lördag 8 december 2012

Bind boräntan - göd bankerna (ännu mer)

Uppdatering:
En gång till. Denna gång av "ränteexperten" som är anställd av ett företag som tjänar grova pengar att vilseleda konsumenterna.


Ungefär en gång i månaden brukar en ny artikel dyka upp som handlar om att man ska binda sina bolån. Jag måste nog ha läst närmare hundra tips och råd om att NU är det läge att binda boräntan de senaste åren. SvD näringsliv talar om "Unikt läge talar för fast boränta". Nästan 30% av bolånekunderna går på denna bluff. Jag tycker det är snudd på oetiskt av en dagstidning att göra reklam för en försäkringsprodukt av det här slaget, som ofta utgör den enskilt största utgiften för en familj.

Ingen har hittills lyckats skaka fram ett enda tillfälle där en bunden 5-årsränta blir billigare en rörlig ränta. Om det nu skulle gå att hitta NÅGOT tillfälle, vilket jag tvivlar på, så kan du ju fundera på sannolikheten att du som lekman ska pricka in detta tillfälle. En omöjlighet alltså. Det är ALLTID en dålig affär att binda räntan!

Om man bara har en liten gnutta disciplin, så kan du istället göra egna stora besparingar istället för att skänka dem till bankerna. Gör så här:

1. Gå in på din banks hemsida och plocka fram den 5-åriga boräntan.
2. Skapa ett nytt konto som du enbart betalar huslånet ifrån
3. Sätt in lika mycket pengar som den 5-åriga boräntan skulle ha kostat dig, varje månad. Själv lägger jag på 0.5%, men metoden funkar utmärkt även utan detta.
4. Efter några år kan du med gott samvete unna dig nåt dyrt, tex en resa. Tar du ut pengarna, så måste du börja om från steg 3 igen.
5. Så fort din bank har dyrare rörlig ränta än någon annan bank, ring dem och säg att du överväger att byta bank såvida inte du får motsvarande bud.

På detta sätt har du "bunden ränta", men ett eventuellt överskott går till dig själv. Det överskott som accumuleras ska sitta där för att täcka räntetoppar. (Det kan komma många månader där räntan är högre än vad du faktiskt betalar in just den månaden).

De som sätter den bundna räntan är nämligen inte bakom flötet. De har sannolikt vägt in betydligt fler parametrar än du själv klarar. De lägger dessutom på en säkerhetsmarginal, och det är själva förklaringen till att bankerna aldrig går back på bundna räntor. Det är det bara kunderna som gör.

Argumentet att "de som har dålig ekonomi bör försäkra sig" är helt puckat. Det är ju denna kategori som har mest att tjäna på att betala lägre ränta. De som inte kan låta bli att bränna pengarna om det nu skulle sitta 30 000 kr på huskontot, ja, de är de enda som jag kan rekommendera bunden ränta.

fredag 19 oktober 2012

Dags att slå näven i bordet

För femtioelfte gången tycks den viktiga Pågatågtrafiken på Marieholmsbanan skjutas i sank av Trafikverket. Aldrig har jag varit så övertygad om att nu äntligen händer det – Marieholmsbanan blir verklighet! Denna gången fanns ett avtal som med vissa justeringar låg färdigt att skrivas under av kommunledningen, Region Skåne och Trafikverket.
Marieholmsbanan är lönsam från första tågavgången! För Eslövs kommun innebär Marieholmsbanan tillträde till arbetsmarknaden i nordvästra Skåne, miljövänliga persontransporter till Helsingborgsområdet och möjlighet att utveckla Marieholm som boendeort. Marieholmsbanan är också nödvändig för att järnvägstrafiken skall flyta genom Hallandsåstunneln.
Det är fullständigt oacceptabelt att centralbyråkraterna i Trafikverket åter skall sänka Marieholmsbanan. Det är dags att slå näven i bordet och få ansvariga i Stockholm att prioritera järnvägstrafiken i Skåne.

Skånskan

torsdag 11 oktober 2012

Vad vill Moderaterna i Eslöv med LOV?

Eslöv 2012-10-10

Interpellation till Vård och Omsorgsnämndens 1:e vice ordförande, Lena Wöhlecke (M)

”Allians för Eslöv” kämpade hela den föregående mandatperioden för att införa Lagen om Valfrihet (LOV) i Eslövs Vård och Omsorg. Trots hårdnackat motstånd från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet infördes LOVen i Eslövs hemtjänst i september 2010 efter KF-beslut 2010-01-25.

En av diskussionspunkterna i utredningen kring införandet av LOV i Eslöv var hur vi skulle utforma ”ickevalsalternativet”. I avtalsförslaget sid 3 p 2.5 skrevs följande in: ”inledningsvis ska kommunen vara ickevalsalternativet”. När avtalet beslutades i VOO-nämnden röstade Socialdemokraterna mot förslaget och reserverade sig.

Nu har det gått två år med LOV i Eslöv och det är dags att se över hur ”ickevalsalternativet” ska vara utformat framöver. Vid VOO AU den 9 oktober begärde undertecknad att ”ickevalsalternativet” skulle utvärderas/utredas”. Nämndens ordförande, Tony Hansson (S), sa nej till detta och lät meddela att detta inte är prioriterat av majoriteten.

Enligt 1 kap 2 § LOV ska upphandlande myndigheter behandla leverantörer på ett likvärdigt och ickediskriminerande sätt samt iaktta principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet när de tillämpar valfrihetssystem”. I 9 kap. 2 § står ”För den enskilde som inte väljer leverantör ska den upphandlande myndigheten tillhandahålla ett ickevalsalternativ.”

LOVen reglerar inte på vilket sätt ickevalsalternativet skall utformas.

I Eslöv har vi beslutat att inledningsvis skall kommunen vara ickevalsalternativ. Konsekvenserna av detta beslut är:

  1. De privata utförarna av hemtjänst/hemvård blir inte behandlade ”på ett likvärdigt och ickediskriminerande sätt” då de inte kan få de kunder som inte kan eller vill välja.
  2. Kommunens Hemtjänst/Hemvård blir gynnade på ett icke konkurrensneutralt sätt.
  3. Nya privata utförare har svårt att komma in på marknaden.

I Konkurrensverkets yttrande om LOV 2008-05-19 Dnr: 185/2008 sid 2 säger Konkurrensverket: ”Konkurrensverket avstyrker förslagen om att låta egenregi eller en upphandlad driftentreprenad utgöra ickevalsalternativ. För att konkurrensen ska fungera effektivt till nytta för konsumenten är det viktigt att det råder konkurrensneutrala förhållanden på marknaden och att offentliga och privata aktörer behandlas lika”.

Mina frågor till VOO-nämndens 1:e vice ordförande, Lena Wöhlecke (M):

  1. Anser Du att det råder konkurrensneutralitet mellan kommunen och de privata utförarna?
  2. Delar Du och Moderaterna i Eslöv ordförande Tony Hanssons (S) åsikt att inte utvärdera/utreda ickevalsalternativet i LOV?

Lesley Holmberg (FP)
2:e vice ordförande Vård- och Omsorgsnämnden

lördag 6 oktober 2012

Spelar skolans resurser roll för resultaten?

Vissa hävdar det. Till exempel jag.

Nu har jag inte tid att skriva nåt djupare om det, men betrakta listan till höger och fundera på hur mycket 24 900 kr extra per elev (det är 500 000 kr per läsår för en normalstor klass) skulle innebära för vilka resultat man kunde få. Det är nämligen så mycket som Sjöbo satsar på skolan jämfört med Eslöv.


Tidigare inlägg om skolan:
Läxhjälp flera minuter i månaden
Varför förstöra en god historia med fakta?
Den anti-kompensatoriska tankegången
IV-programmet inget alternativ
Gymnasiebehörighet 2012
En fråga om prioriteringarFramtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 2: Högstadiet
Framtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 1: Gymnasiet 
...och gymnasiet sitter med svarte-petter
Östra skolan. Igen
Move Eslöv startar inte
Värna varje skattekrona
Östra skolans flytt
Eslöv på plats 207 i årets skolkommun
Förskolorna..
Nya siffror, resultaten är lägre än någonsin
Grundskolan i Eslöv - En uppdatering
Bergagymnasiet, studieresor och lite annat
En angelägen rättvisefråga
(S)jälvtillräcklighet
Egen dator till lärarna
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 2)
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 1)
En rejäl satsning på en modernisering av gymnasieskolan
En grundskola i fritt fall
Betygsinflation
Grundskolan i Eslöv - En statistisk analys
Ska vi prata om grundskolan i Eslöv?
Ett stort steg i rätt riktning
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan 

söndag 30 september 2012

Läxhjälp flera minuter i månaden

Socialdemokraterna genom Ibrahim Baylan och Mikael Damberg lovar läxhjälp till alla i en debattartikel på DN Debatt. I sak håller jag med om att tillgängligheten till lärarledd tid måste öka betydligt om man ska komma nånstans med målet att alla elever ska bli godkända för ett nationellt gymnasieprogram.

Men det skulle verkligen ha varit intressant att höra hur de interna resonemangen gick på partikansliet innan man gjorde sig omaket att skriva en jättelång debattartikel. Jag kan tänka mig de rafflande diskussionerna "kommer nån syna bluffen?", "vågar vi chansa på att inte nån tidning börjar ställa obekväma frågor om förslaget?".

För 110 miljoner för läxhjälp till alla i grundskolan är en löjligt låg siffra. Citat ur artikeln: "Med vårt förslag är det inte bara några elever som ges möjlighet till läxhjälp, alla elever ska ges läxhjälp". 

Läsåret 2011/12 gick det 888 658 elever i grundskolan. Låt oss nu säga att alla elever får läxhjälp via detta system: Det innebär alltså att det socialdemokratiska förslaget om läxhjälp motsvarar hela 123 kronor per elev om året. Men självklart är inte alla i behov av läxhjälp, så säg att bara 20% behöver denna hjälp, så motsvarar det fortfarande bara 619 kronor. Om året. 

Ja, det skulle ju minsann betyda flera minuter läxhjälp i månaden. Vilken satsning, vilken framsynthet!

Joråsåatte...

Men risken för att någon skulle påpeka detta bland journalistkåren är nog rätt liten inser jag när jag läser detta inlägg


Tidigare inlägg om skolan:
Varför förstöra en god historia med fakta?
Den anti-kompensatoriska tankegången
IV-programmet inget alternativ
Gymnasiebehörighet 2012
En fråga om prioriteringarFramtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 2: Högstadiet
Framtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 1: Gymnasiet 
...och gymnasiet sitter med svarte-petter
Östra skolan. Igen
Move Eslöv startar inte
Värna varje skattekrona
Östra skolans flytt
Eslöv på plats 207 i årets skolkommun
Förskolorna..
Nya siffror, resultaten är lägre än någonsin
Grundskolan i Eslöv - En uppdatering
Bergagymnasiet, studieresor och lite annat
En angelägen rättvisefråga
(S)jälvtillräcklighet
Egen dator till lärarna
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 2)
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 1)
En rejäl satsning på en modernisering av gymnasieskolan
En grundskola i fritt fall
Betygsinflation
Grundskolan i Eslöv - En statistisk analys
Ska vi prata om grundskolan i Eslöv?
Ett stort steg i rätt riktning
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan 

tisdag 25 september 2012

Fundera på det på ett grundläggande plan...

Att Kulturhusets barnbibliotek nu backar på beslutet att plocka bort samtliga Tintin-album var väl ganska väntat. Men man kunde nästan ge sig fan på att nån ny censur-vurmare skulle dyka upp och försvara bokbålet.

Hela resonemanget utgår ifrån att "det ska finnas en mångfald i karaktärsteckningen", vilket i lekmannatermer innebär att hjälten får gärna vara svart, men absolut inte vit. Den förtryckta får endast vara vit och förresten får det inte finnas några förfördelade figurer alls i berättelser skrivna för barn.

Hejdå Astrid Lindgren, Jules Verne och Hergé.

Välkommen Teletubbies.

Tinky-winky har massa skojiga upptåg för dig som är 13 år gammal.

lördag 22 september 2012

Reservation Budget 2013 och plan 2014-2015, Vård och Omsorgsnämnden.

Ett av majoritetens mål för mandatperioden är: ”Möjligöra för fler privata vårdgivare att etablera sig i Eslöv när behoven ökar”. För de flesta av målen finns angivet måluppfyllelelser. Detta saknas för ovan angivna mål.

Förvaltningen skriver i sitt yttrande ”Vård och Omsorg har stora volymförändringar att hantera inom framförallt äldreomsorgen, men även en ökning inom LSS-verksamheten. Det är uppenbart att behoven av äldreomsorg och LSS insatser ökar. Det saknas i Budget 2013 och plan 2014-2015 skrivningar om hur målet skall förverkligas. Det är uppenbart att behoven ökar.

2013 börjar interna resursfördelningssystem införas inom VoO som innebär att en ”peng” följer med varje beslut från myndigheten till utföraren i verksamheten. Detta är positivt och tillämpas redan inom LOV för Hemtjänst/Hemvård , Ledsagning och Service. Oavsett om verksamheten drivs av kommunen eller godkända företag är ersättningen lika och ersättningens storlek beslutas av kommunen. Kommunen har ansvar för uppföljning och kontroll av att den enskilde får den beslutade insatsen. I augusti 2012 har VoO nämnden ett uppföljningsansvar för ca 500 beslut inom Hemtjänst/Hemvård, ca 300 beslut inom Särskilda boenden, ca 160 beslut inom LSS Boende och ytterligare ca 200 beslut inom daglig verksamhet, LASS, kortidsvistelse för barn och unga.
Det nya interna resursfördelningsystemet är en bra början för att införa en Vård- och Omsorgspeng som är individuellt anpassad.

Detta innebär att Myndighetsverksamheten inom VoO behöver förstärkas med ett antal Biståndshandläggare.

I början på 2013 öppnas ett nytt LSS boende. Folkpartiet vill upphandla driften av detta LSS-boende enligt LOU. Ytterligare ett LSS-boende kan bli aktuellt under perioden. Även för detta boende bör i så fall driften upphandlas.

Majoriteten vill också bygga ett nytt psykiatriboende med åtta platser. Avsikten med detta är att minska antalet externt köpta platser. Underlaget för detta beslut är högst bristfälligt. Vi saknar uppgifter om alternativa lösningar, kostnads– och verksamhetskalkyler. Dessutom skulle ett sådant beslut strida mot majoritetens eget mål om att göra det möjligt för privata vårdgivare att etablera sig i Eslöv.

Budget 2013 borde också ha en ekonomisk konsekvensbeskrivning av Socialstyrelsens nya regler för demensboende. Dessa regler börjar gälla 1 januari 2014. Redan under 2013 måste VoO nämnden göra personalförstärkningar. Priset för att höja personaltäthet 1/10 ca 10 miljoner. För att Eslöv skall kunna nå upp till medeltalet (3) i Skåne och Sverige behöver uppskattningsvis VoO Budgeten tillföras ca 20 miljoner.

Vi ser allvarligt på att majoriteten inte uppmärksammar den låga aktiviteten att göra aktiva val bland de som beviljas bistånd enligt SOL inom Ledsagning, Service och Personlig omvårdnad (Hemtjänst/Hemvård). Kommunen har enligt Lagen om Valfrihet (LOV) skyldighet att informera brukarna om vilka val som är möjliga. Informationen skall vara neutral. Biståndshandläggarna som har som uppgift att ge denna information får inte ge råd om utförare. Uppgiften är att informera om vilka uppgifter utförarna kan stå till tjänst med. Det skall också informeras om möjligheten att byta utförare om man inte är nöjd med sitt första val. Information om de olika utförarna skall också finnas på kommunens hemsida.

När Kommunfullmäktige beslutade att införa LOV i Eslövs hemtjänst fastställdes att kommunen skulle vara ”ickevals-alternativ” inledningsvis. Efter ca ett år skulle vi se över systemet med ”ickevals-alternativ”. Nu har det går två år sedan beslutet om LOV. Det är dags att se över systemet med ”ickevals-alternativ”. Att vara ”ickevalsalternativ innebär en konkurrensfördel gentemot de andra leverantörerna i LOV-systemet. Ett nytt ”ickevals-system” bör utarbetas i samråd med de lokala LOV-företagen.

Idag finns det nästan 20 % fler personer som har beviljats någon form hemtjänst/hemvård än för ett år sedan. Det skulle underlätta för alla verksamheter om eslövsborna gjorde fler aktiva val. Det finns ledig kapacitet som idag inte utnyttjas inom LOV-systemet. Det är i detta sammanhang värt att notera att det inte finns några stora entydiga skillnader mellan privat och offentlig äldreomsorg enlig en rapport från Socialstyrelsen i maj 2012.

Folkpartiet menar att majoritetens Budgetförslag 2013 plan 2014 – 2015 inte uppmärksammar kommande genomgripande förändringar i Eslövs vård och omsorg. Eftersom vård och omsorg tillsammans med skolan är kärnverksamheter inom kommunen och lagreglerad så behöver mer resurser tillföras för att upprätthålla en hög kvalitet inom vården och omsorgernas verksamheter.

Eslöv 2012-09-20

Lesley Holmberg (FP)

2:e vice ordförande Vård och Omsorgsnämnden

onsdag 19 september 2012

Varför förstöra en god historia med fakta?


En framträdande skara företagsrepresentanter uttrycker sin ilska och oro över det ettåriga gymnasieprogram som Jan Björklund har föreslagit. I korthet anser de att de personer som har gått denna utbildning kommer få svårt att få ett jobb. De har ju sannerligen en poäng i att arbetslivet kräver mer och mer.

Ändå finns en poäng som går förlorad i resonemanget. Alla går nämligen inte ett nationellt 3-årigt program idag heller. Låt oss ta Bergagymnasiet i Eslöv som exempel på vad det är som företagsrepresentanterna missar.

Förra året började 418 elever på Bergagymnasiet. Det var 31 elever som började Samhällsvetenskapliga programmet, lika många på Bygg- & anläggning. Det var 30 elever som började Ekonomiprogrammet. Och just ja, det var 123 elever som började något av introduktionsprogrammen (tidigare IV-programmet). Japp, 29.4% av eleverna i första ring går inte på ett nationellt gymnasieprogram idag. Motsvarande siffra för riket är 17.7%. Det största programmet i dagens gymnasieskola är just introduktionsprogrammen. Det är ju en rejält missad poäng får man nästan säga.

Jag är den förste att instämma i utbildningens betydelse. Jag önskar att alla når så långt de nånsin kan i utbildningssystemet. Jag blir karaktärsmördad på insändarsidorna av meningsmotståndare för att jag vill göra betydligt mer i grundskolan så att eleverna får möjligheten att välja sedan. Men man måste också inse att verkligheten inte alltid ser ut som man hoppas. Det är därför vi behöver ha olika vägar i utbildningssystemet. Det är därför vi måste ha komvux. Jag tror att Elisabeth Thand Ringqvist (VD, Företagarna) och Co begriper detta om de får tid att fundera på saken en stund. En kort (och kanske otillräcklig) gymnasieutbildning är bättre än ingen gymnasieutbildning alls.

De skriver också "Med en sådan kunskapssyn är det inte konstigt att de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna [..] har svårt att attrahera ungdomar". Jag antar att de menar de 41% av samtliga elever (2011) som började en yrkesutbildning. Förvisso var andelen 44.8% år 2010, alltså innan förändringen av gymnasieskolan infördes. Men även här missar skribenterna poängen.

Varför söker fler till studieförberedande program när yrkesprogrammen inte automatiskt ger högskolebehörighet? Helt enkelt därför att vissa vill ha högskolebehörighet. Men om man på ett yrkesprogram ska ha nån tid till att ha yrkeskurser, så måste tiden tas av teoretiska ämnen. Många har bittert fått erfara vad den gamla gymnasieskolans "högskolebehörighet" betydde. Inte ett skit.

Det finns knappt något högskoleprogram som tar in någon med grundläggande behörighet. I huvudsak krävs särskild behörighet vilket du ändå bara kunde få på de studieförberedande programmen. Den utlovade högskolebehörigheten på yrkesprogrammen tidigare var bara en schimär ändå. För den som inte tror mig kan gå in på studera.nu och återkomma med förslag på en ingenjörsutbildning som en person som gått elprogrammet (grundläggande behörighet) kan komma in på. Jag tror att du i så fall letar förgäves. Men jag ser fram emot förslagen i kommentarsfältet.

Jan Björklund må provocera folk med sina utspel. Men han säger sanningen. Han säger det för att han bryr sig om de som skolsystemet nu sätter på undantag. Det är mer än man kan säga om hycklaren Ibrahim Baylan (S).






tisdag 18 september 2012

Kommunen måste bli bättre på samarbete

2012 visar prognoserna att Eslövs hemvård/hemtjänst går 11 miljoner minus. Totalt går Vården och Omsorgen back 15,5 miljoner i år. Alla tecken tyder på en kraftig underfinansiering av Vård och Omsorgsnämndens budget 2012.

Det senaste året har Eslövs hemvård/hemtjänst ökat i volym med nästan 20 %. De som får del av hemtjänsten har större behov.

Ett annat besynnerligt problem är att så få av Eslövs äldre väljer andra alternativ än kommunens egendrivna hemtjänst. När vi beslutade om att införa Lagen om Valfrihet (LOV) i Eslöv fattade vi samtidigt ett beslut om att kommunen skulle vara “ickevalsalternativet”. Detta var försvarbart under en kortare introduktionsperiod. Det vi också sa var att se över och införa en modell på “ickevalet” efter ca ett år. Att vara “ickevalsalternativ” innebär en klar konkurrensfördel gentemot de andra godkända leverantörerna. Jag tror att detta kan vara en av orsakerna till att Eslövsborna gör få aktiva LOV-val.

En annan orsak kan vara att kommunikationen mellan kommunens biståndshandläggare och de olika leverantörerna är för dålig. Kommunens ansvar är att informera de enskilda om de olika alternativen som finns och vilka tjänster de kan få hjälp med. Ett fungerande samarbete innebär också att leverantörerna skall kunna informera sina kunder om de tjänster/aktiviteter som kommunen erbjuder typ fixarservice, aktiviteter på t ex Karidal och andra ställen. De alternativa leverantörerna är en viktig resurs i Eslövs vård och omsorg.

Om inte samarbetet mellan kommunen och de privata alternativen blir bättre är risken stor att de privata företagen lämnar Eslöv. Detta skulle vara djupt olyckligt för kommunen som vill driva en aktiv näringslivspolitik. Det är god kommunal ekonomi att det går bra för vård och omsorgsföretagen i Eslöv. Det är givetvis ett krav att kommunen och de privata alternativen konkurrerar på lika villkor – vilket jag ifrågasätter om så verkligen sker idag.

För de enskilda skulle en återgång till tiden före LOV innebära att man inte kan byta leverantör om man är missnöjd med sitt gjorda val. För de som arbetar inom vård och omsorgsyrkena innebär det färre arbetsgivare att välja mellan. Eslövs Vård- och Omsorgsmonopol skulle återuppstå.

Lesley Holmberg (FP)
2:e vice ordförande Vård och Omsorgsnämnden

VAB-intyget snart borta

Vid årsskiftet försvinner kravet på VAB-intyg. Det är inte en dag för tidigt om du frågar mig. Det har varit en idiotisk idé från första början och jag kan nästan lova att alla föräldrar som har varit tvungna att krångla med intyget har svurit en besvärjelse över alliansregeringen varenda gång. För att inte tala om personal i skola och förskola som dagligen måste fylla i massa formulär.

Jag tycker att Göran Hägglund (KD) vinner massa poäng på dels detta beslut men också beslutet att göra förändringar i föräldraförsäkringen.

söndag 16 september 2012

Sverige behöver gymnasieingenjörer!

Tidigare i år lämnade Folkpartiet in en motion om att utreda förutsättningarna för att införa ett påbyggnadsår till gymnasieingenjör på Bergagymnasiet. Nämnden har nu behandlat motionen och ställer sig positiva att utreda saken. Det tycker jag var ett jättebra beslut!

Bergagymnasiet konkurrerar med andra gymnasieskolor i Skåne om eleverna. Ålderskullarna minskar och når sin botten runt 2015 innan kurvan vänder uppåt igen. Det medför att många kommuner stoppar intaget på utbildningar eller till och med lägger ner hela skolan, som Kävlinge nyligen gjorde med Frans Möllergymnasiet. I Eslöv har vi en starkt utgångsläge med TeknikCollege, satsningen på datorer till varje elev och teknikutbildningar med gott rykte, men även här minskar elevantalen. De närmaste åren kommer den politiska diskussionen runt Bergagymnasiet handla om just detta - hur gör man för att kortsiktigt begränsa kostnadsökningen men långsiktigt positionera Bergagymnasiet som det naturliga förstahandsvalet för Eslövs ungdomar. Att kunna läsa till gymnasieingenjör tror jag kan vara en del i det pusslet.

Regeringen har beslutat att på prov åter införa möjligheten till ett fjärde år (T4) för teknikprogrammet som leder till en gymnasieingenjörsexamen. I Skåne är det endast Hässleholms tekniska skola som har infört det fjärde året. Gymnasieingenjörer är eftertraktade på arbetsmarknaden och programmet har tagits fram i nära samarbete med näringslivet. En stor del av tiden är förlagd till en arbetsplats. I Eslöv har vi redan ett specialutformat teknikprogram som äger stora likheter med vad som faktiskt skulle ingå i ett sådant program. Vi har dessutom ett fantastiskt arbetslag på teknikutbildningen som har alla förutsättningar för att kunna realisera detta.

Intresset för teknikutbildningar ökar åter efter en längre tids nedgång. Sverige har en allt större brist på ingenjörer på alla nivåer och regeringen genomför satsningar på T4, fler civilingenjörsplatser och Tekniksprånget som alla syftar till att Sverige ska stärka sin position som ingenjörsnation.

Vi borde kunna locka fler Eslövselever till teknikutbildningen...
En förutsättning för att kunna starta det fjärde året är ett nära samarbete med teknikföretagen i regionen, vilket Bergagymnasiet redan har genom Teknikcollege. Det är också helt nödvändigt med riktad marknadsföring mot potentiella elever i regionen för att få ett tillräckligt elevunderlag. Jag är dock övertygad om att ett erbjudande om ett fjärde år skulle ytterligare stärka intresset för teknikutbildningar i Eslöv.

Titta på Hässleholm som är den enda skola i Skåne där man kan läsa till gymnasieingenjör - de har dubbelt så stor andel av eleverna jämfört med Eslöv.

Med både ESS och Max-IV som nära grannar kommer behovet av ingenjörer på alla nivåer vara fortsatt högt. Det är inte bara anläggningarna i sig, utan också mängder med underleverantörer och underhållspersonal som går åt för att hålla dessa stora forskningsanläggningar igång.

Jag är övertygad att vi skulle kunna locka till oss elever från andra kommuner, men även locka Eslövsungdomarna till en karriär som ingenjör i och med detta.

Tidigare inlägg om skolan:
Den anti-kompensatoriska tankegången
IV-programmet inget alternativ
Gymnasiebehörighet 2012
En fråga om prioriteringarFramtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 2: Högstadiet
Framtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 1: Gymnasiet
...och gymnasiet sitter med svarte-petter
Östra skolan. Igen
Move Eslöv startar inte
Värna varje skattekrona
Östra skolans flytt
Eslöv på plats 207 i årets skolkommun
Förskolorna..
Nya siffror, resultaten är lägre än någonsin
Grundskolan i Eslöv - En uppdatering
Bergagymnasiet, studieresor och lite annat
En angelägen rättvisefråga
(S)jälvtillräcklighet
Egen dator till lärarna
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 2)
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 1)
En rejäl satsning på en modernisering av gymnasieskolan
En grundskola i fritt fall
Betygsinflation
Grundskolan i Eslöv - En statistisk analys
Ska vi prata om grundskolan i Eslöv?
Ett stort steg i rätt riktning
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan

lördag 18 augusti 2012

Den anti-kompensatoriska tankegången

Alltså, det kan ju vara så att jag missförstår Kristdemokraternas senaste besked i skolfrågorna på SvD Opinion idag. Men ett av förslagen går, såvitt kan begripas, ut på att skolor med låga resultat ska få mindre skolpeng, och de skolor med höga resultat ska få mer skolpeng. Det innebär alltså nån form av anti-kompensatorisk tankegång, där de med sämst förutsättningar ska få ännu sämre förutsättningar och vice versa.

Varje kommun beslutar själva om modellen för fördelning av resurser till skolan. Normalt sett är det en fast skolpeng per elev sedan ett antal generella stöd, tex strukturbidrag för elevernas socioekonomiska bakgrund. Det innebär i de flesta kommuner att de som har tuffast grundförutsättningar att höja resultaten får också mest pengar. Rättvisa är inte att ge alla samma, utan att pengarna fördelas efter behov. Att som KD göra tvärtom vore däremot både orättvist och osympatiskt.

Det är verkligen svårt att begripa KD's skolpolitiska resonemang, och om inte en skolpolitiker som jag ens begriper, hur ska allmänheten då göra det?

tisdag 31 juli 2012

Ny reaktor? Knappast


Idag har Vattenfall lämnat in en ansökan om att få ersätta 1-2 gamla reaktorer mot nya. Jag tycker att det är positivt att diskussionen om behovet av baslastverk hålls levande. Däremot tror jag knappast att några reaktorer kommer byggas, och i detta får jag hålla med Anders W Jonsson (C) - det kommer antagligen inte bli av.
I Sverige? Knappast. (Olkiluoto)

Med kärnkraft är det nämligen så, att hur säker du än gör den, så kommer vänsterblocket och centerpartiet säga nej ändå. Själv tycker jag att det är vårt ansvar att ta hand om det accumulerade kärnkraftsavfallet genom transmutation. Men det kommer inte heller att ske, eftersom kvartetten S, V, MP och C är kategoriska motståndare mot teknik som innefattar kärnklyvning. Därför kommer skiten grävas ner i urberget istället för beskådan av våra kommande generationer om nån istid eller två.

Jag tycker det vore vettigt att dränka Sverige i billig el. Det är nämligen den konkurrensfördel som historiskt har hållt vår basindustri under armarna. Försvinner den billiga elen (vilket vi har sett tydliga tecken på de senaste åren) så kommer basindustrin att decimeras år för år. Konsekvensen av en sån utveckling är, vid sidan av en förvärrad arbetslöshet, att betydligt mindre el kommer förbrukas i Sverige. Detta är glädjande nyheter för miljöpartiet som länge arbetat för att lägga ner samtlig basindustri. En och annan sosse kanske harklar sig och tvekar runt ett par hundra tusen jobb som försvinner, men lite svinn får man räkna med när energipolitiken utgör en av de få frågor där det fortfarande finns påtagliga skillnader mellan partierna.

För det är ju liksom så det fungerar. Energipolitik är direkt kopplad till företagspolitik och i slutändan grundbulten i välfärden. Det finns väl knappast någon normalt funtad individ som vill ha kärnkraft för dess egen skull, utan snarare för att skapa mängder av billig el. Förespråkar man kärnkraft får man tugga i sig den i och för sig minimala risken för fasansfulla konsekvenser. De som vägrar både älvutbyggnad och kärnkraft får helt enkelt acceptera en signifikant risk att förutsättningarna för basindustrin på sikt är helt borta.

Att som Jennie Nilssson, näringspolitisk talesperson för S, påstå att "utfasning av kärnkraft gynnar konkurrenskraft, sysselsättning och välfärd" är ju bara snömos och fromma förhoppningar utan substans. Som brukligt är, när energipolitik diskuteras.

Man kan inte både äta kakan och ha den kvar, det borde båda lägrena begripa.

tisdag 3 juli 2012

IV-programmet inget alternativ

Om detta har jag skrivit tonvis. Folkpartiet har lagt en motion om att införa extraundervisning och lovskola i samtliga skolor i Eslöv. Läs också här.

måndag 2 juli 2012

Tjänsteavdrag nästa?

Håller med MP om att reparationstjänster borde bli billigare. Men varför inte löpa linan ut och införa ett allmänt tjänsteavdrag för privatpersoner? Företag kan dra av inköp av tjänster, vilket inte privatpersoner kan. Detta medför att det är orimligt dyrt att köpa tjänster för privatpersoner. (företag kan förstås också göra avdrag för varor, men nu handlar det om jobben). Med ett sådant allmänt avdrag så slipper man gränsdragningsproblematik, och det skulle ge en rejäl boost för arbetsmarknaden.

tisdag 26 juni 2012

Anmälningsplikt för huliganer

Anmälningsplikt ingen lösning. Ett skärpt tillträdesförbud är det bästa vapnet mot huliganerna, eventuellt i kombination med elektronisk övervakning via fotboja. Det skriver Björn Eriksson, nationell samordnare mot idrotts- relaterad brottslighet, i ett förslag till regeringen.
Det är ju egentligen rätt så självklart att en anmälningsplikt är svår att hantera i praktiken. Vilket jag skrev när förslaget var först uppe på förslag.

Socialdemokraterna med Håkan Juholt i spetsen föreslog då också utegångsförbud under matcher för dömda huliganer.Den lille populisten föreslog alltså att huliganer, som redan avtjänat sitt straff, skulle fortsätta att straffas med utegångsförbud så fort en match spelades, vilket naturligtvis är helt puckat.

Tyvärr är ju inte Folkpartiet särskilt mer genomtänkta i den här frågan, som skriver att "den viktigaste frågan är att införa anmälningsplikt på en polisstation en bra bit från arenan". Björn Eriksson gör slarvsylta av det förslaget, med all rätt.

Att man efter avtjänat straff inte begränsas i sin rörelsefrihet i samhället är en grundläggande rättsprincip. Därmed inte sagt att man ska ha tillträde till arenan, men det är en sak för arrangörerna att ta itu med.

söndag 17 juni 2012

Gymnasiebehörighet 2012

Andel behöriga till gymnasieskolan, senaste 12 åren
(klicka för större)
Betygsresultaten för 2012 är nu inne. Andelen behöriga till gymnasieskolan sjunker med 1.4 procentenheter ytterligare jämfört med förra året och hamnar nu på 82.1% av eleverna som är behöriga till yrkesförberedande program på gymnasieskolan. Innan sommarskola motsvarar detta 65 elever som inte uppfyller kraven.

Bortsett från ett hoppingivande skutt 2009, så har trenden varit fallande de senaste 10 åren i Eslövs skolor. Det finns inga enkla lösningar och inte heller några enkla förklaringar till denna utveckling.

Det är viktigt med att fokusera på kunskap och uppföljning, som Ekenässkolan gjort. Själv är jag övertygad om att mer tillgång till lärarledd tid är en del av lösningen, så som vi har föreslagit i vår motion om mer stödundervisning och lovskola.

Tidigare inlägg om skolan:
En fråga om prioriteringarFramtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 2: Högstadiet
Framtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 1: Gymnasiet 
...och gymnasiet sitter med svarte-petter
Östra skolan. Igen
Move Eslöv startar inte
Värna varje skattekrona
Östra skolans flytt
Eslöv på plats 207 i årets skolkommun
Förskolorna..
Nya siffror, resultaten är lägre än någonsin
Grundskolan i Eslöv - En uppdatering
Bergagymnasiet, studieresor och lite annat
En angelägen rättvisefråga
(S)jälvtillräcklighet
Egen dator till lärarna
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 2)
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 1)
En rejäl satsning på en modernisering av gymnasieskolan
En grundskola i fritt fall
Betygsinflation
Grundskolan i Eslöv - En statistisk analys
Ska vi prata om grundskolan i Eslöv?
Ett stort steg i rätt riktning
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan 

onsdag 13 juni 2012

Sopa problemet under mattan ..

Vill vi tillbaka? Nej, knappast

Att en taxehöjning på sophämtning kan skapa så mycket ilska är rätt så förvånande. Visst är det en taxehöjning på 30% för den som har det lilla kärlet på 190 liter idag, men det handlar om en höjning med 685 kr / år eller en dryg femtilapp i månaden. Det är ju inga större summor vi pratar om. För de som har det större 370-liters kärlet är det en mycket marginell höjning på 180 kr / år eller 15 kr per månad.

Med tanke på kommentarerna är det viktigt att påpeka att Merab är ett kommunalägt bolag och alla eventuella "vinster" går tillbaka till skattebetalarna. (Se årsredovisning här) Men den viktigaste frågan är ju att man nu kan göra all sortering hemmavid istället för att åka till en återvinningsstation och återvinningscentral. Det är ju en rejäl kvalitetshöjning och tidsbesparande för alla parter.

"Jag tänker sluta sortera mina sopor i protest" skriver vissa. Vilket dumt resonemang! Vem "straffar" man genom att inte sortera soporna egentligen? Jo, kommande generationer och vår miljö.

Jag är väldigt positiv till de nya fyrfackskärlen. Förhoppningsvis innebär detta också att vi på sikt kan slippa de överfulla, skitiga och fula återvinningsstationerna som ingen vill ha som granne. Om det nu blir så att du inte fyller tunnornas alla fack - så var inte besviken för det. Du har inte "förlorat" nånting, du har bara bidragit till ett mer hanterbart sopberg. Du betalar för tjänsten att någon tar hand om ditt avfall på bästa sätt och kommer och hämtar det vid ditt hus. Om man bara fyller ett 190-liters kärl till 1/3 så är man antagligen redan väldigt duktig på att sortera och åka till ÅVC. Är ni flera hushåll som vill spara några slantar så går det bra att gå ihop på ett abonnemang också.

Med det nya systemet blir det enklare att göra rätt. Inga överfulla kassar med papper o.d.som blir ståendes i hallen, utan man sorterar direkt i tunnan. Betydligt färre resor till en ÅVC blir det också. Det är positivt för alla.

onsdag 6 juni 2012

Harlösadagen och Nationaldagsfirande

2012-06-06HarlösadagenEtt besök på Harlösadagen är alltid en trevlig upplevelse. Sillamackan hos Röda Korset är obligatorisk. Vimlandet bland gamla bekanta Harlösavänner är kanske höjdpunkten för en gammal harlösabo som jag.
Jag är full av beundran för Harlösa byalags engagemang för sin by och trakt. Fågelriket, traktens konstnärer, föreningslivet och inte minst företagen ställer upp mangrant. Så har du inte besökt Harlösadagen gör det nästa år.
2012-06-06HarlosaTraktorpar
Bilderna
Överst: Backluckeloppis på gröningen mitt emot Hotellet.
Nederst: Traktorparaden med idel gamla nostalgitraktorer. Dom kör så det osar!

måndag 4 juni 2012

Eslöv behöver mer av offentligt/privat samarbete

I veckan kunde vi läsa att Socialstyrelsen inte ser någon skillnad mellan privat och offentlig äldreomsorg. Socialstyrelsen skriver i sitt pressmeddelande “idag behöver enbart enskilda verksamheter tillstånd från Socialstyrelsen för att få bedriva ett särskilt boende för äldre”. Generaldirektören på Socialstyrelsen, Lars-Erik Holm säger; “- Men jag tycker att de som bedriver äldreomsorg i kommunal regi borde ha samma krav på sig. Den som ansöker om tillstånd måste till exempel redogöra för verksamhetens utformning, bemanning och om möjligheten att ge de enskilda äldre inflytande. Ett tillstånd från Socialstyrelsen är ett kvitto på att man har förutsättningar att bedriva en god vård och omsorg om äldre”. Generaldirektören har rätt – givetvis skall äldreomsorgen också vara konkurrensutsatt på lika villkor till gagn för den enskilde och kvalitén i äldreomsorgen.

I Eslövs hemtjänst borde t ex. ickevalsalternativet i LOVen (Lagen Om Valfrihet) alterneras mellan de godkända företagen. Det är en klar konkurrensfördel för kommunen att alltid vara “ickevalsalternativet”.

LO-kongressen vill förbjuda vinster hos “välfärdsföretagen”. Av vilken anledning inbillar sig LO att det skall finnas för mening med att starta ett företag om man inte får tjäna pengar på sin affärsidé? Är det så att LO tycker att det är fult att tjäna pengar på att ge vård och omsorg till äldre? I konsekvensens namn borde man förbjuda vinster även i andra företag som tar emot skattepengar för utfärda tjänster – SVEVIA, Skanska, NCC, PEAB, Sodexo, det kommunala elbolaget, sopbolaget eller bostadsbolaget m.fl. m.fl. Självklart skall ett företag/företagare få göra vinst oavsett om man levererar vård och omsorg, asfalt eller städar kommunens lokaler. Allt annat är orimligt.

Med LOVen som stöd är det vi som lokala politiker som bestämmer ersättningen och vilken kvalité vi vill ha i kommunen. Ersättningen till kommunen och de privata välfärdsföretagen är lika – man konkurrerar på lika villkor. I Eslöv borde vi införa LOVen även på våra vård och omsorgboende. Som det är idag kan inte Eslövs medborgare välja ett av Sveriges bästa vård och omsorgboende enligt Äldreguiden, Partnergruppen (fd Håkanssons). Utan LOVen finns det ingen anledning för ett vårdföretag att starta ett vård och omsorgsboende i Eslöv. Varför skall Eslövs äldre enbart vara hänvisade till kommunens äldreboende? SM-majoriteten har som målsättning att göra det möjligt för vård och omsorgsföretag att etablera sig i Eslöv när behovet uppstår. Socialdemokraterna och Moderaterna vägra definiera vad de menar med “när behovet uppstår”. Att Socialdemokraterna i Vård och Omsorgsnämnden är emot valfrihet och LOVen är välkänt men att Moderaterna som var med och införde LOVen i Eslöv inte ger besked är anmärkningsvärt trots att man gick till val på mer valfrihet i Eslövs vård och omsorg. Har Moderaterna i Eslöv offrat valfriheten i vård och omsorg i sin SM-allians?

Eslövs vård och omsorg har låg personaltäthet, hög kvalitet och låga kostnader. Det låter som en motsägelse. Är det så att Eslövs Vård och Omsorgsförvaltning är så mycket effektivare än sina kolleger runt om i landet? Kanske är det så. Det kan också bero på att medarbetarna anställs på timme eller deltid, får delade turer, att vakanser inte tillsätts. Eftersom personalkostnaderna är den största kostnaden i vården och omsorgen ger det snabba effekter om man kan hålla nere kostnaderna för personalen. En av slutsatserna måste bli att Eslövs vård och omsorgsförvaltning har väldigt kompetenta medarbetare som är väl utbildade och lojala mot sin arbetsgivare. Därför ser jag allvarligt på att den politiska majoriteten kan tvingas dra ner på den viktiga kompetens- och vidareutbildningen.

Ett annat orosmoln som tornar upp sig är att hemtjänsten år efter år överskrider sin budget. En orsak är att de som har hemtjänst behöver fler insatser pga svårare sjukdomar. Det är inte fler personer än tidigare utan det går åt mer tid för varje hemtjänstbesök. Detta är en trend som kan ses över hela landet. Samtidigt har vi i Eslöv också sett en begynnande trend att fler ansöker om vård och omsorgsboende. Vi har en växande åldrande befolkning och samtidigt kan vi konstatera att det tillkommer inte fler särskilda boenden i Eslöv. Frågan är när den sittande SM-majoriteten skall vakna och börja infria sin målsättning om att göra det möjligt för vård och omsorgsföretagen att etablera sig i Eslöv. Vi kommer mycket snart behöva fler platser på vård och omsorgsboende och det tar några år från beslut till färdig byggnad och verksamhet.

För att genomföra detta behövs att Eslöv öppnar upp för att införa LOVen även inom Vård och Omsorgsboende. Tas inte besluten inom det snaraste kommer vi förmodligen se att ansökningarna ökar 2013/14 och lyckas vi inte verkställa besluten inom tre månader riskerar vi dryga viteskostnader.

Eslöv behöver mer av offentligt/privat samarbete inte mindre.

onsdag 30 maj 2012

Amen äntligen!

Nu öppnar äntligen regeringen för att ta bort det idiotiska VAB-intyget igen.

Jag har tidigare skrivit om ett annat förslag på hur man kan lösa fusket utan att öka krånglet för föräldrar och förskola/skola.

söndag 27 maj 2012

En fråga om prioriteringar...


Uppdatering: Nu är beslutet fattat och många kritiska röster hörs.

I likhet med förvaltningen för Gymnasie- & Vuxenutbildningen konstaterar även Barn- & Familj att en flytt av Östra skolan till H-O byggnaden har stora negativa konsekvenser. För gymnasiet så handlar det om en framtvingad flytt som skapar stora negativa konsekvenser för satsningen på teknikcollege eftersom teknikprogrammen då måste delas upp. För grundskolans del blir enheterna ganska små med ett flertal dubblerade lokalfunktioner som då behöver iordningställas både på Källeberg 7-9 såväl som för F-6. En sån lösning gör båda förvaltningarna till förlorare och de enda egentliga vinnarna är kommunalråden som slipper backa från sitt dåliga förslag som de har laddat med så mycket prestige.

En utbyggnad av Källeberg är det enda rätta ur ett elev- och verksamhetsperspektiv. Skolan borde redan ha varit långt kommen om inte kommunalråden hade stoppat processen. Det är svårt att förklara för folk hur kommunen kan ha råd med bowlinghall, arenahall och äventyrsbad men när det kommer till skolan så försöker man spara några miljoner på att återanvända de gamla H-O-husen som var och en kan se inte är lämpliga som skollokaler för små barn.
Antalet elever i åldergruppen 6-12 år

Förändring relativt år 2010
2014 är eleverna i F-6 10% fler,
2018 är det 15% fler,
2022 är det 20% fler elever.

Det motsvarar en ökning med 500 elever i åldern 6-12 år på bara ett drygt decennium. Under samma tidsperiod kommer antalet högstadieelever öka med närmare 200 elever. Det finns alltså ett tydligt och klart behov av fler skollokaler för grundskolan.

Vad ska gymnasieskolan göra åt sitt lokalöverskott? 

Mitt förslag är att man avvaktar ett par år tills man vet hur det blir med Industriprogrammet och elevantalet. Sedan finns alla möjligheter att renovera, sälja eller riva. Jag är övertygad om att H-O-husen skulle kunna bli attraktiva lokaler för småbutiker eller lättare industri. Skyltläget utmed Ringsjövägen och möjligheten till att enkelt göra ett vägavstick skulle passa sådan verksamhet utmärkt.

Det är självklart att det är möjligt att splittra teknikcollege genom att flytta industriprogrammet till Fordonsprogrammet - men är det önskvärt? Det är ju redan så att både fordonsprogrammet och industriprogrammet har väldigt få sökanden. Det lär ju inte bli bättre om eleverna dessutom hamnar utanför campus och borta vid lastbilscentralen.

Inget av detta görs för elevernas skull. Inget görs för personalens skull. Det är framför allt Cecilia Lind's (S) och Henrik Wöhlecke's (M) egon som måste matas med ännu en "seger". Sorgligt nog saknar också deras partikamrater egna åsikter om hur man bygger en bättre och mer attraktiv skola för framtiden.

Daniel Rhodin (FP)
2:e v. ordf. Barn- & Familjenämnden

| SkD | SkD |

Tidigare inlägg om skolan:
Framtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 2: Högstadiet
Framtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 1: Gymnasiet 
...och gymnasiet sitter med svarte-petter
Östra skolan. Igen
Move Eslöv startar inte
Värna varje skattekrona
Östra skolans flytt
Eslöv på plats 207 i årets skolkommun
Förskolorna..
Nya siffror, resultaten är lägre än någonsin
Grundskolan i Eslöv - En uppdatering
Bergagymnasiet, studieresor och lite annat
En angelägen rättvisefråga
(S)jälvtillräcklighet
Egen dator till lärarna
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 2)
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 1)
En rejäl satsning på en modernisering av gymnasieskolan
En grundskola i fritt fall
Betygsinflation
Grundskolan i Eslöv - En statistisk analys
Ska vi prata om grundskolan i Eslöv?
Ett stort steg i rätt riktning
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan