tisdag 27 september 2011

Äntligen klart - Kärråkra blir demenscentrum

Det finns politisk enighet i Eslövs Vård- och Omsorgsnämnd att Kärråkra skall bli ett demenscentrum. Behovet ökar nu av äldreomsorgsplatser i Eslöv. Kön till beviljade platser i Särskilt boende är idag ca 10 personer. Lyckas vi inte få till platser är det inköp av platser på något privat boende som gäller alternativet är dryga vitesbelopp för kommunen.

Vård och Omsorgsnämnden beslutade idag på förmiddagen att lämna in en ombyggnadsbeställning av Kärråkra till EBO. Det innebär att det tillskapas 24 demensplatser på våningsplan 1 och  på våningsplan 2 blir det 24 flexibla avlastningsplatser och dagverksamhet för dementa i eget boende.

Detta är den effektivaste och mest ekonomiskt lönsamma lösningen för Kärråkra. Ombyggnaden kommer att ta ca 1,5 till 2 år att genomföra.

Från beställningsdatum kommer det att ta 6 månader innan arbetena sätts igång. Detta innebär att inom 6 månader måste boendet för ensamkommande flyktingbarn ha flyttat ut från Kärråkra.

Det är högst på tiden att de ensamkommande flyktingbarnen får ett funktionell och permanent boende. Under två år har kommunledningen haft uppdraget att genomföra flytten, nu måste den ske om inte vården och omsorgen om våra äldre dementa skall försämras. Dessutom är inte boendet på Kärråkra för flyktingbarnen godkänt utifrån brandsäkerhetsinspektionerna.

söndag 25 september 2011

Vässad Räddningstjänst i Eslöv

Nu börjar det äntligen röra på sig i frågan om rökdykarkapacitet för Räddningstjänsten i Eslöv. Vi har skrivit mängder i detta ämne tidigare:

21 juni 2011 Nu hänger det på Tony
26 april 2011 Hur många "stolar" ska en politiker sitta på?
3 april 2011 Är livräddning en fråga om kronor och ören?
26 juli 2010 Tryggheten i Eslöv måste återställas
27 januari 2009-1 Är vi överens om problemen i räddningstjänsten?
27 januari 2009-2 Interpellation om Räddningstjänsten
8 oktober 2008 Räddningstjänst Syd

Vi är naturligtvis väldigt glada att även moderaterna och socialdemokraterna äntligen håller med om att något behöver göras, även om det har tagit flera år. Nu håller vi tummarna för att det snart blir verklighet.


Lesley Holmberg,
Ordförande Folkpartiet Eslöv

Daniel Rhodin
Gruppledare Folkpartiet Eslöv

söndag 18 september 2011

Att förstå elsystem verkar vara omöjligt

Vi har en väldigt aktiv energidebatt i Sverige. Snart nog varje vecka kan man läsa insändare och debattartiklar om elmarknaden, förnyelsebar el, vindkraft och kärnkraft. Det är ju i grunden väldigt bra. Hade det gått att få ett något bättre kunskapsläge i debatten så hade det varit ännu bättre.

Senast i raden är SVD brännpunkt, där högprofilerade debattörer som Karl-Henrik Robert, grundaren för Det Naturliga Steget, Per Holmgren, meteorolog och företrädare för Greenpeace samt en Per Ribbing, civilingenjör (han som fungerar som det tekniska alibi't i artikeln får man anta), skriver. De har rätt i en del de skriver, men samtidigt missar de en hel rad av fundamentala mekanismer som våra elproducenter inte kan kosta på sig att strunta i, för då hade det varit svart för jämnan.

1. Energimarknaden är avreglerad. Det finns en elbörs, NordPool, som sätter priser på marknadsekonomiska grunder. Det innebär i korthet att överskott av produktionskapacitet sänker priset och underskott höjer priset på el. Det här förhållandet vållar stor huvudbry hos de flesta debattörer, såpass mycket att många helt väljer att avstå från att fundera på vad detta innebär för deras egna idéer på energiområdet.

Det innebär till exempel att ett överskott av el (genom en satsning på förnyelsebart till exempel), kommer sänka elpriset generellt. En generell sänkning av elpriset leder naturligtvis till att energibesparingar blir mindre intressanta för hushåll och företag. Är det självklart att en kraftigt utbyggd vindkraft i Sverige kommer tränga ut kolkraftverk i Tyskland? Nej, det finns inga marknadsekonomiska mekanismer som kommer realisera det per automatik. Antagligen kommer elpriset att sjunka så att elförbrukningen ökar. Sedermera nås ett nytt jämviktsläge med en högre elförbrukning som följd.

2. Sverige "envisas med" att använda en stor del elenergi för sin uppvärmning påpekar skribenterna. Det är ju helt sant, men det är nog viktigt att komma ihåg hur andra kalla länder löser sin uppvärmning av bostäder. Antingen genom polskt kol eller rysk gas. I Sverige finns det tre saker att ha i huvudet när man betraktar elförbrukningen hos privatkonsumenter:
a) Vi bor i ett kallt land
b) Väldigt många villor är byggda utan vattenburet system (=direktverkande el)
c) Väldigt många har konverterat från olja (ingen el) till värmepump (massor av el)

3. Prissättning på olika energislag påverkar varann. Lågt elpris tillsammans med högt kolpris ger förstås effekten att fler värmer upp sina hus med värmepumpar. Det omvända förhållandet cementerar den gängse ordningen på kontinenten.

4. Det är bara för de som inte alls har förstått hur ett nationellt elsystem driftas som det är enkelt och okomplicerat att tillföra mängder med produktionskapacitet som är högst osäker. Det finns gott om problem som måste lösas och kompensationer som måste utbetalas för att få ett sådant system att fungera. "Använd vattenkraften som reglerkraft", ropas det ofta. Visst, det görs redan idag med hjälp av särskilda avtal där vattenkraftsägarna får kompensation även när de inte producerar, som tack för att de står standby med en stor produktionskapacitet. Med en kraftig utbyggnad av vindkraft så får man ett än större problem.

5. Det är så oproblematiskt för skribenterna att beskriva elanvändning för uppvärmning som "slöseri", men några hållbara lösningar för hur miljontals hushåll ska använda spillvärme istället ges inte.

6. För den oinitierade kan det te sig enkelt att räkna ihop årsproduktionen av el och dra slutsatser av detta. Tyvärr knackar den fula verkligheten snart på dörren och upplyser om att man behöver få periodiseringen rätt också. Vi vare sig kan eller vill ha ett samhälle där man helt enkelt får stänga av elnätet när det är kallt ute.

Med det sagt, så tycker jag att man ska producera el så rationellt, billigt och miljövänligt som möjligt. Att med skattevapnet styra oss bort från ett oljeberoende är nödvändigt och helt oundvikligt. Men det är inte riktigt så enkelt som många vill låta göra gällande. För nästa gång jag ser en uträkning som "bevisar" att ett nytt vindkraftverk minskar utsläppen med "så hääääär" mycket på kontinenten riskerar jag att spy rakt på konferensbordet.

Så nästa gång någon skribent tvärsäkert påstår att vi kan stänga av all kärnkraft i Sverige, vore det ju klädsamt att beskriva åtminstone i övergripande ordalag hur en sån manöver ska gå till rent praktiskt.

Det vore liksom förlösande för debatten.

SvD | SvD | SvD | SvD | SvD | SvD |

måndag 12 september 2011

Grundlurad utbildningsminister?

Normalt sett tycker jag knappt att det är värt att kommentera insändare om skolan. Idag redovisar dock Per Acke Orstadius ett ganska intressant perspektiv på SvD Brännpunkt.

Den springande punkten i artikeln är att ifrågasätta nyttan av mer mattekunskaper i skolan - Orstadius känner nämligen en kunnig person som inte alls kan nån matte. Därtill konstaterar han att många tillfrågade anser sig inte ha nån nytta av sina matematikkunskaper i "verkliga livet".

Perspektivet är intressant, eftersom det sätter fingret på en ganska utbredd missuppfattning om livets lärprocess i stort och det övergripande syftet med utbildning. Det kan säkert vara så att enskilda personer helt saknar nytta av vissa saker man lärt sig i skolan. Skulle artikelförfattaren ställa liknande frågor om historia, träslöjd, idrott, musik, fysik, kemi och engelska så skulle nog svaren bli rätt liknande. Kan man med en sådan visshet dra slutsatser om att vi lär oss alldeles för mycket onödigt i skolan? Knappast.

Kunskap är lätt att bära. Kunskap gör också att man kan dra initierade slutsatser, att kunna tillämpa tidigare kunskaper på ett nytt område och att lägga grunden för ett djupare intresse och förståelse. Personer som säger sig aldrig läst en bok i hela sitt liv lider inte heller av det. Men involverad i en diskussion med den bokintresserade blir det ganska uppenbart att det finns en stor skillnad i språklig förmåga dem emellan.

Hur definieras "nytta"? Är nyttan med kunskap att förberedas för arbetslivet, eller att utvecklas som individ? Måste all kunskap omsättas monetärt?

Klart är att många jobb idag kräver goda kunskaper i både matematik och andra ämnen. En snickare kan mäta och beräkna takvinkel och mängden takpannor som går åt. En tjänsteman i kommunen behöver kunna räkna statistik och  förstå befolkningskurvor. En bilmekaniker behöver kunna ellära, vilket kräver matematik. Behovet av kunskaper i matematik har verkligen inte minskat. Vilket ändå Orstadius oavsiktligt sätter fingret på - den pensionerade vännen som klarade sig utan matte är just historier från en svunnen tid.

onsdag 7 september 2011

Politiker ska inte granska sig själva...

...säger Elisabeth Svantesson, moderat riksdagsledamot i finansutskottet med anledning av hur vissa kommuner tillsätter de kommunala revisorerna.

Eslöv är en av de dåliga exemplen i Sverige i det här hänseendet. Elisabeth kanske ska ringa till Henrik Wöhlecke (M) och se hur resonemanget har gått.