söndag 30 september 2012

Läxhjälp flera minuter i månaden

Socialdemokraterna genom Ibrahim Baylan och Mikael Damberg lovar läxhjälp till alla i en debattartikel på DN Debatt. I sak håller jag med om att tillgängligheten till lärarledd tid måste öka betydligt om man ska komma nånstans med målet att alla elever ska bli godkända för ett nationellt gymnasieprogram.

Men det skulle verkligen ha varit intressant att höra hur de interna resonemangen gick på partikansliet innan man gjorde sig omaket att skriva en jättelång debattartikel. Jag kan tänka mig de rafflande diskussionerna "kommer nån syna bluffen?", "vågar vi chansa på att inte nån tidning börjar ställa obekväma frågor om förslaget?".

För 110 miljoner för läxhjälp till alla i grundskolan är en löjligt låg siffra. Citat ur artikeln: "Med vårt förslag är det inte bara några elever som ges möjlighet till läxhjälp, alla elever ska ges läxhjälp". 

Läsåret 2011/12 gick det 888 658 elever i grundskolan. Låt oss nu säga att alla elever får läxhjälp via detta system: Det innebär alltså att det socialdemokratiska förslaget om läxhjälp motsvarar hela 123 kronor per elev om året. Men självklart är inte alla i behov av läxhjälp, så säg att bara 20% behöver denna hjälp, så motsvarar det fortfarande bara 619 kronor. Om året. 

Ja, det skulle ju minsann betyda flera minuter läxhjälp i månaden. Vilken satsning, vilken framsynthet!

Joråsåatte...

Men risken för att någon skulle påpeka detta bland journalistkåren är nog rätt liten inser jag när jag läser detta inlägg


Tidigare inlägg om skolan:
Varför förstöra en god historia med fakta?
Den anti-kompensatoriska tankegången
IV-programmet inget alternativ
Gymnasiebehörighet 2012
En fråga om prioriteringarFramtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 2: Högstadiet
Framtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 1: Gymnasiet 
...och gymnasiet sitter med svarte-petter
Östra skolan. Igen
Move Eslöv startar inte
Värna varje skattekrona
Östra skolans flytt
Eslöv på plats 207 i årets skolkommun
Förskolorna..
Nya siffror, resultaten är lägre än någonsin
Grundskolan i Eslöv - En uppdatering
Bergagymnasiet, studieresor och lite annat
En angelägen rättvisefråga
(S)jälvtillräcklighet
Egen dator till lärarna
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 2)
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 1)
En rejäl satsning på en modernisering av gymnasieskolan
En grundskola i fritt fall
Betygsinflation
Grundskolan i Eslöv - En statistisk analys
Ska vi prata om grundskolan i Eslöv?
Ett stort steg i rätt riktning
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan 

tisdag 25 september 2012

Fundera på det på ett grundläggande plan...

Att Kulturhusets barnbibliotek nu backar på beslutet att plocka bort samtliga Tintin-album var väl ganska väntat. Men man kunde nästan ge sig fan på att nån ny censur-vurmare skulle dyka upp och försvara bokbålet.

Hela resonemanget utgår ifrån att "det ska finnas en mångfald i karaktärsteckningen", vilket i lekmannatermer innebär att hjälten får gärna vara svart, men absolut inte vit. Den förtryckta får endast vara vit och förresten får det inte finnas några förfördelade figurer alls i berättelser skrivna för barn.

Hejdå Astrid Lindgren, Jules Verne och Hergé.

Välkommen Teletubbies.

Tinky-winky har massa skojiga upptåg för dig som är 13 år gammal.

lördag 22 september 2012

Reservation Budget 2013 och plan 2014-2015, Vård och Omsorgsnämnden.

Ett av majoritetens mål för mandatperioden är: ”Möjligöra för fler privata vårdgivare att etablera sig i Eslöv när behoven ökar”. För de flesta av målen finns angivet måluppfyllelelser. Detta saknas för ovan angivna mål.

Förvaltningen skriver i sitt yttrande ”Vård och Omsorg har stora volymförändringar att hantera inom framförallt äldreomsorgen, men även en ökning inom LSS-verksamheten. Det är uppenbart att behoven av äldreomsorg och LSS insatser ökar. Det saknas i Budget 2013 och plan 2014-2015 skrivningar om hur målet skall förverkligas. Det är uppenbart att behoven ökar.

2013 börjar interna resursfördelningssystem införas inom VoO som innebär att en ”peng” följer med varje beslut från myndigheten till utföraren i verksamheten. Detta är positivt och tillämpas redan inom LOV för Hemtjänst/Hemvård , Ledsagning och Service. Oavsett om verksamheten drivs av kommunen eller godkända företag är ersättningen lika och ersättningens storlek beslutas av kommunen. Kommunen har ansvar för uppföljning och kontroll av att den enskilde får den beslutade insatsen. I augusti 2012 har VoO nämnden ett uppföljningsansvar för ca 500 beslut inom Hemtjänst/Hemvård, ca 300 beslut inom Särskilda boenden, ca 160 beslut inom LSS Boende och ytterligare ca 200 beslut inom daglig verksamhet, LASS, kortidsvistelse för barn och unga.
Det nya interna resursfördelningsystemet är en bra början för att införa en Vård- och Omsorgspeng som är individuellt anpassad.

Detta innebär att Myndighetsverksamheten inom VoO behöver förstärkas med ett antal Biståndshandläggare.

I början på 2013 öppnas ett nytt LSS boende. Folkpartiet vill upphandla driften av detta LSS-boende enligt LOU. Ytterligare ett LSS-boende kan bli aktuellt under perioden. Även för detta boende bör i så fall driften upphandlas.

Majoriteten vill också bygga ett nytt psykiatriboende med åtta platser. Avsikten med detta är att minska antalet externt köpta platser. Underlaget för detta beslut är högst bristfälligt. Vi saknar uppgifter om alternativa lösningar, kostnads– och verksamhetskalkyler. Dessutom skulle ett sådant beslut strida mot majoritetens eget mål om att göra det möjligt för privata vårdgivare att etablera sig i Eslöv.

Budget 2013 borde också ha en ekonomisk konsekvensbeskrivning av Socialstyrelsens nya regler för demensboende. Dessa regler börjar gälla 1 januari 2014. Redan under 2013 måste VoO nämnden göra personalförstärkningar. Priset för att höja personaltäthet 1/10 ca 10 miljoner. För att Eslöv skall kunna nå upp till medeltalet (3) i Skåne och Sverige behöver uppskattningsvis VoO Budgeten tillföras ca 20 miljoner.

Vi ser allvarligt på att majoriteten inte uppmärksammar den låga aktiviteten att göra aktiva val bland de som beviljas bistånd enligt SOL inom Ledsagning, Service och Personlig omvårdnad (Hemtjänst/Hemvård). Kommunen har enligt Lagen om Valfrihet (LOV) skyldighet att informera brukarna om vilka val som är möjliga. Informationen skall vara neutral. Biståndshandläggarna som har som uppgift att ge denna information får inte ge råd om utförare. Uppgiften är att informera om vilka uppgifter utförarna kan stå till tjänst med. Det skall också informeras om möjligheten att byta utförare om man inte är nöjd med sitt första val. Information om de olika utförarna skall också finnas på kommunens hemsida.

När Kommunfullmäktige beslutade att införa LOV i Eslövs hemtjänst fastställdes att kommunen skulle vara ”ickevals-alternativ” inledningsvis. Efter ca ett år skulle vi se över systemet med ”ickevals-alternativ”. Nu har det går två år sedan beslutet om LOV. Det är dags att se över systemet med ”ickevals-alternativ”. Att vara ”ickevalsalternativ innebär en konkurrensfördel gentemot de andra leverantörerna i LOV-systemet. Ett nytt ”ickevals-system” bör utarbetas i samråd med de lokala LOV-företagen.

Idag finns det nästan 20 % fler personer som har beviljats någon form hemtjänst/hemvård än för ett år sedan. Det skulle underlätta för alla verksamheter om eslövsborna gjorde fler aktiva val. Det finns ledig kapacitet som idag inte utnyttjas inom LOV-systemet. Det är i detta sammanhang värt att notera att det inte finns några stora entydiga skillnader mellan privat och offentlig äldreomsorg enlig en rapport från Socialstyrelsen i maj 2012.

Folkpartiet menar att majoritetens Budgetförslag 2013 plan 2014 – 2015 inte uppmärksammar kommande genomgripande förändringar i Eslövs vård och omsorg. Eftersom vård och omsorg tillsammans med skolan är kärnverksamheter inom kommunen och lagreglerad så behöver mer resurser tillföras för att upprätthålla en hög kvalitet inom vården och omsorgernas verksamheter.

Eslöv 2012-09-20

Lesley Holmberg (FP)

2:e vice ordförande Vård och Omsorgsnämnden

onsdag 19 september 2012

Varför förstöra en god historia med fakta?


En framträdande skara företagsrepresentanter uttrycker sin ilska och oro över det ettåriga gymnasieprogram som Jan Björklund har föreslagit. I korthet anser de att de personer som har gått denna utbildning kommer få svårt att få ett jobb. De har ju sannerligen en poäng i att arbetslivet kräver mer och mer.

Ändå finns en poäng som går förlorad i resonemanget. Alla går nämligen inte ett nationellt 3-årigt program idag heller. Låt oss ta Bergagymnasiet i Eslöv som exempel på vad det är som företagsrepresentanterna missar.

Förra året började 418 elever på Bergagymnasiet. Det var 31 elever som började Samhällsvetenskapliga programmet, lika många på Bygg- & anläggning. Det var 30 elever som började Ekonomiprogrammet. Och just ja, det var 123 elever som började något av introduktionsprogrammen (tidigare IV-programmet). Japp, 29.4% av eleverna i första ring går inte på ett nationellt gymnasieprogram idag. Motsvarande siffra för riket är 17.7%. Det största programmet i dagens gymnasieskola är just introduktionsprogrammen. Det är ju en rejält missad poäng får man nästan säga.

Jag är den förste att instämma i utbildningens betydelse. Jag önskar att alla når så långt de nånsin kan i utbildningssystemet. Jag blir karaktärsmördad på insändarsidorna av meningsmotståndare för att jag vill göra betydligt mer i grundskolan så att eleverna får möjligheten att välja sedan. Men man måste också inse att verkligheten inte alltid ser ut som man hoppas. Det är därför vi behöver ha olika vägar i utbildningssystemet. Det är därför vi måste ha komvux. Jag tror att Elisabeth Thand Ringqvist (VD, Företagarna) och Co begriper detta om de får tid att fundera på saken en stund. En kort (och kanske otillräcklig) gymnasieutbildning är bättre än ingen gymnasieutbildning alls.

De skriver också "Med en sådan kunskapssyn är det inte konstigt att de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna [..] har svårt att attrahera ungdomar". Jag antar att de menar de 41% av samtliga elever (2011) som började en yrkesutbildning. Förvisso var andelen 44.8% år 2010, alltså innan förändringen av gymnasieskolan infördes. Men även här missar skribenterna poängen.

Varför söker fler till studieförberedande program när yrkesprogrammen inte automatiskt ger högskolebehörighet? Helt enkelt därför att vissa vill ha högskolebehörighet. Men om man på ett yrkesprogram ska ha nån tid till att ha yrkeskurser, så måste tiden tas av teoretiska ämnen. Många har bittert fått erfara vad den gamla gymnasieskolans "högskolebehörighet" betydde. Inte ett skit.

Det finns knappt något högskoleprogram som tar in någon med grundläggande behörighet. I huvudsak krävs särskild behörighet vilket du ändå bara kunde få på de studieförberedande programmen. Den utlovade högskolebehörigheten på yrkesprogrammen tidigare var bara en schimär ändå. För den som inte tror mig kan gå in på studera.nu och återkomma med förslag på en ingenjörsutbildning som en person som gått elprogrammet (grundläggande behörighet) kan komma in på. Jag tror att du i så fall letar förgäves. Men jag ser fram emot förslagen i kommentarsfältet.

Jan Björklund må provocera folk med sina utspel. Men han säger sanningen. Han säger det för att han bryr sig om de som skolsystemet nu sätter på undantag. Det är mer än man kan säga om hycklaren Ibrahim Baylan (S).






tisdag 18 september 2012

Kommunen måste bli bättre på samarbete

2012 visar prognoserna att Eslövs hemvård/hemtjänst går 11 miljoner minus. Totalt går Vården och Omsorgen back 15,5 miljoner i år. Alla tecken tyder på en kraftig underfinansiering av Vård och Omsorgsnämndens budget 2012.

Det senaste året har Eslövs hemvård/hemtjänst ökat i volym med nästan 20 %. De som får del av hemtjänsten har större behov.

Ett annat besynnerligt problem är att så få av Eslövs äldre väljer andra alternativ än kommunens egendrivna hemtjänst. När vi beslutade om att införa Lagen om Valfrihet (LOV) i Eslöv fattade vi samtidigt ett beslut om att kommunen skulle vara “ickevalsalternativet”. Detta var försvarbart under en kortare introduktionsperiod. Det vi också sa var att se över och införa en modell på “ickevalet” efter ca ett år. Att vara “ickevalsalternativ” innebär en klar konkurrensfördel gentemot de andra godkända leverantörerna. Jag tror att detta kan vara en av orsakerna till att Eslövsborna gör få aktiva LOV-val.

En annan orsak kan vara att kommunikationen mellan kommunens biståndshandläggare och de olika leverantörerna är för dålig. Kommunens ansvar är att informera de enskilda om de olika alternativen som finns och vilka tjänster de kan få hjälp med. Ett fungerande samarbete innebär också att leverantörerna skall kunna informera sina kunder om de tjänster/aktiviteter som kommunen erbjuder typ fixarservice, aktiviteter på t ex Karidal och andra ställen. De alternativa leverantörerna är en viktig resurs i Eslövs vård och omsorg.

Om inte samarbetet mellan kommunen och de privata alternativen blir bättre är risken stor att de privata företagen lämnar Eslöv. Detta skulle vara djupt olyckligt för kommunen som vill driva en aktiv näringslivspolitik. Det är god kommunal ekonomi att det går bra för vård och omsorgsföretagen i Eslöv. Det är givetvis ett krav att kommunen och de privata alternativen konkurrerar på lika villkor – vilket jag ifrågasätter om så verkligen sker idag.

För de enskilda skulle en återgång till tiden före LOV innebära att man inte kan byta leverantör om man är missnöjd med sitt gjorda val. För de som arbetar inom vård och omsorgsyrkena innebär det färre arbetsgivare att välja mellan. Eslövs Vård- och Omsorgsmonopol skulle återuppstå.

Lesley Holmberg (FP)
2:e vice ordförande Vård och Omsorgsnämnden

VAB-intyget snart borta

Vid årsskiftet försvinner kravet på VAB-intyg. Det är inte en dag för tidigt om du frågar mig. Det har varit en idiotisk idé från första början och jag kan nästan lova att alla föräldrar som har varit tvungna att krångla med intyget har svurit en besvärjelse över alliansregeringen varenda gång. För att inte tala om personal i skola och förskola som dagligen måste fylla i massa formulär.

Jag tycker att Göran Hägglund (KD) vinner massa poäng på dels detta beslut men också beslutet att göra förändringar i föräldraförsäkringen.

söndag 16 september 2012

Sverige behöver gymnasieingenjörer!

Tidigare i år lämnade Folkpartiet in en motion om att utreda förutsättningarna för att införa ett påbyggnadsår till gymnasieingenjör på Bergagymnasiet. Nämnden har nu behandlat motionen och ställer sig positiva att utreda saken. Det tycker jag var ett jättebra beslut!

Bergagymnasiet konkurrerar med andra gymnasieskolor i Skåne om eleverna. Ålderskullarna minskar och når sin botten runt 2015 innan kurvan vänder uppåt igen. Det medför att många kommuner stoppar intaget på utbildningar eller till och med lägger ner hela skolan, som Kävlinge nyligen gjorde med Frans Möllergymnasiet. I Eslöv har vi en starkt utgångsläge med TeknikCollege, satsningen på datorer till varje elev och teknikutbildningar med gott rykte, men även här minskar elevantalen. De närmaste åren kommer den politiska diskussionen runt Bergagymnasiet handla om just detta - hur gör man för att kortsiktigt begränsa kostnadsökningen men långsiktigt positionera Bergagymnasiet som det naturliga förstahandsvalet för Eslövs ungdomar. Att kunna läsa till gymnasieingenjör tror jag kan vara en del i det pusslet.

Regeringen har beslutat att på prov åter införa möjligheten till ett fjärde år (T4) för teknikprogrammet som leder till en gymnasieingenjörsexamen. I Skåne är det endast Hässleholms tekniska skola som har infört det fjärde året. Gymnasieingenjörer är eftertraktade på arbetsmarknaden och programmet har tagits fram i nära samarbete med näringslivet. En stor del av tiden är förlagd till en arbetsplats. I Eslöv har vi redan ett specialutformat teknikprogram som äger stora likheter med vad som faktiskt skulle ingå i ett sådant program. Vi har dessutom ett fantastiskt arbetslag på teknikutbildningen som har alla förutsättningar för att kunna realisera detta.

Intresset för teknikutbildningar ökar åter efter en längre tids nedgång. Sverige har en allt större brist på ingenjörer på alla nivåer och regeringen genomför satsningar på T4, fler civilingenjörsplatser och Tekniksprånget som alla syftar till att Sverige ska stärka sin position som ingenjörsnation.

Vi borde kunna locka fler Eslövselever till teknikutbildningen...
En förutsättning för att kunna starta det fjärde året är ett nära samarbete med teknikföretagen i regionen, vilket Bergagymnasiet redan har genom Teknikcollege. Det är också helt nödvändigt med riktad marknadsföring mot potentiella elever i regionen för att få ett tillräckligt elevunderlag. Jag är dock övertygad om att ett erbjudande om ett fjärde år skulle ytterligare stärka intresset för teknikutbildningar i Eslöv.

Titta på Hässleholm som är den enda skola i Skåne där man kan läsa till gymnasieingenjör - de har dubbelt så stor andel av eleverna jämfört med Eslöv.

Med både ESS och Max-IV som nära grannar kommer behovet av ingenjörer på alla nivåer vara fortsatt högt. Det är inte bara anläggningarna i sig, utan också mängder med underleverantörer och underhållspersonal som går åt för att hålla dessa stora forskningsanläggningar igång.

Jag är övertygad att vi skulle kunna locka till oss elever från andra kommuner, men även locka Eslövsungdomarna till en karriär som ingenjör i och med detta.

Tidigare inlägg om skolan:
Den anti-kompensatoriska tankegången
IV-programmet inget alternativ
Gymnasiebehörighet 2012
En fråga om prioriteringarFramtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 2: Högstadiet
Framtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 1: Gymnasiet
...och gymnasiet sitter med svarte-petter
Östra skolan. Igen
Move Eslöv startar inte
Värna varje skattekrona
Östra skolans flytt
Eslöv på plats 207 i årets skolkommun
Förskolorna..
Nya siffror, resultaten är lägre än någonsin
Grundskolan i Eslöv - En uppdatering
Bergagymnasiet, studieresor och lite annat
En angelägen rättvisefråga
(S)jälvtillräcklighet
Egen dator till lärarna
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 2)
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 1)
En rejäl satsning på en modernisering av gymnasieskolan
En grundskola i fritt fall
Betygsinflation
Grundskolan i Eslöv - En statistisk analys
Ska vi prata om grundskolan i Eslöv?
Ett stort steg i rätt riktning
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan