söndag 21 juni 2009

Kvotering - den enkla vägen

Liberala Kvinnor, med Birgitta Ohlsson (FP) i spetsen vill att föräldraförsäkringen ska kvoteras mer. 1/3 till kvinnan, 1/3 till mannen och resten att fördela som man själv vill. Detta är ett förslag som kommer upp på Folkpartiets landsmöte i höst.

Om man är av åsikten att ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen är kritiskt för att uppnå absolut jämställdhet i samhället så är det helt klart en fungerande metod. Om man dessutom anser att en absolut jämställdhet är viktigt så ska man definitivt rösta ja till förslaget. Jag tror nämligen inte att det finns något annat sätt att på kort sikt komma till rätta med skillnaderna än med tvång. Jämställdhetsbonus fungerar, men bara till viss del, och det går ganska långsamt.

Med detta sagt så är jag personligen tveksam till kvotering. Eller låt mig vara helt uppriktig - jag är rakt av negativ till kvotering. Speciellt när kvoteringen riktas mot ett uttag av en försäkring som är till för barnet - inte föräldrarna. Hade det handlat om att förbättra chanserna till en likvärdig behandling för en särbehandlad grupp hade jag kanske inte varit riktigt så negativ. Kanske beror det på att jag inte delar Liberala Kvinnors problembeskrivning. Visst har vi mycket kvar när det gäller jämställdhetsarbetet, men jag anser att det ska ske genom att man har lagar och regler som bortser från kön, som säkerställer tex lika lön för lika arbete - men inte att introducera ytterligare könsbegrepp i lagstiftningen.

Hur ska vi komma tillrätta med att det är betydligt fler kvinnor än män som avslutar eftergymnasiala studier, att män har betydligt lägre medellivslängd, i större utsträckning är överviktiga och brukar alkohol, droger och tobak. Att jämställdheten inför lagen i tvister om barn är kraftigt biaserad till kvinnors fördel, att flickor lyckas mycket bättre i skolsystemet än pojkar. Är inte detta väl så stora frågor i jämställdhetsarbetet?

Allt går att visa med statistiska metoder. Enligt artikeln kommer det dröja 54 år innan uttaget är jämställt (källa: TCO). Det är oklart hur TCO har kommit fram till sina siffror, kanske de har gjort en linjär analys - men då tar man inte hänsyn till skillnader i attityder, förändringar i ersättningsnivåer (jämställdhetsbonus, höjt tak i försäkringen). Som du ser här bredvid har jag gjort en regressionsanalys med polynomial kurvpassning istället vilket visar att jämställdhet kan uppnås inom 10 år utan kvotering. Kanske jag räknar fel, kanske TCO, vem vet.

Kanske man kan omformulera frågeställningen lite: Hur mycket ska politiker lägga sig i vardagsbesluten hos medborgaren? Hur viktigt är ett jämställdhetsnyckeltal i förhållande till folks egna möjligheter att bestämma över sina egna liv? Får man prata om subsidaritetsprincipen (dvs att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå) när det gäller vanligt folk?

Frågar du Liberala Kvinnor får du ett svar. Frågar du mig får du ett annat.

lördag 20 juni 2009

Antipati, sympati, piratparti

Uppdatering: Nu har jag hittat Camilla Lindbergs (FP) blogg. Kolla vad hon skriver på årsdagen av omröstningen.

Det är ett år sedan FRA-lagen röstades igenom i riksdagen. Jag hade tagit ledigt från jobbet och spenderade både semesterdagar och pengar för att ta mig upp till Stockholm för att demonstrera mot FRA.

Den här dagen var surrealistisk på något vis. Jag lyssnade på debatten i kammaren, där fanns liberaler som gick upp och avfyrade förklaringar på varför den hemliga underrättelsetjänsten, utan någon som helst kontroll, behöver övervaka varenda medborgare i detta land. Tro mig när jag säger att det fick mig att må fysiskt illa. Jag såg några hycklande sossar som såg att det var opportunt att vara emot.

Vänsterpartiets Alice Åström gick upp i talarstolen och höll ett lysande anförande som träffade mitt i hjärtat. Alice var utan tvekan det klarast lysande liberala ljuset i kammaren den dagen.

Jag såg Fredrik Federley och Tolgfors' regisserade framträdande som drog ett löjesskimmer över riksdagen. Ja, det var i sanning hycklarnas eget lilla paradis där nere.

Det var då jag insåg vidden av hur själlösa partierna har blivit. För ett par decennier sen hade liberaler spräckt regeringen om det hade behövts. Nu valsade man med och såg till att hålla truten - för de som öppet förvarade sitt ställningstagande fick motstå oerhört mycket hårda ord.

Det var då jag insåg hur viktigt det är att själv ta en aktiv roll i politiken, för att på sikt rensa ut politiska broilers som saknar nerv och själ. Många gjorde tvärtom och lade sitt engagemang på hyllan. Jag har full förståelse för detta ställningstagande. Själv har jag många gånger tänkt detsamma.

Jag har skrivit spaltkilometer om FRA. Jag har läst spaltmil. Jag orkar inte ens i detta inlägg beröra varför FRA är så fundamentalt fel i en demokratisk rättstat. Jag försöker inte ens driva det här inlägget mot en poäng, jag låter bara lite av den förlamande uppgivenheten pysa ut lite.

Egentligen vill jag bara välkomna Piratpartiet in i skaran av politiska partier. Jag är glad att PP så tydligt kammade hem väljarnas stöd i EP-valet och knäppte alla andra partier stenhårt på snoken. För det var precis som Sverige behövde. Borgerligheten behövde ett par ordentliga örfilar för att vakna ur sin apati i integritetsfrågorna. Jag ler i mjugg när de liberala partierna nu "välkomnar" PP till sin grupp - för det är ju just liberalerna som skapat den hemlöshet som möjliggjorde PP:s framgångar.

Piratpartiet - tack för att ni finns. Tack Christian Engström, Rick Falkvinge, Emma Opassande och Anna Troberg för ert lobbyarbete. Tack HAX, FarmorGun och MinaModerataKarameller för att ni otröttligt producerar knivskarpa analyser. Hoppas PP fortsätter växa tills borgerligheten förstår att integritet, yttrandefrihet och meddelarfrihet inte är nåt man dagtingar med ostraffat.

Kan man skönja en vändning ännu? Vi får se.
SvD | SvD | SvD

måndag 15 juni 2009

Grundskolan i Eslöv - en statistisk analys

Alla som känner mig vet att jag är lite av en räknenisse. Den här gången ska jag försöka analysera statistiken för grundskolan i Eslöv.

Anledningen till att jag skriver detta är att Eslöv har under många år presterat bland de sämsta kommunerna i landet när det gäller det viktigaste mätetalet – andel behöriga till gymnasieskolan. Jag ser att Skånskan idag har en artikel om kraftigt förbättrade resultat i Ekenässkolan. Det är jättekul och vi får se vilket genomslag detta får i statistiken nästa år.

Genomsnittligt meritvärde, Årets skolkommun i all ära, men det som i slutändan betyder något för eleven och dess framtid är att man uppnår åtminstone godkänt i kärnämnen så man har möjlighet att gå vidare till gymnasiet. När man uppnår >95% på detta tal, så kan man ägna mer fokus åt sådant – men inte i nuläget.

För det är så att Eslövs grundskola är i kris. En tyst kris som det verkar – men ändå i kris. Man hör sällan en politiker tala om att vi harvar i Sveriges absoluta bottenskikt år efter år. Man ser i stort sett aldrig aldrig några analyser i tidningarna, kanske naturligt med grannar som Kävlinge, Lomma och Lund som alltid ligger i topp. Sen är jag den förste att instämma i hur svårt det är att dra några bergsäkra slutsatser av statistiken - en hög måluppfyllelse är i sanning ett komplext område!

All statistik som jag använt går att hitta på SKL:s hemsida

Om vi först tittar på utvecklingen av vissa nyckeltal i Eslöv de senaste tre åren så kan man se en nedåtgående trend för behörighet till gymnasieskolan. 16.3% utslagna var resultatet för 2008. Det är främst matematik där måluppfyllelsen är låg.

Trenden när det gäller lärare med pedagogisk examen är också något nedåtgående.

Om vi då tittar vilket statistiskt samband utbildade lärare har för behörigheten till gymnasieskolan (dvs minst godkänt i Matematik, Svenska och Engelska) så ser vi att det finns många kommuner som får fler behöriga till gymnasiet trots en lägre andel utbildade lärare. Däremot framgår det att det finns en klar fördel med en hög andel utbildade lärare. (Eslöv är röd, övriga 289 kommuner de blå punkterna)

Hur stor påverkan har lärartätheten för måluppfyllelsen? Det framgår av grafen att Eslöv har betydligt fle
r elever per lärare jämfört med andra kommuner. Även här finns det exempel på kommuner som kan kombinera en hög måluppfyllelse med få lärare, men de flesta som presterar bättre har högre lärartäthet.

Nej, den stora skillnaden ligger i utbildningskostnaden, dvs kronor per elev när man tagit bort kostnader för lokaler och skolskjuts. Eslövs kostnader är klart lägre än riksgenomsnittet och man kan bara spekulera i hur en klok rektor skulle kunna använda 5 000-10 000kr/elev för att förbättra måluppfyllelsen. Pengar är ingen frälsare, men för att kunna genomföra en målinriktad insats för att komma tillrätta med krisen i Eslövs grundskola så tror i alla fall jag att det behövs mer pengar.


Det finns oerhört viktiga faktorer som jag inte kan visa några grafer på. Tex föräldrarnas intresse av barnens skolgång, föräldrarnas utbildningsnivå, den lokala arbetsmarknadens struktur, andelen icke svenskfödda och den lokala kulturen. Visst, detta är jätteviktiga faktorer - men det är parametrar som kommunen har mycket liten möjlighet att påverka. Vi kan påverka hur mycket vi satsar på skolan, vilka arbetsmetoder och målstyrningsprinciper som ska gälla, men knappast påverka föräldrarnas engagemang eller utbildningsnivå i nån större utsträckning.

Socialdemokraternas misslyckande med grundskolan är en sak för sig. Det är inte lätt att hitta de rätta åtgärderna och utvärderingen kommer många år senare. Värre är väl den nonchalans inför den pågående utslagningsprocess som man har skapat. Ska vi behöva lämna in ytterligare en interpellation för att få ansvariga politiker att åtminstone säga någonting?


lördag 13 juni 2009

Hot går före hut!

Partiöverläggningarna om kommunens organisation för politiken, förvaltningarna och myndighetsutövningen har nu haft sitt möte nr 2. Till mötet den 9 juni skulle vi haft ett utredningsmaterial på konsekvenserna av att slå ihop utskotten Arbete & Försörjning och Gymnasie- och Vuxenutbildning till en ny nämnd att ta ställning till. På fredagen, vid lunchtid, fick vi gruppledare ett hastigt skrivet mail med socialdemokraternas förslag. Det var det "utredningsmaterial" som vi skulle ta ställning till. Det var inte det material som vi varit överens om vid första mötet att vi skulle ha. Allianspartierna förkastade den så kallade utredningen.

Överläggningarna var ett krav från Allianspartierna för att gå med på den underliga ombildningen av kommunstyrelsen och nerläggningen av nämnden för gymnasie- och vuxenutblldningen som bara hade ett syfte, att bli av med KS förste och andre vice ordförande. En mycket konstruerad organisationsförändring där socialdemokraterna gav bort en ks-plats till Sverigedemokraterna för att nå sina syften. Denna omorganisation var det undantag som bekräftar regeln att inte göra stora ändringar i den politiska nämndsstrukturen och förvaltningen under pågående mandatperioden. I Eslöv har vi haft överenskommelsen att det skall finnas enhällighet och klar politisk majoritet för en förändring och att den skall göras vid mandatskifte.

Nu har det gått två månader och Socialdemokraterna är på väg att bryta denna överenskommelse. Cecilia Lind lät meddela att om vi inte går med på att anställa en förvaltningschef för GoV och A&F och slå ihop dessa två utskott till en ny nämnd från och med den 1 januari 2010 kommer socialdemokraterna lägga denna organisationsförändring i budgeten. Hot går före hut!

Vad vill folkpartiet med denna organisationsöversyn? Vi har framfört att vi vill ha en total översyn av kommunens politiska organisation, vår förvaltningsorganisation och hur vi har organiserat myndighetsutövningen. Vi ställer frågan har vi den mest effektiva organisationen för att ge medborgarna den bästa servicen och kvalitén på kommunens tjänster. Vi vill vända på alla stenar och se om vi kan göra något bättre. Vi vill att denna översyn skall vara klar i maj 2010 för att kunna beslutas i KF före valet i september.

Socialdemokraterna säger nej till en sådan översyn och menar att det är alldeles för omfattande och omöjligt att göra. Självklart är det inte så. Det socialdemokraterna inte vill se är att besluten om genomförande av eventuella förändringar görs etappvis men att själva strukturen skall vara klar före valet. Socialdemokraterna vill göra förändringar löpande, ad hoc, utan att ha en klar bild av helheten och vart man vill komma. Detta ställer inte Folkpartiet upp på.

Vi i Folkpartiet har gjort en omvärldsanalys och kunnat konstatera att det finns något rätt svar på hur en kommun skall organiseras. Mångfalden av modeller för kommunernas organisation av politik – förvaltning – myndighetsutövning är stor. Eslöv har en modell där vi har en nämnd, en förvaltning och där kommunstyrelsen är både en strategisk och verkställande nämnd. Enligt Folkpartiet skall kommunstyrelsen endast vara ett strategiskt ledningsorgan för kommunen. Vi vill också att kommunfullmäktige som är det enda folkvalda organet skall få större möjligheter att jobba med demokratifrågorna. Vi ser gärna att det finns en ekonomiberedning i kommunfullmäktige. Vi kan också tänka oss att samtliga politiker ingår i något geografiskt utskott. Vi kan tänka oss att de olika råden (pensionär, handikapp, brottsförebyggande, folkhälsa, ungdomsfrågor) sorterar direkt under kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges ordförande borde ha titeln "Borgmästare", detta för att få en bättre anknytning till europa och världen där högste ansvarige politiker i kommunerna är Borgmästaren.

Vi diskuterar en nämnds- och förvaltningsstruktur där en förvaltning kan jobba mot olika nämnder – mindre nämnder och större förvaltningar. En sådan modell skulle innebära att fritidspolitikerna får större möjligheter att specialisera sig och större förvaltningar kan jobba flexiblare både ur ett medarbetarperspektiv och kunskapsperspektiv. Vi vill ha ett organ som sköter produktionen av tjänster och service. Med en sådan organisationsstruktur blir politiker- och tjänstemannarollen tydlig.

Som det ser ut för dagen upplever jag socialdemokraterna som ovilliga och att dom nu kör sin välkända strategi förhala – fördröj – förkasta. Nu när socialdemokraterna har stärkt sin makt genom organisationsförändringen 1 april genom att dom har egen majoritet i KS på grund av att Sverigedemokraterna aldrig är fulltaliga i KS och KF och kan utöva sin vågmästarroll. I min egen nämnd (Vård och Omsorg) ser jag aldrig till Sverigedemokraternas ledamöter och därför får Alliansen majoritet. Men våra förslag förändras för det mesta i KS och KF.

Vi i Folkpartiet har specialstuderat Linköpings organisation och tror att Linköpings erfarenheter till stora delar kan överföras till Eslöv även om Linköping är en betydligt större kommun. Detta vill vi i Fp nu återstår och se hur långt vi kan bli överens med övriga partier.

torsdag 11 juni 2009

Flygstaden - dödstöten för centrumhandeln?


På Miljö- och Samhällsbyggnads-nämnden (MoS) sammanträde igår så återremitterades ärendet. Tony Hansson (S) kommenterar det hela på sin blogg.

Det handlar om ett handelsområde i östra Eslöv, vid Statoil-rondellen på 25 000 kvm för dagligvaruhandel (bl.a livsmedel) och sällanköpshandel (vitvaror, elektronik, kläder).

Mina synpunkter på projektet är följande:

1. Det finns en stor risk att centrumhandeln påverkas mycket negativt av etableringen. Som jämförelse så är Nova i Lund på 24 000 kvm. Detta är alltså ett jätteområde som kommer rymma väldigt mycket handel. Centrumhandeln i Eslöv utarmas mer och mer för varje år. Socialdemokraternas recept för att motverka ett utdöende centrum är alltså att dels tillåta ett "Eslövs-Nova" utanför staden samt att införa parkeringsavgifter i centrum. Personligen tror jag att det blir dödstöten för ett levande centrum.

2. Jag tycker att MoS har börjat i fel ände. Istället för att utgå från Eslövs förutsättningar och tittat på hur man får en långsiktigt god utveckling så är Flygstaden ett beställningsjobb genomtryckt i förvaltningens kvarnar på rekordtid utan möjlighet till kontemplation. Ärendet Flygstaden äger många likheter med hur ärendet kraftvärmeverket i Örtofta hanterades.

3. För några månader sen sa kommunfullmäktige ja till ett handelsområde i Gårdstånga på ca 40 000 kvm. Behöver Eslöv verkligen ytterligare ett handelsområde så nära centrum?

Jag tycker dessutom argumenten för handelsområdet haltar - det framställs som att det är viktigt att Eslöv tar tillbaka en del av den handel som sker utanför kommunen. Varför skulle detta vara så viktigt egentligen om vi samtidigt måste offra centrumhandeln? Självklart gynnar det de handlare som etablerar sig i Flygstaden, men gynnar det nån annan? Gynnar det medborgaren? Handelsutredningen visar på potentiellt stora intäktsbortfall för befintliga handlare. Man behöver ju inte vara Einstein för att begripa att många butiker i Eslöv idag ligger på gränsen för lönsamhet.

Jag tror att det hade varit en bättre idé att satsa pengarna på en centrumsatsning istället, för Flygstaden kommer generera en stor kostnad för Eslövs skattebetalare. Vad tycker du, kära läsare? Ska vi tillåta byggnation av Eslövs Nova?

onsdag 10 juni 2009

Kan vi lita på kommunens krisledning?

På kommunstyrelsen sist så kom frågan om en ny telefonilösning i kommunen upp. Tanken är att man ska gå över till IP-telefoni för att spara pengar. Och spara pengar vill man förstås göra.

Men det finns ju fler aspekter på ett telefonisystem än kostnaden. Några exempel:

- Vad krävs av nätet för att säkerställa god funktion och ljudkvalitet även under hög last?

- Då kommunen är en krisledningsmyndighet så måste framkomligheten via telefon alltid fungera, annars fungerar inte krisledningen. Är detta säkerställt i det föreslagna IP-telefonisystemet?

Som synes de viktigaste frågorna jämte kostnaden - så självklart är dessa frågeställningar belysta i utredningsmaterialet... Eller?

Nej, just det. Det finns inte ett ord sagt om dessa kritiska aspekter i förstudien. När jag påpekade bristen på analys för redundans och funktion vid krislägen så fick jag svaret av socialdemokraterna: "Det löser vi vid upphandlingen". Visst, andra kommuner med IP-telefoni kanske har löst denna fråga redan, men det vet ju inte vi nåt om. De kanske - i likhet med Eslöv - helt har glömt bort den aspekten.

Det klart, man kan ju lösa allt vid upphandlingen. Men då behöver man ju inte göra en förstudie heller.

Nej, en återremiss i kommunfullmäktige vore det vettigaste. Utredningsmaterialet för nytt telefonisystem i Eslöv är nämligen undermåligt.

SkD

tisdag 9 juni 2009

Eftervalsloj

Har inte haft energi att kommentera EP-valet än, men här kommer det lite kortfattat för Eslövs del. Trenden på riksnivån känns igen även för Eslöv. Junilistan får väldigt få röster, Piratpartiet ligger över riksnivån trots avsaknad av lokal (synlig) representation.




Bilden visar hur Eslövsborna röstade i förhållande till riket, och det är
tydligt att Centerpartiet,
Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är populära val. Folkpartiet får 3 procentenheter lägre stöd i Eslöv än i riket som helhet. Trots detta har vi stärkt vårt resultat med 2.4% så man kan inte vara missnöjd.



Tittar man på en karta hur valdistrikten har röstat, så är S+V+Mp (41.5%) något större än M+C+Fp+Kd (38.7%) totalt sett där Alliansen är starka i de södra kommundelarna och i centrum.

Det är intressant att se att miljöpartiet lyckas få 8% av rösterna i Eslöv trots obefintlig representation. (Har nån sett till en miljöpartist nånsin i Eslöv?). Det gäller även Piratpartiet som inte heller har haft något valmaterial eller andra valaktiviteter. Det är kanske ett kvitto på att man i ett EP-val endast marginellt kan påverka opinionen genom valarbete. De partier som har varit aktiva i Eslöv denna gång är Socialdemokraterna, Folkpartiet och Centern. Övriga partier har lyst med sin frånvaro på gator och torg.

Nu tar vi lite semester sen börjar vi ladda inför valet 2010!



torsdag 4 juni 2009

Ska vi prata om grundskolan i Eslöv?

Idag släppte SKL sin rapport om jämförelser i grundskolan. Eslövs grundskola rankas på en medioker plats 153 av 290. Men det är framför allt andelen behöriga till gymnasieskolan som sticker i ögonen, eller BORDE sticka i ögonen på ansvariga politiker. Eslöv ligger på plats 263 av 290 kommuner, då endast 83.7% av eleverna är behöriga till gymnasieskolan. 16.3% av alla niondeklassare går enligt all empiri en sämre framtid till mötes.

För 30 år sen kunde alla få ett jobb utan gymnasieutbildning. Idag får du inte ens ett jobb som varuplockare utan gymnasieutbildning. Inte för att det behövs, utan för att arbetsgivaren inte vill chansa på din förmåga till självmotivation och drivkraft.

Topplistor och ranking kan ibland leda tanken fel. Om alla aktörer i en undersökning presterar oerhört bra, så är det ändå nån som måste bli "sämst" även fast alla är "jättebra".

Tyvärr gäller inte det denna undersökning. Vi svek drygt 16% av ungdomarna i Eslöv - det är inte "jättebra". Det är inte heller "rimligt" utan snarare en katastrof. Det är individers självförtroende i gruset, unga människors försämrade möjligheter till ett bra liv. Skammen. Utanförskapets fula tryne.

Ska vi prata om grundskolan i Eslöv? Eller ska vi hålla tyst och hoppas på att inte tidningen börjar gräva i grundskolans misslyckande? Är politikerna beredda att ge grundskolan de resurser, befogenheter och tuffa krav som behövs för att åtminstone halvera denna siffra? Min gissning är att ansvariga politiker inte rör denna fråga - vi ska ju spara pengar. Ytterligare 10 miljoner i besparing på Barn- & Familj redan nästa år. Vi har ju en finanskris att gömma oss bakom.

Jag vet vad jag tycker i alla fall. Det är för jävligt. När vuxna tvingar barn till att gå i skolan, så förpliktigar detta oss att ta ett mycket stort ansvar för dessa unga människor. Det är inte OK att bli mobbad eller trakasserad. Det är inte OK att skolka. Det är inte OK att inte bli behörig till gymnasieskolan.

Ska vi prata om grundskolan i Eslöv? Eller ska vi skita i det som vanligt?

SkD | SvD