tisdag 8 oktober 2013

Från och med idag är valfriheten mindre i Eslöv

Idag lämnar de sista privata omsorgsföretagen LOVen i Eslöv. Från och med idag finns det endast kommunens hemtjänst kvar att välja på för de som behöver kvalificerad omsorg och sjukvård i hemmet. Nu återstår det enbart valmöjligheter inom servicedelen (städ, tvätt, handla).

Lagen om Valfrihet infördes i Eslöv i september 2010 efter hårt motstånd från Socialdemokraterna understödda av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I lagen poängteras det att det skall råda konkurrensneutralitet mellan kommunen och företagen. Det innebär att ersättningen och avgiften skall vara lika oberoende om man väljer kommunens hemtjänst eller något godkänt privat företag. Kommunen skall vara neutral och underlätta och informera om de olika alternativen. Om den enskilde inte väljer skall det finnas ett ”ickevalsalternativ”. I Eslöv beslöt Kommunfullmäktige att inledningsvis skulle kommunen vara ”ickevalsalternativet”. Ganska logiskt i uppstarten då det inte fanns några andra leverantörer av hemtjänst än just kommunens egna.

Många kommuner som infört LOV i äldreomsorgen har haft liknande skrivningar. Efter ca 1,5 år med LOV i Eslöv väckte jag diskussionen med Socialdemokraterna och Moderaterna i Vård och Omsorgsnämnden att det var dags att diskutera hur ”ickevalsalternativet” skulle utformas då jag ansåg att ”inledningsvis” nu var passerat. Socialdemokraterna tyckte inte så och de förvånade mig inte, däremot blev jag ytterst förvånad över att Moderaterna ställde sig helt på s-sidan. Moderaterna som varit för LOVen föregående mandatperiod och gjort sig kända som varma förespråkare av valfrihet. Nu har dom helt gett upp i Eslöv och tillsammans med Socialdemokraterna gjort att valfriheten åter blivit mindre i Eslöv. Detta beklagar jag djupt. Jag trodde att valfrihet och konkurrensneutralitet satt djupare i hjärtat hos eslövsmoderaterna.

S och M försvarade sig med att ”folk väljer inte och de som väljer väljer kommunen”, ”de privata företagen marknadsför sig dåligt”, ”våra biståndshandläggare informerar”. Om S o M vill värna konkurrensneutraliteten inför man ett system där ickevalsalternativet alternerar mellan samtliga godkända utförare. Att vara ickevalsalternativ är en konkurrensfördel. Det anser Konkurrensverket också.
Bristen på Biståndshandläggare kan ha inverkat på att informationen till den nye hemtjänstmottagaren inte blivit fullständig alla gånger. Man kan utifrån mänskliga aspekter ifrågasätta Biståndsbedömarnas neutralitet när de informerat då man tillhör samma organisation som den kommunala hemtjänsten/hemvården. Det är väl helt naturligt att man har större lojalitet med den egna organisationen. Samarbetet mellan kommunen och de privata vårdföretagen har inte heller fungerat helt friktionsfritt och för detta får nog båda parter ta på sig skulden. Intresset kunde varit större från de privata företagen när kommunen kallat till träffar. Bristen på rutiner kan ha viss betydelse.

Jag hoppas nu på en omstart där kommunen tar nya tag och får till en fungerande LOV-verksamhet i äldreomsorgen med ett system där ickevalsalternativet turordnas mellan kommunen och de godkända företagen. Att Socialdemokraterna vill återgå till det kommunala vårdmonopolet där politiker och tjänstemän bestämmer över den enskilde och vill avskaffa valfriheten förutsätter jag, men om Moderaterna i Eslöv ställer sig bakom en sådan återställare känns det som ett svek
.
LOVen fungerar dåligt i Eslöv och det finns många anledningar att se till att systemet börjar fungera som det var tänkt för den enskildes bästa och även kommunens. Just nu ökar antalet utförda hemtjänsttimma kraftigt. De privata omsorgsföretagen kan här vara en avlastning till den kommunala hemtjänsten med ökad kvalitet som följd. För de personer som jobbar i den kommunala hemtjänsten blir arbetsmarknaden mindre och därmed färre arbetsgivare att söka jobb hos. Näringslivet i Eslöv mister bra företag/företagare vi borde bejaka företagsverksamhet även inom vård och omsorg. Ersättningsnivåer och avgifter måste justeras. Fokus i Eslövs äldreomsorg måste vara den enskilde personens behov och inte politikers och tjänstemäns behov av regleringar och maktstrukturer. Eslövs vård och omsorg behöver mer valfrihet inte mindre.


Lesley Holmberg (FP)
2.e vice ordförande Vård och Omsorgsnämnden

måndag 7 oktober 2013

Två gymnasier till priset av ett - eller tvärtom?

Mår gymnasieskolan bäst av att byta namn och flytta till Sallius, snarare än att stanna kvar på Berga och satsa på det man har? Ingen har svaret på den frågan, utan detta är i stor utsträckning kopplat till subjektiva uppfattningar och rena spekulationer. Men det finns i alla fall några rent objektiva fakta att sluta sig till i den här frågan:

- Om man flyttar till Sallius, så måste helt nya lokaler (ca 4000 kvm) byggas. Kostnaden för detta är ca 100 Mkr. Gymnasieskolan har många tusen kvadratmeter för mycket idag - något behov av nya lokaler föreligger alltså inte ur den aspekten.

- Gymnasieskolan kommer definitivt vara väldigt utspridd för lång tid framöver om man flyttar ner till Salliushuset, vilket rent objektivt inte sker i samma utsträckning om man blir kvar på Berga. Cecilia säger att tex Bygg- och Anläggning inte går att flytta i Berga-alternativet heller - vilket inte heller är nödvändigt, då dessa elever har närhet och god tillgång till Bergagymnasiet, men de kommer få en ganska lång promenad till Salliushuset för att tex ta en fika eller att äta lunch.

- Salliuslösningen kommer kosta 120 Mkr i stort sett omgående. De 100 Mkr som nämns i artikeln för Bergalösningen är ett långsiktigt investeringsbehov i nytt tak, nya fönster och nya fasader. Jag tycker att Cecilia hycklar när hon inte berättar för journalisten att dessa kostnader ändå uppkommer - Bergagymnasiets huvudbyggnad med sina delvis nyrenoverade lokaler ska ju knappast rivas och då uppstår ju kostnaderna ändå. Helt objektivt är kostnaderna för Salliusalternativet ungefär 150 Mkr omedelbart och ytterligare 50 Mkr på sikt, medans Bergaalternativet ligger på ca 30 Mkr omedelbart och 70 Mkr på sikt. Det är en påtaglig och objektiv skillnad i investeringsvolym för de olika alternativen.

- I Eslöv har vi en hyreskompensationsmodell för alla nämnder. Det innebär att en högre hyra ger större budget, medan en lägre hyra ger en mindre budget. Hyran är alltså ur ett ekonomiskt perspektiv helt och hållet en kommunstyrelsefråga och det påverkar inte alls de pengar som en nämnd har att röra sig med. Det väsentliga är således att kommunen i stort har ett effektivt lokalutnyttjande. Hur majoriteten ska effektivt använda de 13 000 kvm som finns i Bergagymnasiets huvudbyggnad till annat än gymnasieskola är för mig en gåta och det kommer antagligen bli väldigt kostsamt att bygga om för att passa till annan verksamhet.

- Helt objektivt har Eslöv en närmast sjukligt hög investeringstakt. Investeringarna konkurrerar hårt med varann. Det är realistiskt att anta att denna nytillkommna investering på minst 120 Mkr kommer att konkurrera ut andra relevanta investeringsbehov. Ekenässkolan, Ekevalla och Sallerupsskolan är väl troliga kandidater för att prutas på eller skjutas på för att få plats med en sån enorm investering. Barn- och Utbildningsförvaltningens ledning har uppenbarligen gjort bedömningen att gymnasiet behöver gå före grundskolan i det här läget. Det är en bedömning jag inte delar.

Jag har skrivit om min vision om ett samlat campus på sikt, jag tror det ligger i allas intresse. Jag har under flera år talat om överkapaciteten och behovet att omstrukturera gymnasieskolan. Jag har tjatat om att det är innehållet; lärarna, eleverna, kontexten och entusiasmen som är det centrala i en skola - inte kvadratmetrar och investeringsbehov. Jag har föreslagit anslag till studieresor och införandet av gymnasieingenjörsprogram. Men det enda vi har diskuterat på riktigt när det gäller gymnasiet, så är det lokaler, lokaler, lokaler. Det måste vara en tragisk läsning för lärarna och övrig personal på Bergagymnasiet.

Jag är övertygad om att en helt ny gymnasieskola kommer bli bra - i alla fall lokalmässigt.  Frågan är bara om moderater och sossars uppfattningar i slutändan väger tyngre än mina.

Det kommer tiden få utvisa.

torsdag 3 oktober 2013

Gymnasiet - blir det ordning nu?

Gymnasieskolan i Eslöv från ovan

Gymnasieskolan har de senaste åren drabbats av en dubbel börda, mindre barnkullar och fler som väljer att studera i Lund istället, vilket har inneburit ett stort lokalöverskott.

I valet mellan att fortsätta att rusta upp Bergagymnasiet och flytta all verksamhet dit, så vill (S) och (M) nu flytta till Salliushuset och bygga helt nya lokaler på Östra skolans tomt för 120 Mkr. Resultatet av gymnasiets lokalöverskott blir alltså en enorm satsning på nya lokaler! En investering som självklart konkurrerar med akuta investeringsbehov för tex Ekevalla eller renovering av Ekenässkolan. Man behöver knappast vara ekonom för att se det bakvända i detta resonemang.

Trots denna satsning blir ändå inte skolan samlad. Bygg- och Anläggning kommer ligga kvar uppe på Bergaområdet, El-installation likaså. Industriprogrammet och Fordonsprogrammet förblir vid Lastbilscentralen. Skolan skulle bli mer utspridd än någonsin vid en flytt till Sallius.

Flyttar man allt till Berga däremot, kan Salliushuset användas till många ändamål: Yrkeshögskola, företagshotell eller varför inte samla kommunal verksamhet som idag är utspridda i hyrda lokaler? På Bergagymnasiet finns delvis nyrenoverade lokaler, både klassrum, personalrum, matsal och bibliotek. Dessutom ligger alla idrottslokaler här och plats för eventuell framtida expansion.

Vår vision om framtidens gymnasieskola i Eslöv handlar om ett sammanhållet campus, där alla elever träffas dagligen. Vi är övertygade om att eleverna också vill gå tillsammans på samma plats. Detta skulle kunna hända på Bergagymnasiet, men knappast på Sallius.

Turerna kring gymnasieskolan och dess lokaler har verkligen varit ändlösa denna mandatperiod. Socialdemokraterna och Moderaterna kastar sig vilt fram och tillbaka, alltjämt med den självgoda minen påklistrad. Det ska flyttas, byggas nytt och rivas till höger och vänster. Men i själva verket blir inget gjort och tiden bara går. Snart har alla möjliga och omöjliga varianter provats, från F-6 skola tillsammans med gymnasieskolan i samma hus, till ett nytt pojkgymnasium vid lastbilscentralen. Som säsongsavslutning på denna fars ska man bygga en ny gymnasieskola som åtgärd på det stora lokalöverskottet. Ja jesus.

Sanningen är att det saknas helt en vision och en strategi. I skolan handlar allt om innehållet - lärarna, eleverna, pedagogiken, det mänskliga mötet. Men (S) och (M) lyckas reducera hela debatten till en fråga om kvadratmetrar och avstånd till centrum. De gör nu allt för att debatten ska lägga sig så fort som möjligt, därav beslutet att allmänheten inte ska få ta del av dumheterna genom en debatt i kommunfullmäktige. Men jag skulle bli mycket förvånad om detta är den sista turen runt den här frågan.

Förslaget - Lämna Bergagymnasiet
Gymnasielärarna vill stanna kvar på Berga
Eslöv flyttar sitt gymnasium
Eleverna blev aldrig tillfrågade


Läxhjälp flera minuter i månaden
Varför förstöra en god historia med fakta?
Den anti-kompensatoriska tankegången
IV-programmet inget alternativ
Gymnasiebehörighet 2012
En fråga om prioriteringarFramtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 2: Högstadiet
Framtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 1: Gymnasiet
...och gymnasiet sitter med svarte-petter
Östra skolan. Igen
Move Eslöv startar inte
Värna varje skattekrona
Östra skolans flytt
Eslöv på plats 207 i årets skolkommun
Förskolorna..
Nya siffror, resultaten är lägre än någonsin
Grundskolan i Eslöv - En uppdatering
Bergagymnasiet, studieresor och lite annat
En angelägen rättvisefråga
(S)jälvtillräcklighet
Egen dator till lärarna
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 2)
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 1)
En rejäl satsning på en modernisering av gymnasieskolan
En grundskola i fritt fall
Betygsinflation
Grundskolan i Eslöv - En statistisk analys
Ska vi prata om grundskolan i Eslöv?
Ett stort steg i rätt riktning
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan