onsdag 31 mars 2010

Marieholmsbanan bortlobbad?

Det är med blandade känslor jag läst sammanfattningarna av regeringens infrastrukturpropp. Bra är satsningen på utbyggnaden av E 22:an. Dock blir jag förvånad över att Pågatåg på Marieholmsbanan inte finns med. Marieholmsbanan har prioritet 1 i Region Skånes Tågstrategi 2037 och är ett av de få projekt som blir lönsamt direkt.

Däremot är det bara att gratulera lobbyisterna för Pågatåg Nordost som lyckades få med Pågatåg Nordost i proppen och i nationella handlingsplanen. I Tågstrategi 2037 ligger Pågatåg Nordost i priogrupp 3.

Jag saknar Lommabanan i planerna. Bra är satsningarna på Trelleborgsbanan och att Simrishamnsbanan finns med i planeringen. En fast förbindelse Helsingborg – Helsingör är välkommet in i planerna. Dubbelspårutbyggnaden Ängelholm – Maria och Södertunneln i Helsingborg är absolut nödvändiga utbyggnader.

Eslövs bangård skall byggas om under planperioden för 1 miljon under projektet Kraftsamling Öresund som syftar till att rätta till det eftersatta underhållet på järnvägarna i Skåne. Malmö – Lund skall få 4-spår vilket är alldeles nödvändigt. Jag saknar den fortsatta utbyggnaden av hela stambanan genom Skåne till 4-spår vilket är nödvändigt om vi skall få en fungerande framtida Pågatågtrafik som motsvarar den framtida efterfrågan. Idag är stambanan dubbelspårig, om det varit en väg motsvarar det standarden på väg 113 mellan Eslöv och Gårdstånga. 4-spår motsvarar motorvägsstandard som vi har från Gårdstånga till Malmö.

I infrastrukturproppen satsas 100 miljarder till Stockholmsområdet, 61 miljarder till Göteborgsområdet och 19 miljarder till Skåne. Alldeles för lite till Skåne – Sveriges mest expansiva region. Därmed inte sagt att satsningarna i Stockholms- och Göteborgsområdena inte är angelägna men skall vi i Skåne göra om fördubblingen av kollektivtrafikåkandet och med en fast förbindelse över Feman bält då är 19 miljarder i Skåne på tok för lite. Det är inte bara persontrafiken som kommer att öka utan även godstransporterna. Då är dagens problem på vägarna och järnvägarna bara en stilla försmak av vad hur det kommer att se ut om 10 – 20 år.

Enligt Skånskan har kommunalrådet Cecilia Linds och regionrådet Pia Kinnhults skrivelse om finansiering till renoveringen av Marieholmsbanan fått ett negativt svar. Nu tycks det bara återstå att förhandla om en kommunal medfinansiering för att snabbt få igång pågatågstrafik på Marieholmsbanan. En i mitt tycke inte speciellt bra lösning, men är det så att det är sista utvägen så är det nog så att man får bita i det sura äpplet. Marieholmsbanan är ett viktigt projekt för Eslövs och mellanskånes framtida utveckling.

Med Eslövsögon är proppen inte godkänd. Tar jag på regionögonen blir betyget godkänt och med riksögat blir det godkänt med ett plus.

Regeringens infrastrukturpropp

SKD

fredag 19 mars 2010

Handlingsprogram - Ge alla barn en chans




Folkpartiet Eslöv lanserar sina handlingsprogram på nätet. Vi vill ha en dialog med Eslövsborna, det finns många kloka synpunkter och viktiga erfarenheter som vi missar annars. Läs igenom, kritisera och kom med konstruktiva förslag! 


Remissutgåva, antas på medlemsmötet 2010-04-05 (se kalendern)

Ge alla barn en chans
__________________________________________________
Barnen är Eslövs framtid. Samhället får aldrig svika barnen, särskilt inte de som far illa eller hamnar efter i skolan. Liberal socialpolitik utgår från individens möjligheter och behov. Valfrihet, respekt, förnyade chanser och rättssäkerhet är nyckelord för oss liberaler.

Det övergripande målet är att utjämna skillnader i förutsättningar eller uppväxtvillkor så att alla barn får samma chans att förverkliga sina livsmål. Idag räcker inte skolans och socialtjänstens resurser till för att hjälpa alla barn som behöver det.

Föräldrarna är barnens viktigaste resurs. Satsningen på föräldrautbildning och stöd till föräldrar ska stärkas. Förskolan och skolan ska motivera föräldrar att ta en aktiv roll i sitt barns utveckling. Föräldrar ska kunna känna att de har ett reellt inflytande på sitt barns utbildning. 

När ett barn inte klarar målen, eller inte mår bra så säger skolans personal ofta; ”vi såg vart det var på väg redan tidigt”. Folkpartiet vill säkerställa att rätt stöd sätts in omedelbart när behovet uppstår.

Förskolan och skolan har en avgörande roll i det förebyggande arbetet. Skolans personal är de som oftast och tidigast identifierar vilka barn som befinner sig i riskzonen. En fungerande skolgång är den främsta skyddsfaktorn för en ung människa med problematiska hemförhållanden. Lärarna har stor betydelse för barnens framtid.

Barns rättigheter
Enligt barnombudsmannen är skillnaderna mellan kommunerna mycket stora, både när det gäller insatser och regelverk. 

Barns möjlighet till stöd och hjälp ska inte vara beroende av kommunens ekonomi utan en rättighet. Tydliga riktlinjer behöver tas fram där barnens rättigheter framgår med FN´s barnkonvention som grund.

De övergripande rättigheterna ska vara;
Rätt till socialt stöd både under och utanför skoltid
Rätt till en kränknings- och mobbningsfri miljö
Rätt till specialpedagogik
Rätt till personlig assistent för fysiska, psykiska och sociala handikapp
Rätt till en kontaktpedagog i såväl förskola som skola. 
Rätt till en kontaktperson så att det blir en samordning och kontinuitet i insatserna

Barnombudsman och rätt till utredning
Eslöv ska instifta en lokal barnombudsman som säkerställer att barns rättigheter tillgodoses. Barnombudsmannen företräder barnets rättigheter och kan ålägga kommunen att sätta in insatser. Barnombudsmannen ska också kontinuerligt granska skolans och socialtjänstens handläggning.

Alla barn ska ha rätt till en utredning för att fastställa om man har behov av särskilt stöd. Denna ska ske utan dröjsmål och på begäran av skolan, eleven, barnombudsmannen eller vårdnadshavaren. 
Inom 1 vecka ska utredning påbörjas
Inom 1 månad ska akuta insatser ha påbörjats
Inom 3 månader ska det långsiktiga behovet vara kartlagt

Barnens rättigheter i förskolan
Vi måste skilja på rättigheter för barnet respektive service till föräldrar. Barnomsorg är till för förvärvsarbetande föräldrar. Den pedagogiska verksamheten är en rättighet för barnet. Därför ska alla barn, oavsett om föräldrarna är arbetslösa, sjukskrivna eller föräldralediga med annat barn, ha rätt att delta i den pedagogiska verksamheten. För Eslöv innebär detta att barn ska ha rätt till 25 timmar per vecka i förskolan. Barn har rätt till att träffa andra barn, träna på relationer och bygga sociala kontaktnät. 

Barnens rättigheter i skolan
Skolan är den av samhällets institutioner som möter alla barn och spelar därmed en nyckelroll i barns utveckling. Ett av skolans motto ska vara ”Vi ger aldrig upp barn som har det svårt” 

Skolan har en viktig roll att spela även när det gäller barns hälsa och sociala färdigheter. Däremot kan inte lärarna själva både vara kurator, skolsköterska, stödperson och pedagog. I Eslöv finns det alldeles för lite resurser för elevhälsovård och elevstödjande personal. Detta vill vi ändra på.

Varje skola ska tillgång till kurator och skolsköterska. Kuratorn och skolsköterskan ska vara ute bland eleverna. Det är viktigt att ha öppna dörrar och ett välkomnande arbetssätt. Skolan behöver tydliga och stärkta möjligheter för insatser vid tex självskadebeteende eller social problematik.

Barn ska ha rätt till extra undervisning eller läxläsningsstöd utanför ordinarie lektionstid. Detta kan erbjudas på skolan, fritidshem eller fritidsgårdar.

Alla barn har rätt till en individualiserad undervisning där alla elever ska erbjudas undervisning på sin egen nivå. Även särskilt duktiga elever ska uppmuntras och ges förutsättningar utefter sin egen förmåga.

Barn har rätt att vara delaktiga och kunna påverka sin skola.

Barn har rätt att bli uppmuntrade i sin egen kreativitet och att den tillvaratas.

Socialtjänstens skyldigheter
Socialtjänstens arbete ska grunda sig på hög kompetens och vetenskapliga metoder.  

Att följa upp och utvärdera insatserna som socialtjänsten beslutar om är en viktig uppgift som måste utvecklas vidare. Det är grundläggande, men i dag inte alls självklart att effekterna av socialtjänstens insatser följs upp. 

Socialtjänsten och skolan bör samordna sina insatser på ett bättre sätt. 

Fältassistenterna är mycket viktiga för arbetet att identifiera, möta och fånga upp unga i riskzonen. Fältarbetet på internet bör utvecklas där många unga finns och utsätter sig för risker. 

Initiativ där ungdomar stöttar ungdomar bör premieras. Exempel på en sådan satsning kan vara att ungdomar ges utbildning och vägledning av fältassistenterna och sedan får följa med ut på helgkvällar. Föräldra- och vuxenvandringar ska fortsatt stödjas av kommunen. 

Barn som är omhändertagna av socialtjänsten är oerhört utsatta och har rätt till regelbunden uppföljning och kontakt med sin socialsekreterare. 

Familjehemmen är samhällets superhjältar i det tysta. Socialtjänstens stöd till familjehemmen måste stärkas och en rekryteringskampanj för att finna fler familjehem ska genomföras. 

torsdag 18 mars 2010

Nu börjar resan för ett maktskifte i Eslöv

I år är det valår och det kommer märkas på bloggen. Folkpartiet strävar efter så stor öppenhet som möjligt mellan politiker och väljare. Därför kommer vi att publicera våra förslag till handlingsprogram här på bloggen, så att vem som helst kan komma med förslag till ändringar och förbättringar. Programmen kommer ligga som förslag i några veckor, sedan antas de av ett medlemsmöte.

Att använda sig av denna metod är ovanligt, det finns ett par folkpartiavdelningar i Sverige som har gjort så här, bl.a. FP Stockholm och FP Eskilstuna. Det innebär betydligt mer jobb, men vi tycker att det är värt det för då får vi chansen att höra Eslövsbornas kloka synpunkter på vår politik.

Vårt årsmöte har fastslagit våra tre ledord: Mångfald - Valfrihet - Integritet.

Mångfald knyter an till vårt avståndstagande från främlingsfientlighet och vår strävan efter jämställdhet och jämlikhet.

Valfrihet knyter an till vår strävan att offentlig service ska präglas av valfrihet. Det handlar också om att individen ska kunna göra sina egna livsval.

Integritet blir allt viktigare i en tid när samhället inte längre är begränsat av tekniken. Det offentliga ska inte ha system som förnedrar eller kränker dig fysiskt eller psykiskt.


Våra visioner för Eslöv

Vår vision är att människorna skall ha egen makt över sina liv. Politikens främsta uppgift är att skapa förutsättningar och möjligheter för människor att göra egna val. 
Välfärden skall komma alla till del och ha hög kvalitet. Eslöv skall inte ha någon form av så kallad ”förhandlingsvälfärd”. Samtliga tjänster och service som erbjuds via kommunen skall vara kvalitetssäkrade. 
Utbildningen i Eslöv skall vara bland de bästa i Sverige. Ingen elev får lämna grundskolan utan att kunna läsa, skriva och räkna. 
Oavsett vem du är skall du känna dig trygg när du vistas och bor i Eslövs kommun. 
Samhällsbygget Eslöv tar mycket stor hänsyn till vår miljö. Vi skall vara rädda om känsliga naturmiljöer. I Eslöv förorenas inte vår luft, våra vattendrag, våra känsliga naturområden. 
Det skall finnas möjligheter till en mångfald av kulturaktiviteter och möjligheter till motions- och elitidrott.
Ekonomin skall vara i balans och det skall finnas ett reservkapital. 
Eslöv styrs av sina medborgare. Nyckelorden är Delaktighet, Dialog, Lyssnande, Lärande och Tillit. Beslut skall fattas på lägsta möjliga nivå. 



Först ut blir handlingsprogrammet om barns rättigheter - håll utkik imorron kväll (19/3)

Sälj aktierna i Skånska Energi!

Insändare publicerad den 18/3 i Skånska Dagbladet

Sälj aktierna i Skånska Energi!
I dagarna har Skånskan rapporterat om de fientliga uppköpsförsök som Lunds Energi bedriver mot Skånska Energi. Det är högst opassande att ett kommunägt bolag agerar för att försämra konkurrensen på energimarknaden.

Ordföranden i Lunds Energi, Christer Wallin (M) säger att han vill "säkra sina ekonomiska intressen i Skånska Energi". Detta är ännu ett exempel på den hybris som politikerna i kommunala bolag kan drabbas av. Man kunde förvänta sig mer respekt för en väl fungerande marknad av en moderat. Oschyssta affärsmetoder bör kommunalt ägda företag hålla sig för goda för.

Jag uppmanar därför Lunds Energis ägare i Lund, Eslöv, Hörby och Lomma, sälj aktierna i Skånska Energi!

Daniel Rhodin (FP)
Eslöv

SkD 

onsdag 17 mars 2010

Dansa till 03.00

Vid kvällens möte med Vård och Omsorgsnämnden beslutades, på Allianspartiernas förslag, att Hotell Stenssons nattklubb skall få serveringstillstånd till 03.00. Vänsterkartellen (s-v-mp) röstade mot. Beslutet gäller för en prövotid på 6 månader och skall utvärderas.

Det är väl ganska självklart att Eslövs unga vuxna skall kunna dansa och ha roligt i sin egen hemstad. Det som gäller i grannkommunerna skall givetvis gälla i Eslöv också.

Det är ett stort ansvar krögarna har när dom serverar alkohol. Alkohol får inte säljas till personer som är berusade och påverkade av droger. Åldersgränsen 20 år gäller och regelverket om "Ansvarsfull Alkoholservering" skall följas. Serveringstillstånd till 03.00 innebär att då stängs alkoholförsäljningen och 30 minuter därefter skall lokalen var utrymd. Det skall finnas godkännda vakter. Missköts serveringstillståndet kommer det att dras in.

Stensonkrögaren Krister Nilsson tänker sig också att erbjuda gästerna en korv ute på Stensontrappan när gästerna är på väg hem. Ett kul initiativ som kan göra det lugnare på stan när folk lämnar Nattklubbben.

Jag tror detta blir bra utom för Skånetrafiken som kommer att mista en del nattsuddare till Lund och Malmö.

måndag 15 mars 2010

Se möjligheterna

Just hemkommen från det liberala riksmötet i Västerås. Det har varit tre fullspäckade dagar med goda råd, inspirerade föreläsningar, men framför allt trevliga möten med liberaler från hela landet.

Temat på riksmötet var "Se möjligheterna". Det handlar förstås om att detta val, liksom alla andra vinns genom nya idéer och framtidstro. Bland förslagen kan nämnas en klimatbilspremie, ökade satsningar på en högskola i världsklass och en skattepolitik med principen "hälften kvar".

På temat "Se möjligheterna" eller blunda för dem, så fick vi se en uppvisning av detsamma i Agenda ikväll. Jan Björklund debatterade avdrag för hushållsnära tjänster (RUT) med Vanja Lundby-Wedin. Vanja ser inga som helst fördelar med avdraget. Ja, inga fördelar med RUT, däremot massa fördelar med ROT (avdrag för renovering, ombyggnad, tillbyggnad). Onekligen ett stringent resonemang...

Tyvärr tycker jag att alliansen lite grann missar chansen att förklara varför avdragsmöjligheten för hushållsnära tjänster är en viktig komponent i en politik för jobb. Det finns nämligen många bra sidoeffekter av RUT-avdraget, som handlar om fler jobb, avlastning för familjer och jämställdhetsaspekter. Visst gör det en svart arbetsmarknad vit, och självklart betalar reformen sig själv. Inte alls oviktigt, men kärnan i budskapet borde vara;


Vi har gjort det för dyrt att anlita varann i Sverige. Johan Norberg förklarar; "Om du är en normalinkomsttagare som vill ge en person 300 kronor i handen för att han ska städa eller måla om måste du betala honom 724 kronor före inkomstskatt, arbetsgivaravgift och moms. För att du i sin tur ska tjäna ihop de 724 kronorna måste din arbetsgivare betala dig 1 352 kronor före skatt." ROT/RUT är ett sätt att rätta till denna obalans något.
RUT och ROT är inte subventioner eller bidrag. Det är långsiktiga arbetsmarknadspolitiska åtgärder som är centrala för att skapa fler jobb. Dylika avdrag är inte skapade för att göra det billigare för privatpersoner, utan för att skapa arbetstillfällen.
Sverige behöver också arbeten som inte ställer krav på utbildning och erfarenheter. Förr fanns dessa jobb i mängder. Idag är situationen annorlunda. Även fast vi liberaler strävar efter att så många som möjligt ska skaffa sig en utbildning i världsklass, så finns det en grupp invandrare, ungdomar och andra som har blivit arbetslösa när deras jobb blev bortrationaliserade. Dessa grupper behöver arbeten med låga trösklar för att arbeta en kortare eller längre tid.
Ärligt talat tror jag att det är en återvändsgränd att anklaga sossarna för att skydda mäns arbeten (ROT) men man struntar i kvinnors (RUT). Diskussionen bör istället handla om hur RUT är en del i ett batteri av insatser för att skapa fler jobb i Sverige.

Sydsvenskan | Hans Åberg | Carina Boberg | Seved Monke | Rasmus | Sörliden | SvD |

lördag 13 mars 2010

FP vill ha större öppenhet i Eslövspolitiken

Solweig Lewin (FP) inlämnar idag en motion om att förbättra förtroendevaldas insyn i den politiska beslutsprocessen. Det handlar om kommunens interna nät 'Ekis', där all information om beslut och underlag finns tillgängliga. Detta har däremot inte de förtroendevalda tillgång till.

- Dagens teknik ger möjligheten att utväxla information sekundsnabbt. För de förtroendevalda däremot kommer informationen kraftigt filtrerad och med snigelfart. Det vill jag ändra på med denna motion, säger Solweig Lewin, ledamot i Eslövs kommunfullmäktige för Folkpartiet.

Solweig Lewin föreslår att samtliga förtroendevalda ska ha tillgång till all information, förutom sådant som omfattas av sekretess, via nätverket 'Ekis'.

- Demokrati förutsätter information, och menar man allvar med att människor ska engagera sig i politiken så måste informationen utväxlas på ett betydligt bättre sätt. Tekniken finns där, nu är det bara frågan om den politiska viljan är beredda att släppa informationen till fler än några få i den socialdemokratiska ordförandegruppen, säger Solweig Lewin (FP).

I förslaget ingår också att utreda möjligheten för att allmänheten ska kunna ta del av informationen.

onsdag 10 mars 2010

Bergagymnasiet, studieresor och lite annat

Sedan frågan om avgifter för studieresor aktualiserades i Skånskan så har jag funderat en hel del på detta. Enligt skolinspektionen ska avgifterna vara "obetydliga" även i gymnasieskolan, vilket för en studieresa innebär högst 300 kr + en mindre summa för mat per dag som max.

Gymnasie- & Vuxenutbildningsutskottets ordförande Lena Emilsson (S) klargör att även gymnasiet ska vara i princip avgiftsfritt och att skolinspektionens riktlinjer ska gälla. Det håller jag fullständigt med om.

Konsekvensen av detta beslut blir dock att det i princip blir stopp för studieresor på Bergagymnasiet, och det tror jag inte något parti tycker är en önskvärd utveckling. Det måste skjutas till extra medel för ändamålet och bokslutsprognosen för 2010 visar redan på ett preliminärt underskott på 3.3 Mkr.

Bergagymnasiet är inte ett särskilt dyrt gymnasium, inte heller särskilt billigt. I en nationell jämförelse placerar sig Eslöv i stort sett i mitten när det gäller kostnaden per elev. Diagrammet till vänster visar Sveriges alla 290 kommuners kostnader kontra elevantal, där Eslöv utgörs av en röd fyrkant. (klicka på bilden för en större version, notera; siffror från 2008)

Enligt prognosen kommer genomsnittskostnaden per elev ligga runt 91 000 kr i år, att jämföra med de 102 000 kr vi betalar för de elever som väljer att studera i en annan kommun.

En annan relevant synpunkt i sammanhanget är att vi idag agerar på en fri marknad. Genom det fria söket, som innebär att eleverna väljer helt fritt bland samtliga kommunala skolor och friskolor, så får vi gärna ha låga kostnader, men inte på bekostnad av kvaliteten. Att Bergagymnasiet har utmärkta lärare står för mig helt klart, men andra saker måste till för att bygga upp sin attraktivitet på alla områden. Till exempel har vi föreslagit en satsning på datorer och IT-miljön och förbättrad skolmat, men även en uppfräschning av lokalerna skulle behövas för att möta konkurrensen från andra skolor.

När det gäller studieresorna är mitt förslag att vi öronmärker pengar särskilt för studieresor och studiematerial så att skolinspektionens riktlinjer hålls utan att det får negativa konsekvenser för elevernas möjligheter. Exakt vilken modell som då skulle gälla, eller vilka belopp kan jag inte svara på. I Trelleborg, som är hyfsat likvärdig är kostnaden beräknad till ca 500 tkr / år. Skulle samma belopp gälla i Eslöv, så skulle kostnaden för Eslövs skattebetalare öka med ca 320 tkr / år (ca 35 % av eleverna kommer från andra kommuner).

Det har varit så mycket negativa skriverier om Bergagymnasiet, vilket jag beklagar. Det är en fin gymnasieskola, men den måste ges rätt förutsättningar för att kunna hävda sig även i framtiden. Där får det politiska etablissemanget ta på sig bördan, eftersom besparingar är ordet för dagen. När mängden elever snabbt sjunker måste verksamheten anpassa sig, men det gäller att spara på rätt saker - och samtidigt satsa där det behövs.

Bergagymnasiet behöver;
* en satsning på skolmaten,
* en satsning på datorer och IT
* öronmärkta pengar för studieresor och studiemedel
* uppfräschade lokaler

Jag är medveten om att det inte är opportunt att prata om satsningar i nedskärningstider. Men låt oss vara rationella: worst case är att Eslöv inte har nån gymnasieskola. Då hade vi betalat ca 102 tkr per elev och ca 132 Mkr (antal Eslövselever ca 1300), nu betalar vi 124 Mkr. Ska negligeringen av Bergagymnasiet fortgå från politiskt håll så kommer eleverna välja andra skolor. Det är också viktigt för Eslöv att ha en gymnasieskola. Det är rimligt att en del av denna mellanskillnad används till nödvändiga satsningar. Detta tänker jag föreslå för mina vänner i Folkpartiet att vi går till val på.

Vad tycker du? Lämna gärna en kommentar.

Läs även de andra inläggen vi skrivit om Eslövs skolor

En angelägen rättvisefråga
(S)jälvtillräcklighet
Egen dator till lärarna
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 2)
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 1)
En rejäl satsning på en modernisering av gymnasieskolan
En grundskola i fritt fall
Betygsinflation
Grundskolan i Eslöv - En statistisk analys
Ska vi prata om grundskolan i Eslöv?
Ett stort steg i rätt riktning
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan

fredag 5 mars 2010

Vänsterns politik bygger på önsketänkande

... skriver Politikerbloggen. Miljöpartiet kommer som god tvåa i politiskt önsketänkande enligt Novusmätningen. Enligt mätningen anser de intervjuade att Folkpartiet är det parti som minst bygger sin politik på önsketänkande.
Förvånad? Inte jag.

Thomas "Hej Matematik" Östros


Från SvD:
Varför är ni positiva till rot-avdraget men negativa till rut-avdraget för hushållsnära tjänster?
–Rot är en konjunkturanpassad åtgärd. Bostadsbyggandet står i princip stilla och då är det effektivt med rot-avdraget för att stimulera byggsektorn. Ett jobb i byggsektorn ger minst ett jobb i någon annan sektor. Några sådana konjunkturskäl finns inte för rut-avdraget, säger Thomas Östros.
Vänta nu, varför skulle ett jobb i byggsektorn ge "minst ett jobb i någon annan sektor"? Skulle den matematiken gå ihop så behövs inga andra arbetsmarknadsåtgärder.
Enligt Östros finns inget stöd för regeringens påstående om att rut-avdraget har skapat 11 000 nya jobb.
–Om man subventionerar en sektor köper människor mer av den tjänsten. Men då köper man mindre av någonting annat, och då försvinner jobben där.
En gnutta sanning, men precis lika sant som för ROT-avdraget. ROT-avdraget är sannolikt betydligt värre än RUT, eftersom det tillkommer stora summor för material vid renoveringsarbeten. Men en sak är säker, om hushållen istället för att köpa en tjänst inom ROT eller RUT väljer att 
1. Köpa någon form av elektronik (TV, dator, mobiltelefon...)
2. Köpa en bil (allt utom SAAB eller Volvo V70)
3. Åka på semester
4. Spara
5. Amortera
...så är det en enorm skillnad. De jobb som Östros menar försvinner är då i något annat land än Sverige. Varför har Östros så mycket emot arbetsmarknadspolitiska åtgärder som ger jobb i Sverige?

onsdag 3 mars 2010

Var fattas besluten i Eslöv?


Igår hade kommunstyrelsen (KS) i Eslöv sammanträde. Ett kort sammanträde trots att man tagit in en representant för Vårdbolaget Syd, som berättade om sin verksamhet för att ge något innehåll i mötet. Det passade ju dessutom bra eftersom KS den andre februari tecknade avtal med företaget att driva verksamhet i Ambovillan för ensamkommande flyktingbarn.

Vad som inte sades var att KS ordförande Cecilia Lind redan i fredags fått besked från den handläggande tjänstemannen på Länsstyrelsen att man troligen inte skulle få verkställa beslutet om att använda Ambovillan som boende för ensamkommande flyktingbarn förrän Länsstyrelsen tagit ställning till Stenas överklagande. Definitivt besked från Länsstyrelsen kom idag.

Därför har Cecilia Lind idag fattat ett ordförandebeslut om att i stället för Ambovillan använda en del av Kärråkra som boende för de ensamkommande flyktingbarnen. Det rimliga hade varit att hon igår tagit upp frågan i KS och föreslagit att beslutet vi fattade i februari skulle upphävas och att man gett KS ordförande i uppdrag att fatta nödvändiga beslut i lokalfrågan.

Nu är det som vanligt. Vi har blivit överkörda av kommunalrådet och kommer att vid nästa KS ställas inför fullbordat faktum. Att rösta emot skulle ju tolkas som om vi vore negativa till att ta emot ensamkommande flyktingar och det är vi verkligen inte.

Kommunstyrelsen är kommunens styrelse och borde rimligen ha hur mycket som helst att diskutera och fatta beslut om. Kommunfullmäktige, kommunens högsta beslutande organ, inställdes i februari på grund av brist på ärenden!

Ärendena i går föranledde alltså ingen debatt mer än kring frågan om pengar för att flytta Yrkeshögskolan (KY) till Salliusbyggnaden för att därigenom bereda plats för den nya 7-9-skolan. Vissa anpassningsåtgärder krävs inom byggnaden, totalt 3 mkr (vilket förstås inte finns upptaget i investeringsbudgeten för 2010).

Det var inte förslaget som sådant som vållade frågor och undringar, utan varför det kommer så plötsligt och utan att sättas in i ett större sammanhang? Frågan var helt enkelt; ”Var har besluten egentligen fattats och hur ser planen ut för framtiden?”. Svaret uteblev.

Kommunalrådet Cecilia Lind var som vanligt pedagogiskt förstående och till synes oroad över situationen. Hon konstaterade att detta var följderna av kalabaliken kring Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden för ett år sedan och som ledde till att hela nämnden fick avgå. Dessutom gör det fria valet till gymnasiet att man inte kan veta hur många som ska börja på Bergagymnasiet till hösten. Dessutom har de aktuella årskullarna minskat.

Det är ett år sedan den politiska ledningen för gymnasienämnden avgick. Det kan alltså inte idag vara ett skäl till att man inte vet vad man har för mål med Bergagymnasiet. Eller hur man vill ha skolstrukturen i Östra Eslöv. Att årskullarna av tonåringar blir mindre kan inte komma som en överraskning, det är ju rätt många år sedan de kom till världen...

Fria val är alltid besvärligt att planera för. När människor själva får avgöra hur de vill forma sina liv så gäller helt plötsligt en fri marknad där valen faller på den som tilltalar den enskilde mest. Ett system som dåligt passar in i den styrande rödgröna minoritetens värld, där politiker alltid anser sig veta vad som är bäst för sina väljare och gärna fattar beslut åt dem.

Men jag tror inte Cecilia Lind när hon säger att hon inte vet hur planerna ser ut. Lika lite som hon inte visste i går att KS beslut om Amrovillan inte skulle gå att verkställa.

Makt korrumperar. I länder, kommuner eller organisationer där någon eller en viss grupp har haft makten för länge, tendrar debatterna att tystna, för alla vill ju till grytorna och då har man inte råd att ifrågasätta. Besluten börjar fattas någon annanstans där insynen är begränsad. I Eslöv tror jag att sossarna fattar kommunens beslut i sin ordförandegrupp. Här bestäms vilka ärenden som ska få gå vidare från nämnderna till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige och det mesta stannar där. Det är illa.

måndag 1 mars 2010

Folkpartiet Eslöv överklagar beslut om försörjningsstöd


Beslutet innebär att de som beviljats försörjningsstöd och som genomgår utbildningar kombinerade med praktik inom Arbete och Försörjning ska erhålla 1000 kr mer per månad i försörjningsstöd än övriga med försörjningsstöd. Till detta får deras familjemedlemmar tjäna ytterligare 2000 kr per månad efter skatt innan förändringen behöver anmälas till Arbete och Försörjning. Dessutom ska OB-tillägget inte räknas som inkomst för dem som deltar i Arbete och Försörjnings projekt, däremot för alla övriga mottagare av försörjningsstöd.

Att minska marginaleffekterna för människor som går på försörjningsstöd, men som vill ta ett större ansvar för sin egenförsörjning, är lovvärt och bra. Försörjningsstöd har 100 % marginaleffekt på inkomster, vilket eliminerar de ekonomiska incitamenten att ta ett större ansvar för sin egen försörjning. Uppbär man försörjningsstöd måste man komma upp i inkomster över normen för att få behålla något av inkomstökningen.

Därför vill vi få prövat om beslutet och dess avgränsning är i överensstämmelse med gällande lagstiftning. Om beslutet och dess avgränsningar är lagliga så är det vår önskan som politiker att driva den linjen och därigenom sänka marginaleffekterna för fler grupper av människor som helt eller delvis är beroende av försörjningsstöd för sin försörjning. Intentionen med förslaget är alltså god, men dess konsekvenser för andra grupper som uppbär försörjningsstöd är inte tillräckligt belyst och inte heller förslagets laglighet, varför vi önskar en överprövning av beslutet av Länsrätten.

För några år sedan gick diskussionens vågor höga om det orimliga i att försörjningsstödet sänktes för familjer med hemmavarande barn som feriearbetar. Försörjningsstödet reducerades med den lön som den feriarbetande eleven fick ut. Denna diskussion ledde till en ändring av Socialtjänstlagen så att idag är dessa inkomster, upp till ett halvt basbelopp, undantagna vid beräkning av försörjningsstöd. Eftersom ingen annan grupp erhållit motsvarande lagrum som ger möjlighet att ha inkomster som inte räknas in vid beräkning av försörjningsstödet, så skulle vi vilja att Länsrätten klarlägger gällande rättsläge.

I fråga om likställighetsprincipen (KL  2 kap 2 §) är det oklart om beslutet kan anses definera gruppen särskilt gynnade på objektiv och saklig grund. SoL föreskriver att socialnämnden får ge bistånd utöver norm om det finns särskilda skäl för detta (SoL 4 kap, 2 §). Den grupp som beslutet gynnar omfattar dels de som ”genomgår utbildningar kombinerade med praktik inom Arbete och Försörjnings regi” samt ”är anställda i arbetsmarknadsprojekt anordnade av förvaltningen”. Frågan är om denna avgränsning är alltför smal för att betraktas som objektiv och saklig i lagens mening.

Vilka inkomster som inte ska beaktas vid beräkning av försörjningsstöd regleras av SoL 4 kap, 1 § och omfattar hemmavarande barns inkomster. I övrigt finns inget explicit lagstöd för att, för en viss avgränsad grupp (”anställda i arbetsmarknadsprojekt anordnade av förvaltningen”) nyttja andra beräkningsgrunder, tex bortse från OB-tillägg. Det handlar dels om likställigheten med andra grupper med försörjningsstöd där OB-tillägg ger ett motsvarande lägre försörjningsstöd, dels om beslutet är förenligt med socialtjänstlagens skrivningar om vilka inkomster som ska (får) undantas vid beräkning.

Läs vårt tidigare inlägg i ärendet