför jag eller någon annan ska kasta bort tid på att sitta där en hel kväll i månaden. Kaffe kan jag laga till hemma och sällskapet är inte självvalt.

I sakfrågan har jag som sagt inte fått någon information alls, utan får gå på det jag sedan tidigare känner till. Men jag ställer mig frågande till hur man ska lösa utemiljön för barnen. Det är dåligt med plats runt lokalerna att anlägga något vettigt. Det är ju verkligen inte några optimala lokaler för en F-6 verksamhet, men Östra skolans elever och personal är väl inte bortskämda nu heller direkt.

Jag är heller inte helt säker på att detta kommer gå obemärkt för Bergagymnasiets del heller. Att i ett sådant känsligt skede i Bergagymnasiets hårda arbete att vända trenden och att återupprätta statusen flytta in en F-6 skola på området tror jag inte är klok politik.

Jag är lika frustrerad som föräldern Linda Forslund att jag inte heller har fått chansen att diskutera och påverka i den här frågan.

Daniel Rhodin
2:e v. ordf Barn- & Familjenämnden

Tidigare inlägg om skolan:
Eslöv på plats 207 i årets skolkommun

Politiska arvoden i Eslöv

Skånskan skriver en notis idag (ej på nätet) om kommunalrådens nya arvoden i Eslöv. Det kan vara bra att komplettera bilden med hur det ser ut på arvodesfronten för alla politiker i Eslöv.

I listan till höger (klicka för större) har jag sammanställt alla nämndsuppdrag i Eslöv och dess arvoden. Däremot har jag inte lyckats hitta arvodesuppgifter för alla kommunägda bolag och andra uppdrag, så listan är inte på något vis komplett.

Själv har jag årligen 74 450 kr i arvode före skatt. Där ingår ett arvode på 50 750 kr samt 23 700 kr i ersättning för socialnämndens jourtjänstgöring 17-18 veckor om året.

Dessa arvoden kompletteras med ersättning för förlorad arbetsinkomst, så kostnaden för politiken i kommunen är förstås väsentligt större än bara arvoden.

Till detta kommer också parti- och mandatstöd till de partier som är representerade i kommunfullmäktige.

Summerar man de båda posterna arvoden och partistöd så betalar kommunen ut ca 4.6 mkr ut årligen.

söndag 16 oktober 2011

Drogtester i skolan: Nej tack

FP's landsmöte har beslutat att säga nej till drogtester i skolan. Mycket välkommet besked, eftersom detta är ett direkt integritetskränkande förslag som inte hör hemma i ett liberalt parti.

onsdag 5 oktober 2011

Eslöv på plats 207 i Årets Skolkommun

Lärarförbundet har publicerat sin årliga ranking - Årets Skolkommun 2011. Eslöv hamnar på plats 207 av totalt 290 kommuner, en förbättring med några platser från förra året då vi var på plats 230. Som jämförelse hamnar vår granne Lund på plats 5. Svalöv hamnar på plats 265, alltså nästan längst ner.

Jag är dock inte särskilt förtjust i den här rankinglistan, då den av naturliga skäl ser mer till faktorer som är kopplade till fackförbundets syn på kommunen än faktorer som jag som skattebetalare, förälder och skolpolitiker värderar högre. Ändå är det intressant när skolan och dess förutsättningar diskuteras.

Eslövs resultat för 2011 när det gäller behöriga till gymnasieskolan kan du se här intill (klicka för större). En marginell ökning med 0.1 procentenheter (observera; ny beräkningsgrund 2011). Räddningen står Ölyckeskolan för, som har gått från 79.5% till 88.8%. Bravo!

De utvärderingar som gjorts av betygen i 8:e klass manar till eftertanke; Skulle betygen hålla i sig i 9:e klass så skulle endast 78% vara behöriga. Särskilt Ölyckeskolan har ett stort arbete framför sig då endast 69% av åttorna uppnår kravnivån. Tyvärr lär alltså inte Ölyckeskolans goda resultat i år stå sig.

En annan oroande faktor är andelen elever som får underkänt på Nationella provet (NP) i matematik. Det är hela 21.4% som inte når upp till den grundläggande kravnivån, vilket är mycket illavarslande. Hur det står till med matematikkunskaperna i Eslöv illustreras bäst med en trendgraf. 2003 var andelen underkända alltså på 2.2%


21.4% anses inte uppfylla målen för betyget godkänt i Ma enligt nationella proven, men det är 12.3% som inte får godkänt betyg. I engelska är bilden den omvända, det är hela 10.8% som inte får godkänt betyg, men enligt resultaten från de nationella proven är det endast 3.8% av eleverna som inte når målen.

Det finns alltså en påtagligt svag koppling mellan resultaten på de nationella proven och slutbetyget i Eslöv och det finns all anledning att ifrågasätta likvärdigheten och rättsäkerheten för Eslövs ungdomar.

Det sätt som man idag arbetar med matematiken fungerar inte. Nånting måste ändras, och mitt förslag är att omgående införa lärarcoachning i matematikämnet. Jag vill att erkänt duktiga mattelärare ska observera sina kollegor under ett antal lektioner för att hjälpa och coacha dem att bli bättre och att på så sätt sprida goda exempel. Vi måste också kunna erbjuda lärarledda extralektioner i matematik under hela läsåret för de som önskar och behöver. Här hoppas jag att regeringens satsning på matematik kan användas.

Jag anser att det finns brister i hur man arbetar med mål- och bedömning. Det finns stora frågetecken runt likvärdighet och rättvisa mellan olika skolor. Jag förordar därför att man tillsätter en grupp med duktiga pedagoger som får som uppdrag att titta på de här frågorna.

tisdag 27 september 2011

Äntligen klart - Kärråkra blir demenscentrum

Det finns politisk enighet i Eslövs Vård- och Omsorgsnämnd att Kärråkra skall bli ett demenscentrum. Behovet ökar nu av äldreomsorgsplatser i Eslöv. Kön till beviljade platser i Särskilt boende är idag ca 10 personer. Lyckas vi inte få till platser är det inköp av platser på något privat boende som gäller alternativet är dryga vitesbelopp för kommunen.

Vård och Omsorgsnämnden beslutade idag på förmiddagen att lämna in en ombyggnadsbeställning av Kärråkra till EBO. Det innebär att det tillskapas 24 demensplatser på våningsplan 1 och  på våningsplan 2 blir det 24 flexibla avlastningsplatser och dagverksamhet för dementa i eget boende.

Detta är den effektivaste och mest ekonomiskt lönsamma lösningen för Kärråkra. Ombyggnaden kommer att ta ca 1,5 till 2 år att genomföra.

Från beställningsdatum kommer det att ta 6 månader innan arbetena sätts igång. Detta innebär att inom 6 månader måste boendet för ensamkommande flyktingbarn ha flyttat ut från Kärråkra.

Det är högst på tiden att de ensamkommande flyktingbarnen får ett funktionell och permanent boende. Under två år har kommunledningen haft uppdraget att genomföra flytten, nu måste den ske om inte vården och omsorgen om våra äldre dementa skall försämras. Dessutom är inte boendet på Kärråkra för flyktingbarnen godkänt utifrån brandsäkerhetsinspektionerna.

söndag 25 september 2011

Vässad Räddningstjänst i Eslöv

Nu börjar det äntligen röra på sig i frågan om rökdykarkapacitet för Räddningstjänsten i Eslöv. Vi har skrivit mängder i detta ämne tidigare:

21 juni 2011 Nu hänger det på Tony
26 april 2011 Hur många "stolar" ska en politiker sitta på?
3 april 2011 Är livräddning en fråga om kronor och ören?
26 juli 2010 Tryggheten i Eslöv måste återställas
27 januari 2009-1 Är vi överens om problemen i räddningstjänsten?
27 januari 2009-2 Interpellation om Räddningstjänsten
8 oktober 2008 Räddningstjänst Syd

Vi är naturligtvis väldigt glada att även moderaterna och socialdemokraterna äntligen håller med om att något behöver göras, även om det har tagit flera år. Nu håller vi tummarna för att det snart blir verklighet.


Lesley Holmberg,
Ordförande Folkpartiet Eslöv

Daniel Rhodin
Gruppledare Folkpartiet Eslöv

söndag 18 september 2011

Att förstå elsystem verkar vara omöjligt

Vi har en väldigt aktiv energidebatt i Sverige. Snart nog varje vecka kan man läsa insändare och debattartiklar om elmarknaden, förnyelsebar el, vindkraft och kärnkraft. Det är ju i grunden väldigt bra. Hade det gått att få ett något bättre kunskapsläge i debatten så hade det varit ännu bättre.

Senast i raden är SVD brännpunkt, där högprofilerade debattörer som Karl-Henrik Robert, grundaren för Det Naturliga Steget, Per Holmgren, meteorolog och företrädare för Greenpeace samt en Per Ribbing, civilingenjör (han som fungerar som det tekniska alibi't i artikeln får man anta), skriver. De har rätt i en del de skriver, men samtidigt missar de en hel rad av fundamentala mekanismer som våra elproducenter inte kan kosta på sig att strunta i, för då hade det varit svart för jämnan.

1. Energimarknaden är avreglerad. Det finns en elbörs, NordPool, som sätter priser på marknadsekonomiska grunder. Det innebär i korthet att överskott av produktionskapacitet sänker priset och underskott höjer priset på el. Det här förhållandet vållar stor huvudbry hos de flesta debattörer, såpass mycket att många helt väljer att avstå från att fundera på vad detta innebär för deras egna idéer på energiområdet.

Det innebär till exempel att ett överskott av el (genom en satsning på förnyelsebart till exempel), kommer sänka elpriset generellt. En generell sänkning av elpriset leder naturligtvis till att energibesparingar blir mindre intressanta för hushåll och företag. Är det självklart att en kraftigt utbyggd vindkraft i Sverige kommer tränga ut kolkraftverk i Tyskland? Nej, det finns inga marknadsekonomiska mekanismer som kommer realisera det per automatik. Antagligen kommer elpriset att sjunka så att elförbrukningen ökar. Sedermera nås ett nytt jämviktsläge med en högre elförbrukning som följd.

2. Sverige "envisas med" att använda en stor del elenergi för sin uppvärmning påpekar skribenterna. Det är ju helt sant, men det är nog viktigt att komma ihåg hur andra kalla länder löser sin uppvärmning av bostäder. Antingen genom polskt kol eller rysk gas. I Sverige finns det tre saker att ha i huvudet när man betraktar elförbrukningen hos privatkonsumenter:
a) Vi bor i ett kallt land
b) Väldigt många villor är byggda utan vattenburet system (=direktverkande el)
c) Väldigt många har konverterat från olja (ingen el) till värmepump (massor av el)

3. Prissättning på olika energislag påverkar varann. Lågt elpris tillsammans med högt kolpris ger förstås effekten att fler värmer upp sina hus med värmepumpar. Det omvända förhållandet cementerar den gängse ordningen på kontinenten.

4. Det är bara för de som inte alls har förstått hur ett nationellt elsystem driftas som det är enkelt och okomplicerat att tillföra mängder med produktionskapacitet som är högst osäker. Det finns gott om problem som måste lösas och kompensationer som måste utbetalas för att få ett sådant system att fungera. "Använd vattenkraften som reglerkraft", ropas det ofta. Visst, det görs redan idag med hjälp av särskilda avtal där vattenkraftsägarna får kompensation även när de inte producerar, som tack för att de står standby med en stor produktionskapacitet. Med en kraftig utbyggnad av vindkraft så får man ett än större problem.

5. Det är så oproblematiskt för skribenterna att beskriva elanvändning för uppvärmning som "slöseri", men några hållbara lösningar för hur miljontals hushåll ska använda spillvärme istället ges inte.

6. För den oinitierade kan det te sig enkelt att räkna ihop årsproduktionen av el och dra slutsatser av detta. Tyvärr knackar den fula verkligheten snart på dörren och upplyser om att man behöver få periodiseringen rätt också. Vi vare sig kan eller vill ha ett samhälle där man helt enkelt får stänga av elnätet när det är kallt ute.

Med det sagt, så tycker jag att man ska producera el så rationellt, billigt och miljövänligt som möjligt. Att med skattevapnet styra oss bort från ett oljeberoende är nödvändigt och helt oundvikligt. Men det är inte riktigt så enkelt som många vill låta göra gällande. För nästa gång jag ser en uträkning som "bevisar" att ett nytt vindkraftverk minskar utsläppen med "så hääääär" mycket på kontinenten riskerar jag att spy rakt på konferensbordet.

Så nästa gång någon skribent tvärsäkert påstår att vi kan stänga av all kärnkraft i Sverige, vore det ju klädsamt att beskriva åtminstone i övergripande ordalag hur en sån manöver ska gå till rent praktiskt.

Det vore liksom förlösande för debatten.

SvD | SvD | SvD | SvD | SvD | SvD |

måndag 12 september 2011

Grundlurad utbildningsminister?

Normalt sett tycker jag knappt att det är värt att kommentera insändare om skolan. Idag redovisar dock Per Acke Orstadius ett ganska intressant perspektiv på SvD Brännpunkt.

Den springande punkten i artikeln är att ifrågasätta nyttan av mer mattekunskaper i skolan - Orstadius känner nämligen en kunnig person som inte alls kan nån matte. Därtill konstaterar han att många tillfrågade anser sig inte ha nån nytta av sina matematikkunskaper i "verkliga livet".

Perspektivet är intressant, eftersom det sätter fingret på en ganska utbredd missuppfattning om livets lärprocess i stort och det övergripande syftet med utbildning. Det kan säkert vara så att enskilda personer helt saknar nytta av vissa saker man lärt sig i skolan. Skulle artikelförfattaren ställa liknande frågor om historia, träslöjd, idrott, musik, fysik, kemi och engelska så skulle nog svaren bli rätt liknande. Kan man med en sådan visshet dra slutsatser om att vi lär oss alldeles för mycket onödigt i skolan? Knappast.

Kunskap är lätt att bära. Kunskap gör också att man kan dra initierade slutsatser, att kunna tillämpa tidigare kunskaper på ett nytt område och att lägga grunden för ett djupare intresse och förståelse. Personer som säger sig aldrig läst en bok i hela sitt liv lider inte heller av det. Men involverad i en diskussion med den bokintresserade blir det ganska uppenbart att det finns en stor skillnad i språklig förmåga dem emellan.

Hur definieras "nytta"? Är nyttan med kunskap att förberedas för arbetslivet, eller att utvecklas som individ? Måste all kunskap omsättas monetärt?

Klart är att många jobb idag kräver goda kunskaper i både matematik och andra ämnen. En snickare kan mäta och beräkna takvinkel och mängden takpannor som går åt. En tjänsteman i kommunen behöver kunna räkna statistik och  förstå befolkningskurvor. En bilmekaniker behöver kunna ellära, vilket kräver matematik. Behovet av kunskaper i matematik har verkligen inte minskat. Vilket ändå Orstadius oavsiktligt sätter fingret på - den pensionerade vännen som klarade sig utan matte är just historier från en svunnen tid.

onsdag 7 september 2011

Politiker ska inte granska sig själva...

...säger Elisabeth Svantesson, moderat riksdagsledamot i finansutskottet med anledning av hur vissa kommuner tillsätter de kommunala revisorerna.

Eslöv är en av de dåliga exemplen i Sverige i det här hänseendet. Elisabeth kanske ska ringa till Henrik Wöhlecke (M) och se hur resonemanget har gått.

söndag 28 augusti 2011

En professur är ingen garanti...

En drös forskare kräver nu kraftigt höjda skatter på bilinköp och bilresor. Motivet? Staten måste stoppa den känsla av frihet och njutning många av oss känner när vi har möjligheten att resa nästan vart vi vill, när vi vill.

Jag tycker de representerar ett beklämmande perspektiv, en nedgradering av människors fria rätt och vilja att utforma sitt eget liv till förmån för att politiker ska krypa vanliga medborgare in på bara skinnet med pekpinnar. Dessutom ger jag ingenting för deras forskningsslutsatser - på vilket sätt är privatbilismen subventionerad i Sverige?

Det sker en enorm utveckling för mer miljövänliga fordon. Bränsleeffektiviteten har ökat ofantligt de senaste 50 åren och många nya drivmedel inklusive eldrift är nu en realitet. Men de här forskarna har bestämt sig; slut på friheten för vanligt folk - bil ska bara vara tillgängligt för de som har väldigt gott om pengar.

I debatten om kollektivtrafik måste man ha klart för sig att det krävs ett resandeunderlag liknande Stockholmsområdet för att kunna erbjuda den turtäthet och mångfald i resmål som en modern människa förväntar sig under dygnets alla timmar. Det är självklart att utbyggnaden av kollektivtrafiken måste fortsätta i Sverige för att på så sätt locka över fler resenärer från bilen, men det är orimligt att påstå att "alla" kan klara sig utan en bil.

Sverige är ett jättestort land med bara 9 miljoner invånare. Denna elementära grundkunskap verkar inte dock inte ha satt något avtryck i artikelförfattarnas högst polariserade åsikter.


tisdag 9 augusti 2011

Valfriheten till föräldrar och elever - nu också i Eslöv

Skolinspektionen har nu godkänt att både Move Eslöv och Karl-Oskar Utbildning får starta friskolor i Eslövs kommun. När planerna blev kända skrev jag "Friskolor i Eslöv - Ett mycket välkommet tillskott". Eslöv har idag en Montessoriskola F-6 som tar 60 elever. Detta ska ses i ljuset av att det är ca 3800 elever i Eslövs grundskolor. Valmöjligheten för föräldrar och elever i Eslövs tätort är alltså fram tills de nya skolorna startar i stort sett försumbara. Detta medan byarna i de södra kommundelarna mot Lund länge har haft en valmöjlighet för sina barn.

Totalt utbyggt kommer de båda skolorna ha 670 elever, men av naturliga skäl går denna process långsamt även om skolorna blir populära. Under uppbyggnadsfasen ökar dessutom elevantalet med lika mycket, vilket gör att påverkan på Eslövs kommunala grundskolor i stort sett elimineras.

Socialdemokrater och Moderater hävdar däremot att detta är dåligt för Eslöv och gick därför emot etableringen i kommunens yttrande till Skolinspektionen. De gillar inte att makten flyttas från politiker och tjänstemän till elever och föräldrar.

Jag och Folkpartiet säger däremot, grattis Eslöv och välkomna hit, Move Eslöv och Karl-Oskar!

Daniel Rhodin (FP)
Gruppledare

SkD

tisdag 21 juni 2011

Nu hänger det på Tony

Så har vi fått ett löfte från kommunalråden i Eslöv att verka för att Eslöv skall ha en förstastyrka som direkt kan börja rökdyka när dom anländer till en brand. Ett välkommet besked. Låt oss nu också hoppas att Tony Hansson (S), i egenskap av andre vice ordförande i direktionen för Räddningstjänst Syd och invald på eslövsbornas mandat, även han gör sitt jobb och följer i kommunalrådens anda.

Låt oss hoppas att det är sista gången vi läser i tidningen: – Det gör mig förbannad att jag inte kunde göra mitt jobb. (Brandmannen Mattias Carlsson i SKD den 26 mars 2011). Detta med anledningen av dödsbranden på Karidal.

I ett yttrande till Kommunstyrelsen i Eslöv undertecknat av ordförande i Räddningstjänst Syds direktion, Kjell-Arne Landgren (S) och Förbundsdirektören Per Widlundh (ankommet till Eslöv 2011-03-17) skriver dom: “Med utgångspunkt i Räddningstjänst Syds totala riskbild, olycksutvecklingen i Eslövs kommun samt gällande föreskrifter och regler avser Räddningstjänst Syd inte att öka bemanningen i Eslöv enligt förslag i rubricerad motion”. Yttrandet över Nya Kommunpartiets motion “Angående räddningsinsatser vid eventuella olyckor eller bränder i kommunen” godkändes av direktionen inklusive Eslövs representant Tony Hansson (S).

I yttrandet finns också en redovisning av antalet insatser med olyckstypen “brand i byggnad” och nedbrutet i rökdykning med livräddning och rökdykning med egendomsskydd. För 2010 redovisar Räddningstjänst Syd totalt 37 bränder i byggnad i Eslöv (2009 41 st). Av dessa bränder gjordes 3 rökdykningar med inriktning livräddning (2009 1 st) och 8 med inriktning egendomsskydd (2009 9 st).

Det avgörande beslutet om Eslöv skall få en förstastyrka som kan rökdyka direkt tas av Direktionen för Räddningstjänst Syd. Tony Hansson har ett brett stöd från politiker, brandmän och medborgarna i Eslöv när det är dags för beslut i direktionen. Vi litar på dig Tony.

Folkpartiets interpellation
SKD
SKD
Eslövs Kommun

onsdag 8 juni 2011

Barn har rätt till en trygg uppväxt

”Jag är svag och liten, bryr ni er? Nej! Det spelar ingen roll vad jag gör, för ni skiter i mig. Många kvällar blir till sena nätter i ensamhet. Vad fan jag gör här på jorden är något jag inte längre vet.

Jag skrek efter er hjälp, men ni vände och gick. När jag behövde er som mest var det istället svek jag fick.”

Orden är tagna ur en dikt skriven av Minna. Minna är omhändertagen efter ett beslut av socialnämnden av någon kommun i Sverige. Hon finns i verkligheten, men namnet är fingerat.

Över 17 000 barn är omhändertagna i Sverige. I Eslöv handlar det om runt 80 barn som är placerade enligt LVU eller SoL.  När föräldrarna inte räcker till och inte förmår ta ansvar för sitt barn måste samhället gripa in och ge den trygghet och omsorg som varje barn har rätt till.

Vi har nu lämnat in en motion till Kommunfullmäktige med 10 förslag på hur barn som är placerade av socialtjänsten kan få en bättre tillvaro. Det handlar bland annat om tätare besök hos placerade barn, utbildning och  handledning av familjehem och tydligare fokus på hälsa och skola.

- Barn och ungdomar som är i samhällets vård är väldigt utsatta. Jag är stolt och glad över att kunna lämna in denna motion som vi har arbetat med länge och som så tydligt tar sikte på de placerade barnens bästa, säger Daniel Rhodin (FP), gruppledare för Folkpartiet Eslöv.

Det finns många aktörer i samhället som arbetar för att ge stöd och vård till utsatta barn. Problemet är att dessa insatser inte samordnas tillräckligt. Folkpartiet föreslår att det instiftas en lokal Barnombudsman i Eslöv som bland annat får i uppdrag att skapa de möteplatser och rutiner som krävs för att alla samverkar för barnets bästa.

- Vi vet idag från forskningen att skolan är den största skyddsfaktorn för att det ska gå bra för barnen. Vi vill  att samarbetet mellan socialtjänsten och skolan stärks och att vi tar till oss de vetenskapligt beprövade metoder som finns, säger Daniel Rhodin (FP).

- Jag tror att det finns goda förutsättningar förslagen i motionen kan bli verklighet. Jag upplever att det finns ett förnyat intresse runt dessa frågor i Eslöv. Barnens rätt till en trygg uppväxt är det centrala, men det är lätt att räkna hem eventuella merkostnader för alternativet är värre, både mänskligt och ekonomiskt, avslutar Daniel Rhodin (FP).

SKD | SKD | SKD |

måndag 6 juni 2011

Skjut huliganer med haubits

Anmälningsplikt för huliganer är på tapeten efter de senaste incidenterna med knallskott, bengaliska eldar och folk som rusar in på planen. Idén går ut på att dömda huliganer ska anmäla sig hos polisen när en match ska spelas och därigenom förhindras att delta. En majoritet av partierna, däribland Folkpartiet, ställer sig bakom en sådan lösning.


Jag tycker dock att en sån lösning är behäftad med allvarliga brister. Om en "anmälningsplikt" ska bli effektiv så  måste huliganerna stanna hos polisen så länge matchen och festen efteråt pågår. Vidare måste polisen också förstås pricka av samtliga med anmälningsplikt och hämta dem såvida de inte kommer självmant. Det är något som inte rimmar väl med principen om att den som avtjänat sitt straff är en fri medborgare. För att inte tala om de enorma polisresurser som krävs vid varenda högprofilerad match. Mer poliser vid stationen som ska ta hand om de med anmälningsplikt, mer poliser som eftersöker eftersläntare betyder mindre poliser vid arenorna. Inte ens män som regelbundet hotar och misshandlar sina ex-fruar har anmälningsplikt. Inte ens pyromaner har anmälningsplikt hos polisen trots enormt stor återfallsrisk. Skulle vi då införa det för huliganer? Jag tycker det är som att skjuta mygg med haubits.

Enligt mitt förmenande är det mycket bättre om klubbarna gemensamt inför personliga biljetter och kontrollerar om personen är välkommen till arenan eller inte. Klubbarna gör ju ärligt talat inte speciellt mycket för att hålla ordning under matcherna, det finns ju ett uppenbart behov av fler säkerhetsvakter än vad som används idag, en helt annan sektionering och logistik.

Argumentet mot personliga biljetter är intrånget i personliga integriteten, men eftersom det ligger i alla skötsamma personers intresse att hålla tokstollarna ifrån arenan så tror jag det skulle vara en acceptabel lösning. Hellre det än att blåsa stora polisiära resurser på en anmälningsplikt som ändå kommer bli svår att upprätthålla och som strider mot grundlagsfäst rätt till fri rörlighet.

Energipolitik när den är som sämst...

I kölvattnet av tyskarnas beslut att fasa ut kärnkraften till år 2022 gnuggar kolkraftsindustrin och naturgasindustrin händerna. Det är nämligen de som är de största vinnarna på ett huvudlöst beslut, även om miljövänliga alternativ kommer få en del av kakan.

Beslutet är populistiskt. De flesta av de aktiva politiker i bundestag är fullt införstådda med att förnyelsebar teknik endast kan stå för en bråkdel av de 25% av tysk elförsörjning som kärnkraften nu står för. Det är populistiskt därför att enorma förändringar i elproduktionen inte låter sig planeras, projekteras, byggas och driftas på endast 10 år. Populism är ingen bra start i ett förändringsarbete.

Miljöpartiet i Sverige hakar på och vill att vi också ska fasa ut kärnkraften. Med oseriöst siffertrixande drar de slutsatsen att ett prognostiserat elöverskott på 23 TWh innebär att vi kan fasa ut kärnkraften som med sina 65 TWh står för ca 40% av vår elproduktion. Miljöpartiet har alltid varit populistiska i sina energiutspel och saknar som regel all djupare analys av problembilden.

För vem skulle inte vilja att vi fasade ut kärnkraften? Vem vill förändra vattendragens naturliga flöde för att producera el? Vem vill egentligen förfula det skånska landskapet med vindkraftverk eller skapa fula sår i jordskorpan efter brunkolsdagbrott? Det säger sig liksom självt att alla skulle föredra en osynlig, ofarlig, ren och kostnadsfri elproduktion om man blir ställd inför ett alternativ. Men verkligheten ställer krav på pragmatiska lösningar.

Tyskland kan säkert komma en god bit på väg för avveckling av kärnkraften till 2020, men bara genom att importera el från svensk och fransk kärnkraft, öka kolkraften och stoppa utvecklingen mot luftvärmepumpar istället för brunkolseldning i forna Östtyskland. Det är dålig miljöpolitik, det är populism och det är ansvarslöst.

fredag 13 maj 2011

Skolstollarna

Jan Björklund, vår utbildningsminister informerar idag om att skolk ska skrivas in i terminsbetygen. Däremot ska den informationen inte finnas med i slutbetyget.

Bakgrunden är förstås att föräldrar ska veta hur det går för sina barn i skolan. Detta får de veta på flera olika sätt; skriftliga omdömen, utvecklingssamtal, SMS/e-mail när barnen skolkar samt betyg. Jag tycker det är helt okontroversiellt, och en detalj i det stora hela. Jag tror inte heller att detta kommer ha någon avgörande effekt på mängden skolk, den information som föräldrar får samma dag som skolket sker är mycket mer effektiv. Men det är inte heller fel att sammanfatta terminens ogiltiga frånvaro och presentera tillsammans med terminsbetygen.

Som alltid när förändringar i skolan diskuteras, så har väldigt många människor väldigt mycket åsikter. Den här gången tycker jag dock att det har spårat ur alldeles fullständigt. Det är flera debattörer som har lagt väldigt mycket tid på att skriva en text som inte ens i grunden stämmer överens med förslaget som lagts.

Barn som skolkar gör ibland helt rätt, upplyser Torbjörn Jerlerup, Liberaldemokrat, helt okontroversiellt. Sen handlar resten av debattartikeln om hur hemskt det är att skolket nu ska stå i slutbetyget. Men herregud, människa - har du inte ens läst förslaget?! Det ska stå i terminsbetygen, men specifikt INTE i slutbetygen.

Lite mer balanserad är Lärarförbundets företrädare, som menar att skolk ofta har underliggande orsaker! No shit, Sherlock! Vilken tur att vi nu har rett ut detta, ogiltig frånvaro i terminsbetygen kommer alltså inte lösa alla problem.

Vissa andra personer, säkerligen i normalfallet helt vanligt funtade, är upprörda över att skolk inte går att definiera. JO, DET GÅR ATT DEFINIERA! Läs formeln: skolk = ogiltig frånvaro = frånvaro som inte är anmäld. Alltså, ibland undrar man ju...

Snyfthistorier om att det minsann ibland finns massa tragiska skäl till skolk har ju inget med sakfrågan att göra. Ingen har påstått att det bästa sättet att hjälpa barn som har det svårt hemma eller med mobbning är att skriva in skolk i terminsbetygen. Läs meningen en gång till.

Jag har respekt för att vissa personer ogillar att ogiltig frånvaro skrivs in i terminsbetygen. Men då får man också vara konsekvent och då bör man samtidigt vara emot terminsbetyg överhuvudtaget. Samt skriftliga omdömen. Även utvecklingssamtal torde vara minerad mark för denna åskådning, som motsätter sig att föräldrar får information om sitt barns skolgång.

Barn har skolplikt i det här landet. Det är föräldrarnas ansvar att barnen kommer till skolan och då måste skolan i gengäld ge information om barnet faktiskt kommer till skolan. Jag hade blivit mycket orolig om jag vet att mina barn har gått iväg till skolan men aldrig kommit fram. Detta vill jag veta på en gång, tex via SMS. Stor ogiltig frånvaro kommer ha påverkan på betygen, så en diskussion med sina barn runt terminsbetygen, omdömen och skolk är väl alldeles utmärkt.

Till sist; om man som förälder är helt ointresserad av att ens barn har skolkat massvis - strunt i att läsa den informationen då. Ignorera den helt. Det finns inget tvång för föräldrar att läsa terminsbetygen överhuvudtaget, ingen kommer hindra dig från att kasta kuvertet i soptunnan osprättat. Men jag föreslår att man tar tillfället i akt och diskuterar igenom saken istället.

Läs även:
Helena | Chefspappan |

tisdag 26 april 2011

Hur många “stolar” skall en politiker sitta på?

Tony Hansson (S) är Eslövs representant i Räddningstjänst Syds direktion. Tony är också ledamot i Eslövs kommunstyrelse och dess arbetsutskott. Tony är kommunfullmäktigeledamot och ordförande i Vård och Omsorgsnämnden.
Räddningstjänst Syd är ett kommunalförbund där Eslöv är en av intressenterna. Politiskt mångsyssleri försätter Tony i ett dilemma – vems intresse skall han företräda? År det Eslövs medborgare som valt honom och gett honom tunga maktpositioner i Eslöv? Eller är det kommunalförbundet Räddningstjänst Syd intressen som skall sättas i första hand?
Tony H har alla möjligheter att påverka räddningstjänstens utformning i Eslöv. Tyvärr verkar det inte som Tony vill ta den möjligheten. Istället överlåter han initiativet i frågan om att utöka första styrkan till kommunalråden. Istället borde Tony ha tagit större hänsyn till brandmännens arbetssituation och tryggheten för Eslövs medborgare vid räddningsinsatser. Det får inte hända igen att en person blir levande bränd och brandmännen står utanför och inte får ingripa pga underbemanning.
Deltidsstyrka i Eslöv är inget alternativ liksom det nu prövade systemet med 1 + 2 som första insats.
Tony, du får bestämma dig vem du vill representera - kommunens medborgare eller Räddningstjänst Syd. Du kan inte sitta på alla stolar samtidigt.
SKD SKD

fredag 8 april 2011

Förskolorna...

Skogsgläntans förskola
Förslaget om att stänga mindre förskolor och bygga stora 6-avdelningsenheter har lett till en stor debatt och mycket oro bland föräldrar och personal. Redan nu har Skånskan skrivit sju artiklar om saken, och det lär bli fler innan den här saken är utagerad.

Nej, jag tycker inte att ärendet är tillräckligt förberett. I de handlingar som vi har fått står det inte ens vilka förskolor det handlar om, än mindre vilka konsekvenser en sån här stor förändring har  för föräldrar, personal och inte minst barnen.

Att ha större enheter inom förskolan kan vara rationellt i vissa fall. Dels ger det möjligheten att ha mer stödfunktioner på plats permanent, dels kan maten lagas på plats. Det är inte heller så att det blir fler barn i barngrupperna. Men detta får vara en långsiktig process och så stora enheter är bara lämpliga på några få ställen i Eslöv. Men en sådan process måste få ta tid och konsekvensutredas och vi måste bjuda in föräldrar och personal till en sån diskussion. Det är något vi överhuvudtaget borde bli bättre på som politiker.

Det har förts ett målmedvetet arbete för att skapa mångfald inom förskoleverksamheten i Eslöv, något som riskerar att försämras kraftigt om så många enheter lägger ner. Flera av de nämnda  förskolorna har en tydlig utomhusprofil vilket blir svårt att ersätta. Dessutom har förvaltningen föreslagit att avslå vår motion om mobil förskola, också denna tänkt som ett komplement och en ökning av mångfalden inom förskoleverksamheten. Jag är rädd för att det blir en utveckling som leder åt fel håll.

Sammantaget verkar förslaget om stora förskolor leda till en likriktning och stordrift som inte säkert leder till en bättre verksamhet för vare sig personal, föräldrar eller barn. Vi kommer begära att ärendet återremitteras, då det behövs betydligt bättre grund att stå på för att fatta så genomgripande beslut. Så som det ser ut nu kan folkpartiet inte ställa sig bakom planerna.

Daniel Rhodin (FP)
2:a vice ordförande, Barn- & Familjenämnden

SkD | SkD | SkD | SkD | SkD | SkD | SkD |


Tidigare inlägg om skolan:

Nya siffror, resultaten är lägre än någonsin

torsdag 7 april 2011

Fixa till Marieholmsbanan–NU!

Imorgon skall regeringen lätta på förlåten till Vårbudgeten. På centralen i Stockholm presenteras stora satsningar på järnvägen. Idag meddelade SJ ordförande Ulf Adielsson sin avgång och han menar att politikerna (både röda och blåa) inte begriper sig på järnvägsfrågorna. Han pekar på det bristande underhållet av järnvägsnätet under decennier.

Visst har Adielsson en poäng. Finns det inte kapacitet på järnvägsnätet och eftersatt underhållet uppstår givetvis problem. För att kunna utnyttja Citytunneln fullt ut krävs minst 4-spår mellan Malmö – Lund. Varför är inte detta gjort?

Hade man underhållit Marieholmsbanan hade det idag inte kostat 180 miljoner för att kunna få igång en fungerande persontrafik. För mig är det “hål i huvudet” att inte fixa till Marieholmsbanan när det enligt Region Skånes Tågstrategi 2037, är det den enda bansträckningen som är lönsam från första pågatågsavgång.

Givetvis måste våra riksdagsledamöter och ministrar inse detta. Eslöv och mellanskåne står inför en kraftig expansion i och med ESS. Arbetsmarknaden för mellanskåningar är hela Skåne och Själland. Marieholmsbanan har funnits på eslövspolitikernas agenda de senaste 20 åren och det råder full enighet om behovet, även Region Skånes politiker står bakom kravet på att satsa på Marieholmsbanan. Nu väntar vi bara på att våra riksdagsmän och kvinnor skall anslå pengarna som behövs.

onsdag 6 april 2011

Friskolor till Eslöv - ett mycket välkommet tillskott

Två friskolor har nu ansökt om att få starta skola i Eslöv. Det handlar om Move Eslöv AB som är ett företag som drivs av två lärare och de ansöker om 2 klasser/år i åk 6-9. Fullt utbyggt räknar de med 200 elever.

Även Karl-Oskar Utbildning har ansökt om att starta 1 klass/år i åk f-3, 2 klasser/år i åk4-6 samt 3 klasser/år i åk 7-9 som fullt utbyggt räknar med 470 elever. Som jämförelse går ca 3800 elever i Eslövs skolor idag, en siffra som ökar med minst 600 elever de närmsta 10 åren. Det finns alltså plats för både ock i Eslöv.

Eslöv har idag en Montessori-friskola (f-6) som hyser totalt 70 elever, annars är det kommunens skolor som gäller.

Kommunen planerar för närvarande att bygga ut två skolor, dels den helt nya Källebergsskolan (7-9) som fullt utbyggd ska hysa ca 200 elever, dels den nedbrunna Norrevångsskolan på ca 700 kvm som nu åter ska byggas upp. Det planeras skolsatsningar för drygt 60 miljoner kr de närmaste två åren, bland annat ska Källebergsskolan kompletteras med F-6. Anledningen är att Eslövs grundskoleverksamhet har för närvarande brist på ändamålsenliga lokaler. Om fristående skolor etableras i Eslöv så måste förstås kommunens utbyggnadsplaner att behöva ses över.

Jag är övertygad om att etableringarna kommer tjäna som ett mycket välkommet tillskott till Eslöv som skolkommun. Dels erbjuder de en tydlig IT-profil, en annan pedagogik och ett annat arbetssätt som kommer skapa mångfald och valfrihet för elever och föräldrar. Vissa föräldrar som annars skulle välja skolor i andra kommuner kommer få ett alternativ i Eslöv att välja på.

Olyckskorparna på vänsterkanten kommer säkert kraxa om sönderslagna verksamheter, fördyringar och tårar över planer som aldrig blev av. Men detta är precis vad Eslöv behöver och kommer starta en vettig konkurrens om elevernas kunskapsresultat och undervisningskvalitet mellan skolorna. Finns det en efterfrågan hos föräldrarna ska inte klåfingriga politiker stå i vägen bara för att skydda sin egen verksamhet.

Kommunen ska nu yttra sig och kommunens utlåtande har stor betydelse för Skolinspektionens tillståndsgivning. Moderaternas ställningstagande kan därför vara avgörande om vi får några friskolor i Eslöv eller ej. Det är väl nu som moderaternas samarbete med sossarna ställs på sin spets kan jag tänka mig.

Mitt och folkpartiets stöd är i alla fall glasklart!

Daniel Rhodin
2:a v ordf Barn & Familjenämnden

Lokaltidningen
Lokaltidningen
SkD
SkD
BoF -protokoll (sid 10)
SkD

söndag 3 april 2011

Är livräddning en fråga om kronor och ören?

Styrkornas storlek – en resursfråga, menar Tony Hansson, Socialdemokraterna. Detta apropå branden i en lägenhet på Karidal då första styrkan fick vänta på förstärkning för att kunna göra rökdykarinsatsen. Resultat svåra brännskador och brandmän som inte får möjligheten att utföra sitt jobb på ett riktigt sätt – att rädda liv och egendom.

Tony menar i sin insändare att han har stor förståelse för att inblandade brandmän och enskilda känner frustration när dom väntar på att få göra sitt jobb.

När Eslöv gick med i Räddningstjänst Syd samarbetet var kritiken mot att inte kunna starta räddningsarbetet med full kraft redan från början kraftig. Nu har vi facit. Tony visar på statistik att rökdykarinsats i livräddande syfte i snitt görs 1-2 gånger per år i Eslöv. Detta borde innebära att kommunen omedelbart gör tillköp så att första styrkan alltid direkt kan påbörja livräddande insatser. Analysen är enkel – räddas ett liv är insatsen betald, om vi nu skall vara så syniska att vi skall göra livräddning till en fråga om kronor och ören.

Lesley Holmberg (FP)

lördag 2 april 2011

Nya siffror - resultaten i Eslövs grundskolor lägre än någonsin


Behöriga per skola (klicka för större)
Ja, det är faktiskt så här trenden ser ut, de senaste tio åren har ett förskräckande ras i andelen behöriga till gymnasieskolan skett. I år tror jag att det blir ännu värre, pga det nya intagningssystemet till gymnasiet där det inte längre räcker med godkänt i enbart Sv, Ma och Eng för att vara behörig.

Tittar man på de tre högstadieskolorna i Eslöv ser man stora förändringar år från år. Exempelvis tappar Ekenäs ca 10 procentenheter 2010 jfr med 2009.

Eslöv ligger i mitten jämfört med andra kommuner när det gäller behöriga lärare, lärartäthet och likvärdig betygssättning. Ändå misslyckas vi uppenbarligen att skapa en vettig framtid för så många av våra barn (2010: 16.6%). Hur långt ner behöver vi sjunka innan vi tar krafttag? 20% utslagna? 30%?

Jag är ärligt förvånad att inte väljarna kräver de ansvariga politikernas huvuden på ett fat. Eslövsföräldrarna kanske är ett tåligt släkte. Eller de kanske inte bryr sig.

Det är bara 42 kommuner av Sveriges 290 som har lägre behörighet än Eslöv. 86% av kommunerna gör bättre ifrån sig än vi. Jag tycker faktiskt att det är helt otroligt att vi har en vanhedrande plats 248 av 290.

Eslövsborna kan i alla fall glädjas åt att Eslöv är särdeles restriktiv med att spendera pengar på skolan. Inte en krona läggs i onödan. Hela 92% av Sveriges kommuner lägger mer pengar på utbildning än vi.

Fundera på hur många datorer, hur många specialpedagoger, fräscha läromedel och elevhälsopersonal man kan få för 7 118 kr / elev / läsår. Det är nämligen så mycket mindre Eslöv lägger än genomsnittskommunen. Jämför man oss däremot mot Lund, så lägger Lund nästan 17 000 kr mer än Eslöv per barn och läsår. Man kan kort sagt säga att vi är för jävla snåla mot våra barn i Eslöv.

Skulle Eslöv lägga lika mycket som genomsnittskommunen, så skulle vi skjuta till ungefär 23 miljoner kronor årligen. Skulle Eslöv lägga lika mycket som Lund gör, så hade vi behövt tillföra 54 miljoner kronor årligen.

Pengar är ingen frälsare - men ligger man så lågt som Eslöv så finns det knappast förutsättningar att göra en ordentlig förbättring av resultaten.

Eslöv behöver:
 - Fler specialpedagoger
 - Fler vuxna i skolan
 - Tidigare kunskapskontroller
 - Högre löner för lärare och skolledare så att vi kan attrahera (och hålla kvar) de bästa
 - Mer datorer och annan modern utrustning i klassrummen
 - Intensifierad fortbildning för personalen
 - Bättre föräldrasamverkan
 - Ett annat arbetssätt där man avsätter tid för att lärarna coachar varann i arbetslagen
 - En skola på vetenskaplig grund, där ett antal forskningstjänster utlyses, exempelvis lektorstjänster.
 - Höga förväntningar och nolltolerans mot trams under lektionstid

Vissa av dessa punkter kostar pengar, andra har med ett annat arbetssätt att göra. Jag samverkar gärna med socialmoderaterna för att nå detta - i gengäld måste ni begripa att pengar måste skjutas till! Nånstans måste vi börja.

Daniel Rhodin
2:a v. ordf Barn & Familjenämnden

Läs vårt handlingsprogram om grundskolan här.

Tidigare inlägg om skolan i Eslöv:
Grundskolan i Eslöv - En uppdatering
Bergagymnasiet, studieresor och lite annat
En angelägen rättvisefråga
(S)jälvtillräcklighet
Egen dator till lärarna
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 2)
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 1)
En rejäl satsning på en modernisering av gymnasieskolan
En grundskola i fritt fall
Betygsinflation
Grundskolan i Eslöv - En statistisk analys
Ska vi prata om grundskolan i Eslöv?
Ett stort steg i rätt riktning
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan