tisdag 26 april 2011

Hur många “stolar” skall en politiker sitta på?

Tony Hansson (S) är Eslövs representant i Räddningstjänst Syds direktion. Tony är också ledamot i Eslövs kommunstyrelse och dess arbetsutskott. Tony är kommunfullmäktigeledamot och ordförande i Vård och Omsorgsnämnden.
Räddningstjänst Syd är ett kommunalförbund där Eslöv är en av intressenterna. Politiskt mångsyssleri försätter Tony i ett dilemma – vems intresse skall han företräda? År det Eslövs medborgare som valt honom och gett honom tunga maktpositioner i Eslöv? Eller är det kommunalförbundet Räddningstjänst Syd intressen som skall sättas i första hand?
Tony H har alla möjligheter att påverka räddningstjänstens utformning i Eslöv. Tyvärr verkar det inte som Tony vill ta den möjligheten. Istället överlåter han initiativet i frågan om att utöka första styrkan till kommunalråden. Istället borde Tony ha tagit större hänsyn till brandmännens arbetssituation och tryggheten för Eslövs medborgare vid räddningsinsatser. Det får inte hända igen att en person blir levande bränd och brandmännen står utanför och inte får ingripa pga underbemanning.
Deltidsstyrka i Eslöv är inget alternativ liksom det nu prövade systemet med 1 + 2 som första insats.
Tony, du får bestämma dig vem du vill representera - kommunens medborgare eller Räddningstjänst Syd. Du kan inte sitta på alla stolar samtidigt.
SKD SKD

fredag 8 april 2011

Förskolorna...

Skogsgläntans förskola
Förslaget om att stänga mindre förskolor och bygga stora 6-avdelningsenheter har lett till en stor debatt och mycket oro bland föräldrar och personal. Redan nu har Skånskan skrivit sju artiklar om saken, och det lär bli fler innan den här saken är utagerad.

Nej, jag tycker inte att ärendet är tillräckligt förberett. I de handlingar som vi har fått står det inte ens vilka förskolor det handlar om, än mindre vilka konsekvenser en sån här stor förändring har  för föräldrar, personal och inte minst barnen.

Att ha större enheter inom förskolan kan vara rationellt i vissa fall. Dels ger det möjligheten att ha mer stödfunktioner på plats permanent, dels kan maten lagas på plats. Det är inte heller så att det blir fler barn i barngrupperna. Men detta får vara en långsiktig process och så stora enheter är bara lämpliga på några få ställen i Eslöv. Men en sådan process måste få ta tid och konsekvensutredas och vi måste bjuda in föräldrar och personal till en sån diskussion. Det är något vi överhuvudtaget borde bli bättre på som politiker.

Det har förts ett målmedvetet arbete för att skapa mångfald inom förskoleverksamheten i Eslöv, något som riskerar att försämras kraftigt om så många enheter lägger ner. Flera av de nämnda  förskolorna har en tydlig utomhusprofil vilket blir svårt att ersätta. Dessutom har förvaltningen föreslagit att avslå vår motion om mobil förskola, också denna tänkt som ett komplement och en ökning av mångfalden inom förskoleverksamheten. Jag är rädd för att det blir en utveckling som leder åt fel håll.

Sammantaget verkar förslaget om stora förskolor leda till en likriktning och stordrift som inte säkert leder till en bättre verksamhet för vare sig personal, föräldrar eller barn. Vi kommer begära att ärendet återremitteras, då det behövs betydligt bättre grund att stå på för att fatta så genomgripande beslut. Så som det ser ut nu kan folkpartiet inte ställa sig bakom planerna.

Daniel Rhodin (FP)
2:a vice ordförande, Barn- & Familjenämnden

SkD | SkD | SkD | SkD | SkD | SkD | SkD |


Tidigare inlägg om skolan:

Nya siffror, resultaten är lägre än någonsin

torsdag 7 april 2011

Fixa till Marieholmsbanan–NU!

Imorgon skall regeringen lätta på förlåten till Vårbudgeten. På centralen i Stockholm presenteras stora satsningar på järnvägen. Idag meddelade SJ ordförande Ulf Adielsson sin avgång och han menar att politikerna (både röda och blåa) inte begriper sig på järnvägsfrågorna. Han pekar på det bristande underhållet av järnvägsnätet under decennier.

Visst har Adielsson en poäng. Finns det inte kapacitet på järnvägsnätet och eftersatt underhållet uppstår givetvis problem. För att kunna utnyttja Citytunneln fullt ut krävs minst 4-spår mellan Malmö – Lund. Varför är inte detta gjort?

Hade man underhållit Marieholmsbanan hade det idag inte kostat 180 miljoner för att kunna få igång en fungerande persontrafik. För mig är det “hål i huvudet” att inte fixa till Marieholmsbanan när det enligt Region Skånes Tågstrategi 2037, är det den enda bansträckningen som är lönsam från första pågatågsavgång.

Givetvis måste våra riksdagsledamöter och ministrar inse detta. Eslöv och mellanskåne står inför en kraftig expansion i och med ESS. Arbetsmarknaden för mellanskåningar är hela Skåne och Själland. Marieholmsbanan har funnits på eslövspolitikernas agenda de senaste 20 åren och det råder full enighet om behovet, även Region Skånes politiker står bakom kravet på att satsa på Marieholmsbanan. Nu väntar vi bara på att våra riksdagsmän och kvinnor skall anslå pengarna som behövs.

onsdag 6 april 2011

Friskolor till Eslöv - ett mycket välkommet tillskott

Två friskolor har nu ansökt om att få starta skola i Eslöv. Det handlar om Move Eslöv AB som är ett företag som drivs av två lärare och de ansöker om 2 klasser/år i åk 6-9. Fullt utbyggt räknar de med 200 elever.

Även Karl-Oskar Utbildning har ansökt om att starta 1 klass/år i åk f-3, 2 klasser/år i åk4-6 samt 3 klasser/år i åk 7-9 som fullt utbyggt räknar med 470 elever. Som jämförelse går ca 3800 elever i Eslövs skolor idag, en siffra som ökar med minst 600 elever de närmsta 10 åren. Det finns alltså plats för både ock i Eslöv.

Eslöv har idag en Montessori-friskola (f-6) som hyser totalt 70 elever, annars är det kommunens skolor som gäller.

Kommunen planerar för närvarande att bygga ut två skolor, dels den helt nya Källebergsskolan (7-9) som fullt utbyggd ska hysa ca 200 elever, dels den nedbrunna Norrevångsskolan på ca 700 kvm som nu åter ska byggas upp. Det planeras skolsatsningar för drygt 60 miljoner kr de närmaste två åren, bland annat ska Källebergsskolan kompletteras med F-6. Anledningen är att Eslövs grundskoleverksamhet har för närvarande brist på ändamålsenliga lokaler. Om fristående skolor etableras i Eslöv så måste förstås kommunens utbyggnadsplaner att behöva ses över.

Jag är övertygad om att etableringarna kommer tjäna som ett mycket välkommet tillskott till Eslöv som skolkommun. Dels erbjuder de en tydlig IT-profil, en annan pedagogik och ett annat arbetssätt som kommer skapa mångfald och valfrihet för elever och föräldrar. Vissa föräldrar som annars skulle välja skolor i andra kommuner kommer få ett alternativ i Eslöv att välja på.

Olyckskorparna på vänsterkanten kommer säkert kraxa om sönderslagna verksamheter, fördyringar och tårar över planer som aldrig blev av. Men detta är precis vad Eslöv behöver och kommer starta en vettig konkurrens om elevernas kunskapsresultat och undervisningskvalitet mellan skolorna. Finns det en efterfrågan hos föräldrarna ska inte klåfingriga politiker stå i vägen bara för att skydda sin egen verksamhet.

Kommunen ska nu yttra sig och kommunens utlåtande har stor betydelse för Skolinspektionens tillståndsgivning. Moderaternas ställningstagande kan därför vara avgörande om vi får några friskolor i Eslöv eller ej. Det är väl nu som moderaternas samarbete med sossarna ställs på sin spets kan jag tänka mig.

Mitt och folkpartiets stöd är i alla fall glasklart!

Daniel Rhodin
2:a v ordf Barn & Familjenämnden

Lokaltidningen
Lokaltidningen
SkD
SkD
BoF -protokoll (sid 10)
SkD

söndag 3 april 2011

Är livräddning en fråga om kronor och ören?

Styrkornas storlek – en resursfråga, menar Tony Hansson, Socialdemokraterna. Detta apropå branden i en lägenhet på Karidal då första styrkan fick vänta på förstärkning för att kunna göra rökdykarinsatsen. Resultat svåra brännskador och brandmän som inte får möjligheten att utföra sitt jobb på ett riktigt sätt – att rädda liv och egendom.

Tony menar i sin insändare att han har stor förståelse för att inblandade brandmän och enskilda känner frustration när dom väntar på att få göra sitt jobb.

När Eslöv gick med i Räddningstjänst Syd samarbetet var kritiken mot att inte kunna starta räddningsarbetet med full kraft redan från början kraftig. Nu har vi facit. Tony visar på statistik att rökdykarinsats i livräddande syfte i snitt görs 1-2 gånger per år i Eslöv. Detta borde innebära att kommunen omedelbart gör tillköp så att första styrkan alltid direkt kan påbörja livräddande insatser. Analysen är enkel – räddas ett liv är insatsen betald, om vi nu skall vara så syniska att vi skall göra livräddning till en fråga om kronor och ören.

Lesley Holmberg (FP)

lördag 2 april 2011

Nya siffror - resultaten i Eslövs grundskolor lägre än någonsin


Behöriga per skola (klicka för större)
Ja, det är faktiskt så här trenden ser ut, de senaste tio åren har ett förskräckande ras i andelen behöriga till gymnasieskolan skett. I år tror jag att det blir ännu värre, pga det nya intagningssystemet till gymnasiet där det inte längre räcker med godkänt i enbart Sv, Ma och Eng för att vara behörig.

Tittar man på de tre högstadieskolorna i Eslöv ser man stora förändringar år från år. Exempelvis tappar Ekenäs ca 10 procentenheter 2010 jfr med 2009.

Eslöv ligger i mitten jämfört med andra kommuner när det gäller behöriga lärare, lärartäthet och likvärdig betygssättning. Ändå misslyckas vi uppenbarligen att skapa en vettig framtid för så många av våra barn (2010: 16.6%). Hur långt ner behöver vi sjunka innan vi tar krafttag? 20% utslagna? 30%?

Jag är ärligt förvånad att inte väljarna kräver de ansvariga politikernas huvuden på ett fat. Eslövsföräldrarna kanske är ett tåligt släkte. Eller de kanske inte bryr sig.

Det är bara 42 kommuner av Sveriges 290 som har lägre behörighet än Eslöv. 86% av kommunerna gör bättre ifrån sig än vi. Jag tycker faktiskt att det är helt otroligt att vi har en vanhedrande plats 248 av 290.

Eslövsborna kan i alla fall glädjas åt att Eslöv är särdeles restriktiv med att spendera pengar på skolan. Inte en krona läggs i onödan. Hela 92% av Sveriges kommuner lägger mer pengar på utbildning än vi.

Fundera på hur många datorer, hur många specialpedagoger, fräscha läromedel och elevhälsopersonal man kan få för 7 118 kr / elev / läsår. Det är nämligen så mycket mindre Eslöv lägger än genomsnittskommunen. Jämför man oss däremot mot Lund, så lägger Lund nästan 17 000 kr mer än Eslöv per barn och läsår. Man kan kort sagt säga att vi är för jävla snåla mot våra barn i Eslöv.

Skulle Eslöv lägga lika mycket som genomsnittskommunen, så skulle vi skjuta till ungefär 23 miljoner kronor årligen. Skulle Eslöv lägga lika mycket som Lund gör, så hade vi behövt tillföra 54 miljoner kronor årligen.

Pengar är ingen frälsare - men ligger man så lågt som Eslöv så finns det knappast förutsättningar att göra en ordentlig förbättring av resultaten.

Eslöv behöver:
 - Fler specialpedagoger
 - Fler vuxna i skolan
 - Tidigare kunskapskontroller
 - Högre löner för lärare och skolledare så att vi kan attrahera (och hålla kvar) de bästa
 - Mer datorer och annan modern utrustning i klassrummen
 - Intensifierad fortbildning för personalen
 - Bättre föräldrasamverkan
 - Ett annat arbetssätt där man avsätter tid för att lärarna coachar varann i arbetslagen
 - En skola på vetenskaplig grund, där ett antal forskningstjänster utlyses, exempelvis lektorstjänster.
 - Höga förväntningar och nolltolerans mot trams under lektionstid

Vissa av dessa punkter kostar pengar, andra har med ett annat arbetssätt att göra. Jag samverkar gärna med socialmoderaterna för att nå detta - i gengäld måste ni begripa att pengar måste skjutas till! Nånstans måste vi börja.

Daniel Rhodin
2:a v. ordf Barn & Familjenämnden

Läs vårt handlingsprogram om grundskolan här.

Tidigare inlägg om skolan i Eslöv:
Grundskolan i Eslöv - En uppdatering
Bergagymnasiet, studieresor och lite annat
En angelägen rättvisefråga
(S)jälvtillräcklighet
Egen dator till lärarna
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 2)
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 1)
En rejäl satsning på en modernisering av gymnasieskolan
En grundskola i fritt fall
Betygsinflation
Grundskolan i Eslöv - En statistisk analys
Ska vi prata om grundskolan i Eslöv?
Ett stort steg i rätt riktning
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan