onsdag 31 december 2008

Gott Nytt År!

Denna dag på året finns det tid till återblick och reflexion över året som gått och att spekulera om året som kommer. Om man bortser från global finanskris, klimatkris och alla världens krig så är det Eslöv med liberala ögon som upptar mina tankar.
2008 kommer jag att minnas som året då vi i alliansen förklarade att vi inte hade förtroende för vårt moderata kommunalråd som trots misstroendet från dom som valt honom vägra lämna kommunalrådsstolen. Jag minns hur vi i Vård- och Omsorgsnämnden kämpat för att komma fram i frågan om Fritt Val. Nu är vi ett steg närmare förverkligande och i min optimism tror ja att vi inför Fritt Val inom hemtjänsten till hösten 2009.
Från 2008 tar jag också med mig örtoftabornas envetna kamp mot kraftvärmeverket. Lagom till julen kröntes deras envishet med att miljööverdomstolen stoppade planerna.
2008 blev jag medveten om problemen i skolan. Det är bara så att inga elever får lämna grundskolan utan att ha godkända betyg i läsa, skriva, räkna.
Gymnasieskolans brist på förmåga att konkurrera och svikande elevunderlag blev påtagligt under året. Givetvis måste alla bränderna finnas kvar i minnet. Många av dessa frågor kommer att följa med in i 2009.

Inom folkpartiet i Eslöv fick Jonas nytt jobb i Malmö och valde att nu på nyåret flytta till Malmö. Givetvis ett hårt slag för oss i fp. Jonas var vår gruppledare och hade tunga förtroendeuppdrag som vår representant i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Visst saknar vi honom. Jonas avhopp innebar för min egen del att jag fick skjuta på mina nedtrappningsplaner och åter ta på mig rollen som gruppledare och ledamot i KS. Glädjande är att jobba tätt tillsammans med två duktiga och engagerade personer – Solweig och Daniel.

Framåtblicken – Vad ser jag som viktigt 2009? I juni skall vi ha val till Europaparlamentet. Folkpartiets lista kommer förmodligen att toppas av de tre som vann vårt interna provval, Marit Paulsen, Olle Schmidt och Maria Leissner. Tre fantastiska personer. Olle är vår skånske kandidat som just nu sitter i Europaparlamentet. Han är min kandidat i Eslöv. (Bilden: Daniel Rhodin och Olle Schmidt diskuterar i Bryssel - förmodligen om FRA.)
En annan viktig fråga som jag kommer att jobba hårt med under 2009 är Fritt val. Mitt mål är att vi skall få fritt val genomfört fullt ut i Eslövs vård och omsorg – åtminstone till 2010. Hösten 2009 bör vi ha infört Fritt Val inom hemtjänsten.
Vi måste få två nya vårdboenden. Jag tror att vi måste intressera privata vårdföretag att bygga och driva vårdboenden i Eslöv. Vi har goda erfarenheter av Partnergruppen. Detta måste göras under 2009 om de skall kunna stå färdiga när äldreboomen kommer igång på allvar i Eslöv.
Eslöv måste börja klättra på rankingen över skolkommuner. Eslöv behöver en ny evenemangshall. Det är skandal att våra elitlag i bordtennis och handboll skall vara hänvisade till en nersliten Norrevångshall. Efter att ha varit och titta på när Lugi förlora mot Sävehof innan jul, så skulle jag vilja ha en sådan kombihall för inomhusidrotterna och en ishall i Eslöv. I Lund heter hallen Färs & Frosta hallen.

För oss i Folkpartiet i Eslöv önskar jag att fler liberaler i Eslöv vill engagera sig i vårt parti och hjälpa till med att förändra Eslöv. Ni behövs!

Till sist vill jag önska alla våra ca 2000 läsare av vår liberala eslövsblogg ett riktigt fint 2009.

Lesley Holmberg
Gruppledare

onsdag 24 december 2008

Långbänken har Cecilia själv åstadkommit.

I nästan två år har Karidalskökets framtid diskuterats. Vård- och Omsorgsnämnden. har i politisk enighet varit överens om att lägga ut köket på entreprenad. När vi skulle skrida till verket stoppades projektet av kommunledningen med anledning av att måltiderna till förskolorna inte kunde lösas. Vård- och Omsorgsnämnden tyckte inte det var något större problem att låta förskolemåltiderna ingå i entreprenaden alternativt ta bort dom. Utredningen på denna enkla fråga tog nästan ett år. Under tiden var det allt färre pensionärer som ville inta sina måltider på Karidal.

Cecilia Lind, s-märkt kommunalråd, skyller på Allianspartierna. Det kan hon väl få göra om det gör henne lyckligare. Vi stoppade ett förslag i kommunstyrelsen som innebar att all konkurrensutsättning och upphandling skulle gå via Servicenämnden. Enligt förslaget skulle även Servicenämnden kunna lägga anbud. Servicenämnden skulle alltså enligt detta förslag både kunna lägga egna anbud och vara ansvarig nämnd för kommunens upphandlingar i konkurrens. En fullständigt omöjlig konstruktion. Cecilia tar detta beslut som intäkt för att det är Allianspartierna som saboterar lösningen för Karidalköket.

Folkpartiets alternativ till Cecilias utredning är att förstärka kommunens upphandlingskompetens. Eslövs kommun behöver duktiga upphandlare som kan hjälpa nämnderna när dessa vill göra upphandlingar i konkurrens av framförallt service och tjänster. Den nuvarande kompetensen i kommunen räcker inte till. Det visar de senaste årens entreprenadupphandlingar som i regel fått göras om. Servicenämnden är onödig och borde läggas ner.

Karidalsköket borde inte varit ett problem. Entreprenadupphandlingen av driften av Karidalköket hade varit avklarat redan för ett år sedan om Vård- och Omsorgsnämnden själv fått bestämma. Långbänken har Cecilia själv åstadkommit.

Lesley Holmberg (fp)
Vice ordförande i Vård- och Omsorgsnämnden.

SKD

söndag 21 december 2008

Obligatorisk a-kassa - det enda vettiga

Idag tar Staffan Danielsson och Jörgen Johansson (centerpartiet) upp frågan om obligatorisk a-kassa på DN debatt. Folkpartiet har också tagit ställning i denna fråga, och vi vill också ha en höjning av taket i a-kassan. Någon nivå på höjningen har inte föreslagits, men tanken är att de med "vanliga" inkomster ska få ut 80%. Idag är det stora grupper som får ut betydligt mindre än 80%.

För mig så är det självklart att a-kassan ska vara obligatorisk, och jag kan inte förstå socialdemokraternas motstånd mot detta. Vi har ju allmän sjukvård och allmän pension, snart sagt alla välfärdsområden är allmänna förutom a-kassan. Men sossarna är hårdnackade i sitt motstånd - de vill absolut inte att alla ska omfattas.

Man kan argumentera att a-kassan är en försäkring där man väljer sitt försäkringsskydd. Man kan också framföra ståndpunkten att det är valfrihet som ska råda. I denna fråga tummar jag dock gärna på valfriheten. För det första så betalas lejonparten av a-kassan via skattsedeln och inte via avgiften. Vidare så slussas en del av de oförsäkrade vidare till andra system, tex socialbidrag, vilket också belastar medborgarna via skattsedeln (fast i det här fallet kommunerna).

A-kassan är en viktig del av trygghetssystemen och ska omfatta alla som blir av med arbetet. En nivå på 80% för de flesta står dessutom i proportion till den skatt man betalar in, vilket gör systemet mer rättvist om taket höjs. Självklart skulle detta kosta mer pengar än dagens system, vilket förslagsvis tas genom en skattehöjning (eller en minskad nivå på skattesänkningen).

Det är genom ökad trygghet i välfärdssystemen som man får en större rörlighet på arbetsmarknaden. På tjänstemannasidan har de flesta fackförbund (frivilliga) inkomstförsäkringar som säkrar arbetslöshetsersättningen till 80% även för de med högre inkomster. Däremot finns det många förbund inom LO som ännu inte har tagit detta steg (tex för volvo-arbetarna).

En reformering av arbetslöshetsförsäkringen i denna riktning skulle vara den största välfärdsreform på många år. Låt oss hoppas att centern och folkpartiet lyckas övertala Anders Borg i denna fråga.

fredag 19 december 2008

Kraftvärmeverket i Örtofta - demokratin segrade

Uppdatering2: Sydsvenskan tar upp nyheten.

Uppdatering: I två ytterligare artiklar tar Skånskan upp de närboendes reaktioner och kommunalrådet Cecilia Lind får uttala sig. "Jag är chockad" säger hon. Joru.

Vidare säger hon att "Jag har hela tiden tyckt att Örtofta är ett bra alternativ". Ja, Cecilia drev denna fråga när hon satt i Lunds Energis styrelse (parallellt med uppdraget som kommunalråd). Sen tog protegén Tony Hansson över stafettpinnen sittandes i Lunds Energis styrelse och samtidigt ordförande i Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden där ärendet skulle manglas igenom på rekordtid. Jag tror personligen att den största chocken ligger i att man aldrig kunde tänka sig att någon medborgare skulle kunna rucka på den maktfullkomliga arrogans som socialdemokraterna står för i frågan.

Övriga partier i Eslövs kommun har knappast uttalat sig, men de flesta har fallit för Tonys och Cecilias "charm" och röstat så som duktig röstboskap ska göra. Folkpartiet är de enda som har varit tydligt motståndare mot kraftvärmeverkets lokalisering.

---------------------------------

Idag nåddes jag av beskedet att miljööverdomstolen (MÖD) avslår ansökan för Lunds Energi att bygga ett kraftvärmeverk i Örtofta. Vi har tidigare berört ämnet här och här.

I sitt pressmeddelande säger Jan Samuelsson (VD Lunds Energi) att han är förvånad över domslutet och de kommer se över förutsättningarna för att överklaga till högsta domstolen.

Tyvärr har inte domen kommit mig tillhanda, så någon djupare analys vågar jag mig inte på. Men enligt Skånskan, så verkar MÖD varit kritiska till den bristfälliga lokaliseringsutredningen, vilket många har framfört under processen.

MÖD sågar också kommunledningens yttrande, som anger att det inte finns några fördelar med att placera kraftvärmeverket inom ett industriområde jämfört med Örtofta. Detta var ju också ett mycket magstarkt yttrande - det är väl självklart att en stor processindustri passar bättre på en industritomt än på jordbruksmark i direkt anslutning till tre byar.

Jag kan inte heller tolka det på något annat sätt än att kommunens företrädare får en ordentlig bakläxa på hur man från kommunens håll bör hantera Eslövs i särklass största byggnation på mycket lång tid. Med hjälp av bl.a. jäviga politiker har man tryckt igenom detaljplanen på rekordtid för denna typ av anläggning. Den politiska insynen har varit under all kritik och allt utredningsmaterial är utfört av sökanden Lunds Energi. Detta är synnerligen intressant ammunition för den parallella process som just nu är överklagad av de närboende till regeringsrätten.

"Ingen hade i sin vildaste fantasi kunnat ana att jätteprojektet, som ska förse stora delar av väst- och Centralskåne med miljövänlig biovärme, skulle förpassas till papperskorgen av landets högsta miljöinstans."

Jodå, det fanns några som anade det, och hade LE gjort en ordentlig lokaliseringsutredning från början, som många krävde så hade de sluppit detta. Ända från början, och vid varje samråd har den bristfälliga lokaliseringsutredningen diskuterats. Självklart är detta ett enormt underbetyg både till ledning och styrelse i Lunds Energi. Att styrelsen för Lunds Energi har misslyckats kanske inte är så konstigt - det sitter ju bara politiker i denna utan sakkunskap. Mer uppseendeväckande är att ledningen, som ska vara proffs, schabblar bort bolagets pengar på detta klantiga sätt. Men det är ju förstås nåt som styrelsen får ta tag i.

Detta är en seger för demokratin och för de närboende. Detta var en mycket välkommen julklapp!

onsdag 17 december 2008

68 elever har svikits

Jag fick underkänt av vårt s-kommunalråd, Cecilia Lind, på utformningen av min interpellationsfråga om betygsresultatet i Eslövs grundskola. Nästa gång får jag formulera flera frågor med samma innehåll så att Cecilia kan välja vilken hon vill svara på. Cecilia lyfter gärna fram diverse rankinglistor när Eslöv har förbättrat rankingen men talar väldigt tyst om de som rankar Eslöv lågt.

Cecilia och jag lyckades inte bli överens om att Eslövs grundskola har problem. Jag tycker att Eslöv har ett problem när Lärarförbundet rankar Eslöv på 218 plats som skolkommun. Enligt skolverkets statistik är det genomsnittliga mertivärdet för samtliga avgångselever i åk 9 196,7. Genomsnittsvärdet för kommuner av Eslövs typ är 202,6. Skolverket statistik visar också att pojkarna ligger betydligt under medelvärdet och flickorna något över. 28 procent av eleverna uppnådde ej målen i ett eller flera ämnen (medelevärdet 23,8 %). Det var 440 ungdomar som lämnade grundskolan i våras. 68 elever saknade behörighet till gymnasiet. Nästan 3 klasser!

Lärarförbundet har rangordnat kommunerna utifrån meritvärdet och då hamnar Eslöv på 218 plats 2008 och på SALSA-värdet plats 222. Om man tittar på andelen godkända år 9 hamnar Eslöv på 212 plats och godkända SALSA år 9 på 168 plats. Visst har vi problem.

Regeringen har i budgeten avsatt 900 miljoner till landets skolor för att stärka basfärdigheterna läsa, skriva, räkna. 3,6 miljarder har avsatts till lärarlyftet och förlängt det till 2011. 60 miljoner till speciallärarutbildning. 525 miljoner satsas på ämnena matematik, naturvetenskap och teknik. Det står Eslöv fritt att få del av dessa satsningar.

Rankingen som görs av Lärarförbundet är ett kvalitetsbetyg på skolverksamheten i Eslöv. Jag är inte nöjd och inte stolt över 2008 års betyg för Eslöv. 68 elever har svikits. Vi har skolplikt och då har vi en skyldighet att erbjuda elever och föräldrar en skola med hög kvalitet.
Det är bra att Cecilia och Barn- och familjenämndens ordförande, Lena Emilsson (s) uttalade att dom vill sikta på att Eslöv skall bli årets skolkommun och att man satt igång och jobba mot detta mål. Förhoppningsvis förbättras Eslövs ranking år för år. Då kanske även Cecilia vill lyfta fram skolfrågorna.

SKD

söndag 14 december 2008

Trygghetsnarkomani eller frihet

FRA, IPRED, buggningslag, datalagringsdirektiv. Alla är ett utslag för en osund trygghetsnarkomani. Eller narkomani förresten, det verkar snarare vara ett smittsamt virus. Det är lätt att drabbas av statsmaktens berusande kontrollsystems möjligheter när möjligheten erbjuds i maktens korridorer.

Det finns numera en bred uppslutning i dessa frågor på riksdagsnivå. Sossarna är av naturliga skäl FÖR utökade kontrollsystem av den enskilde medborgaren, det ligger i ideologin. Staten före folket. Kollektivet före människan. Att nu borgerligheten (på riksnivå märk väl) också är för den här typen av repressiv lagstiftning är desto mer svårförklarligt.

Att man kan, genom teknikens under, effektivisera polis och underrättelsetjänst - det lockar naturligtvis. Men jag vill ändå mana till försiktighet.

Folkpartiet har hållt ett samråd om integritetsfrågorna. Du kan läsa rapporten i sin helhet här, men jag vill lyfta ut ett par extra viktiga punkter i rapporten:
Skapa ett samlat grundlagsskydd för den personliga integriteten. Inför en generell paragraf i regeringsformen om individens rätt till skydd för sin integritet gentemot det allmänna. Inrätta en författningsdomstol för att förbättra prövningen av lagstiftningens förenlighet med grundlagen.
Utveckla lagstiftningsprocessen. I alla direktiv till utredningar om ny lagstiftning ska obligatoriskt ingå ett uppdrag att bedöma regelförändringars effekter för människors personliga integritet, på samma sätt som man i dag alltid bedömer effekterna för t.ex. jämställdheten, miljön och den regionala utvecklingen.
Lägg ner Datainspektionen – skapa Integritetsinspektionen. Datainspektionen fyller en viktig uppgift men har alltför snävt mandat kopplat till teknik. Den bör ersättas av en ny Integritetsinspektion med generellt mandat att bevaka hur regelverket till skydd för integriteten beaktas i myndigheternas arbete. Integritetsinspektionen ska också ha en övergripande roll som tillståndsmyndighet för integritetskänslig hantering av personuppgifter, inte bara för register utan också vid t.ex. kameraövervakning.
Stoppa ändamålsglidningen. Övervakning och registrering ska inte användas för andra syften än vad som var de ursprungliga motiven. Om samhällsutvecklingen gör att nya behov uppstår, måste det avgöras politiskt om dessa behov väger tillräckligt tungt för att vidga insamling och användning av uppgifterna. Den nya Integritetsinspektionen har en viktig tillsynsroll, och principiellt särskilt viktiga beslut måste tas i politiska organ.
Öka medborgarnas insyn. I dag är det näst intill omöjligt för den enskilda människan att få en samlad bild av hur mycket kameraövervakning, registerkartläggning och annat som hon utsätts för. Ta fram årliga rapporter som visar hur många tillstånd som beviljats m.m., och bryt ner statistiken regionalt och lokalt så att invånare i en viss kommun kan jämföra med läget på andra håll. Det ger också fakta till debatt och kritisk granskning.
Tryggheten börjar i vardagen. Den kraftiga ökningen av inte minst kameraövervakning beror delvis på att rättssamhället pressats tillbaka genom hårdhänta nedskärningar. Kameror kan bara vara ett komplement till civilkurage, brottsförebyggande arbete och en synlig, närvarande polis när det gäller att stärka människors trygghet.
Nej till allmän DNA-registrering. DNA ska liksom uppgifter om fingeravtryck o.dyl. kunna registreras när det finns särskilda skäl, främst då personer är dömda eller skäligen misstänkta för brott. Ett allmänt DNA-register över hela befolkningen är oförsvarligt av integritetsskäl.
Nej till polisens användning av PKU-registret. PKU-registret har byggts upp av forskningshänsyn, inte för polisiär verksamhet. Folkpartiet liberalerna anser inte att polisen bör ges allmän tillgång till uppgifterna i PKU-registret. Eventuella undantag i extrema fall måste beslutas genom lag, såsom efter tsunamikatastrofen.
Skydda elevernas integritet i skolan. Betyg ska även i fortsättningen vara offentliga eftersom de är myndighetsbeslut som ligger till grund för fortsatt utbildning. Skriftliga omdömen, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram är däremot en del av den löpande dialogen mellan lärare, elev och föräldrar och ska inte vara offentliga.
Stoppa ”Lillebror” i näringslivet. Privata företags kunddatabaser blir ett allt större problem för integriteten eftersom människans personlighet visas i inköpsvanorna. Inför en tidsbegränsning på 3 år för samtycke till personuppgiftsbehandling, så att en näringsidkare blir tvungen att inhämta ett förnyat godkännande för att kunden ska kvarstå i registret. Överlämnande av personuppgifter till tredje part ska kräva separat förhandsgodkännande från den berörde.

Utvecklingens framsteg har medfört att det naturliga skyddet mot den personliga integriten har försvunnit. För 20 år sedan var det i praktiken omöjligt att övervaka alla människors kommunikation, att filma deras rörelser och att registrera varje inköp. Numera, när de tekniska förutsättningarna finns för allt detta, så kan vilken industrialiserad stat som helst implementera oerhört repressiva system för kontroll av medborgaren.

Men, är det verkligen teknikens begränsningar som ska vara den yttersta garanten för individens frihet? Eller ska det vara politiken och i slutändan vår grundlag som fastslår vår okränkbarhet? Om detta må vi nu debattera.

Sydsvenskan
SVD
SVD

söndag 7 december 2008

"Första krispaketet får ja av politikerna"

Så löd rubriken i Skånskan den 3 december, dvs. dagen efter det att kommunstyrelsen tagit sitt beslut om att begränsa utgifterna för 2009.

Nu undrar jag. Är detta rätt väg? Borde vi inte tillsätta en politisk krisgrupp? Och försöka ena Eslöv över partigränserna i en gemensam strävan att mildra effekterna för våra invånare?

Eller är detta med att klara kriser och problem alltid någon annans huvudansvar?

Oppositionen i landet, dvs. sossar, vänstern och miljöpartiet, kräver insatser från regeringen att satsa ytterligare miljarder för att lösa finanskrisen. Det paket som regeringen la i fredags och som omfattade 8.5 miljarder för 2009 och ytterligare 15 för 2010 och 2011 är enligt oppositionen alldeles för litet. Kritiken är hård. Trots att tex. Rot-avdraget är exakt vad facket begärt.

Jag tycker att det är bra att detta bidrag inordnas i det regelverk som gäller för hushållsnära tjänster och att bidragen permanentas. En seger för jämställdheten. Jag har aldrig förstått varför det är ett riktigt jobb att måla fönster medan att tvätta dom har föraktfullt kallats pigjobb. Och inte ens om man kallar målningen för dess manliga motsvarighet dvs drängjobb låter det lika nedlåtande. Kan det möjligen bero på att sossarna, som länge satt den politiska agendan i landet, alltid varit och är ett arbetarparti för karlar. Hade dom och LO-kollektivet ansett att kvinnors arbete är lika mycket värd så hade den som tvättat fönstren tjänat lika mycket som den som målar dom.

Men åter till finanskrisen i Eslöv. Politikerna i Eslöv har fört en aktiv politik för att under högkonjunkturen samla i ladorna, för att klara sämre tider. Alliansen har alltid velat ha ett större överskott i finanserna men för det mesta varit alltför passiv och sagt ja och mer sällan nej till av den styrande minoritetens, dvs. sossarna, vänstern och miljöpartiet, förslag. Det enda vi verkligen drivit är att begränsa investeringarna och sagt att vi sparar under högkonjunktur för att kunna satsa under lågkonjunktur. Alltså borde vi satsa nu. Inte på projekt som drar med sig dryga driftskostnader men på projekt, som ändå måste göras, såsom tex. ombyggnader och reparationer av skolor, vatten och avloppssystem och gatuunderhåll.

Under högkonjunkturen har den styrande minoriteten använt pengar som blivit över på kontot för försörjningsstöd eftersom färre behövt ekonomisk hjälp under de goda åren till att ge fler möjlighet till ett arbete. Ett i och för sig ett lovvärt projekt. Men att idag när det verkligen behövs arbetsmarknadsinsatser är det inte rätt tillfälle att dra ner på dessa insatser. Det kommer ju omedelbart att ge effekt på kontot för försörjningsstöd. Dessa verksamheter är ju som kommunicerande kärl. Minskar man den ena så höjs automatiskt den andra. Kommunstyrelsen har begärt en översyn och visst det behövs en översyn av hur det hela gått till. En fördel vore om kommunens revision får denna uppgift för att garantera opartiskhet. Det är ju skattepengar det handlar om. En översyn som gör oss bättre redo vid nästa högkonjunktur. Men just nu har jag svårt att se att en neddragning skulle leda till lägre kostnader.

Gymnasieskolan blöder. Allt fler väljer att läsa vid någon annan skola. Det är tråkigt att vår skola inte är tillräckligt attraktiv. Och naturligtvis kan vi inte behålla lärare om vi inte har elever. Men kanske kunde några flyttas över till grundskolan så att vi höjer vår placering från den skämmiga 218 platsen till att på sikt bli Sveriges bästa skolkommun. 2011 när kommunen fyller 100 år kunde vi kanske ligga på plats 100, för att därefter kämpa vidare.
Men för att vi ska nå dit krävs att alla drar åt samma håll och att det blir ett koncerntänkande inom kommunen värt namnet. Det krävs att vi verkligen på alla sätt satsar på skolan. Att vi genom aktivt arbete visar att skolan är viktig. Om nu skolan är så viktig, hur kommer det sig då att elever kan låta bli att gå i skolan utan att något händer eller får ledigt för att åka på semester eller för att handla i Ullared? Tänk den tanken att vid kommunstyrelsen sammanträder är inte kommunalrådet närvarande. Hon har valt att ta ledigt för att åka och handla. Vad skulle det sända för signaler? Ja, i alla fall inte att kommunstyrelsen är viktig. Men att ta ledigt från skolan är det ok. Och det sänder signaler om att skolan inte är viktig.

Åter till finanskrisen. Det jag tycker vi måste göra nu är att tillsätta en politisk krisgrupp, som sätter sig ner lugn och ro och lägger fram en plan hur vi ska klara 2010 och 2011 om krisen fördjupas. Fatta inga förhastade beslut om neddragningar innan vi fått en ordentlig genomlysning. Och det är min övertygelse att om kommundirektören får möjlighet att utöva sitt chefskap så kommer han att tillsammans med sin ledningsgrupp att arbeta fram olika förslag till lösningar som denna krisgrupp sedan kan ta ställning till.
Men sitt lugnt i båten just nu.
Eller??

torsdag 4 december 2008

Vad tycker Du?

Gymnasie och vuxenutbildningen står inför stora förändringar. 2009 säger prognosen att gymnasiet och vuxenutbildningen går back 9 miljoner gentemot budget 2009.
På grund av branden på Norrevångskolan fick vuxenutbildningen på Kunskapshuset flytta över till Salliusgymnasiet och eleverna från Norrevångskolan fick flytta in. Salliusgymnasiet behöver renovera utbildningsköket för ca 15 miljoner.
Elevantalet på gymnasieskolan kommer att minska samtidigt som antalet elever på grundskolan ökar. Därför kommer Vårdgymnasiet på Bergaskolan planeras grundskola för högstadieelever.
Östra skolan kommer att läggas ner för att lokalerna är olämpliga.

Samtidigt införs nu "Fritt Sök" mellan kommunernas gymnasieskolor. Vad detta kommer att innebära för elevantalet på Gymnasiet och budgeten är högst osäkert. Hur många elever kommer att söka sig till andra kommunala gymnasieskolor eller gymnasiefriskolor är skrivet i stjärnorna.

Ungeför 25 % av grundskoleeleverna som söker till gymnasiet saknar behörighet till något av de nationella programmen och hamnar på IV-programmet (Individuella programmet som skall ge eleverna kunskaper så att dom kan bli behöriga till något nationellt gymnasieprogram).

Ungefär såhär ser det ut idagens Eslöv. Spara, dimensionera skollokalerna, dra ner på program, satsa på yrkesutbildning, satsa på högskoleförberedande program - frågorna är många just nu.

Har du några tips och idéer kring dessa frågor? Vi tar tacksamt emot tips och idéer här på bloggen. Lämna ditt tips eller idé genom att klicka in på "kommentar" och skriv in ditt tips.