fredag 30 januari 2009

Utredning om Fritt Val igång

Så är då processen igång för att utreda införandet av Fritt Val i hemtjänsten i Eslöv. Efter 1,5 års diskuterande är processen äntligen i gång.
Tidsplanen som vi fattade beslut om på Vård- och Omsorgsnämndens AU idag ser ut som så att utredningsfasen sträcker sig längst till september i år, men får avslutas tidigare (för mig gärna i maj/juni). När då de politiska beslutet är taget, senast på September-KF, påbörjas införandefasen som beräknas ta 6 månader. Projektplanen säger att vi kan ha infört Fritt Val inom hemtjänsten tidigast hösten 2010. Min förhoppning är att vi skall kunna vara igång under våren 2010.

Eslöv har ansökt om projektpengar och fått 2 miljoner. 350 000 av dessa används under utredningsfasen. Resterande 1,65 miljoner skall användas till införandefasen. Skulle det nu bli så (gud förbjude) att det bli nej till införandet av Fritt Val i kommunfullmäktige återbetalas dessa pengar till staten.

/LH

torsdag 29 januari 2009

Replik till Kent Karlsson (Kd)

Replik till Kent Karlsson (Kd) – SKD 2009-01-29

Alla vet att folkpartiets familjepolitik inte är den samma som kristdemokraternas. I den kompromiss som ligger till grund för alliansregeringens beslut om att tillåta kommuner som så önskar att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag, är regelverket så uppstyrt att endast ca 150 familjer i Eslöv skulle komma ifråga för ett kommunalt vårdnadsbidrag. Om man tittar på de kommuner som infört kommunalt vårdnadsbidrag kan man knappast påstå att det varit avgörande för familjernas val av barnomsorg. I Eslöv uppskattar vi att det skulle kosta skattebetalarna ca 1,3 miljoner om 30 familjer av de 150, skulle välja ett kommunalt vårdnadsbidrag på 3000 kr.

Har vi råd till detta med finanskrisen bankande på vår port? Vi i folkpartiet vill först höja kvaliteten i vår befintliga barnomsorg och ha den kommunala ekonomin i ordning innan vi kan tänka oss ett kommunalt vårdnadsbidrag.

Hur vi i folkpartiet resonerade och motiverade vårt beslut att yrka avslag till kristdemokraternas motion finns att läsa på fpeslov.blogspot.com den 8 oktober och 27 oktober 2008.

Kristdemokraternas motion var en ren partimotion. Folkpartiet stödjer givetvis alltid en motion som alla fyra allianspartierna i Eslöv har undertecknat. Däremot känner vi oss inte tvingade att stödja en motion från något annat parti, speciellt om den inte överensstämmer med vår politik. Jag förutsätter att Kristdemokraterna resonerar på samma vis.

Lesley Holmberg (fp)

onsdag 28 januari 2009

Jämför gymnasieskolorna

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har starta en ny webbsida där man kan jämföra resultaten mellan landets olika gymnasieskolor. www.skl.se/jamforgymnasieskola

/LH

tisdag 27 januari 2009

Är vi överens om problemen inom räddningstjänsten?

Tyvärr blev debatten i kommunfullmäktige förryckt av ordförandes agerande. Jag tycker det är viktigt att vi får möjlighet att debattera vår räddningstjänst – därför en interpellation. Interpellationens frågor och följdfrågor är utgångspunkten för en debatt kring ämnet. I interpellationsdebatten fattas inga beslut utan syftet är att se om det finns en gemensam insikt om problemet eller klargöra åsiktsskillnader. Interpellationsdebatten är kunskapshöjande – men då måste debatten få vara fri.

Tony Hansson påpekade i sitt interpellationssvar att det är Kommunstyrelsen som har ansvaret för räddningstjänsten i kommunen. Problemet är att KS inte någon gång debatterat eller fått rapporter från Räddningstjänst syd, där Tony är 2:e vice ordförande. Vi övriga ledamöter i KS är hänvisade till www.rsyd.se för att inhämta information.
Allmänheten klagar på oss. Med all rätt.

Räddningstjänst syd klarar inte att uppnå målen. Då är antingen målen orealistiska eller så har man inte avsatt tillräckligt med resurser för att nå målen.
Antalet olyckor ökar år för år och Eslöv växer. Samtidigt minskar Eslövs kostnader för räddningstjänsten. 2006 betalade vi 18,4 miljoner och 2007 15,2 miljoner (Rsyd hemsida). Det som vi drog ner på var de sk tilläggstjänsterna.

Detta rimmar illa med den bild som kommunalrådet Cecilia Lind (s) gav på näringslivsträffen den 19 januari på Stadshuset. På direkt fråga svarade CL att 1) vi har inte dragit ner på räddningstjänsten 2) vi förstärker from oktober 2008. En bild som jag inte kände igen.
I SKD den 26 januari på Lundasidan kan man läsa om socialdemokraten Per Olsson som ställer frågan ” skulle förstörelsen på Killebäckskolan ha blivit så omfattande ifall inte räddningstjänsten fått spara så mycket?” Frågan är relevant även för oss i Eslöv eftersom vi samarbetar i räddningstjänsten inte minst i Revinge/Löberödsområdet.
”På socialdemokraternas hemsida finns ett inlägg av en tjänsteman inom räddningstjänsten. Han påpekar att den operativa verksamheten inom Räddningstjänst syd har bantats kraftfullt de senaste åren.
Han säger att i området har 40 % av personalen skurits bort. – Detta påverkar i allra högsta grad våra möjligheter att rädda liv och utveckling av bränder. Alla bränder är små i början. Ifall räddningstjänsten har tillräcklig styrka kan de så förbli, skriver tjänstemannen.” Allt enligt SKD.

Denna bild stämmer inte med den bild Cecilia Lind ger – detta ville jag fråga om. Tony ger bilden av att Räddningstjänsten inte når sina mål, tjänstemannen ger bilden av att det beror på resursbrist. Vi måste bli överens om problembilden - men då krävs en fri debatt.

Jag menar att första styrkan som når olycksplatsen omedelbart skall kunna göra en relevant skadebegränsning och räddningsinsats. Man skall inte behöva stå och vänta på att det skall komma mer folk så man kan gå in i en byggnad och bekämpa elden inne i huset. Tiden är viktig i alla moment av en räddningsinsats. Det behöver man inte vara proffs för att förstå.

tisdag 20 januari 2009

Gymnasieskolan en ekonomisk ”gökunge”

Eslövs gymnasieskola börjar allt mer ta formen av en ekonomisk ”gökunge”, för många klasser och underskott i 20-miljonersklassen. Vi har avtal med andra kommuner som gör att en omstrukturering tar minst tre till fyra år att genomföra.

Eslöv saknar ekonomiska reserver. En möjligheter är att omfördela skattepengar mellan nämnderna. Skall vård- och omsorgsnämnden minska sin ram för att kommunen skall kunna täcka upp underskotten i gymnasieskolan? Samma fråga kan ställas till grundskolan och barnomsorgen. Kanske skall vi dra in på asfalten. Kan vi dra ner på kultur och fritid? Kan vi låna till driften av gymnasieskolan? Instinktivt känner jag att inget av alternativen ovan är realistiskt och möjligt att genomföra. Vård och omsorg och Barn och familj har redan genomfört stora besparingar. Det finns inga utrymmen att dra in ytterligare på kommunens kärnverksamheter.

Självklart är jag förvånad att socialdemokraternas budget visade sig så ihålig redan efter en månad in på budgetåret 2009. Nu ser vi risken av att inte spara i ladorna i goda tider och ha reserver nu när vi står på tröskeln till en djup lågkonjunktur.

Kan vi klara budgeten och rädda välfärden i Eslöv? Eslöv har inga skulder men vi använder våra inkomster till 100 %. Eslöv ligger på plats 14 när det gäller skattesatsen. 1 kronas skattehöjning innebär ca 40 miljoner ökade intäkter till kommunkassan. En femtioöring innebär ca 20 miljoner plus– eller vad vi behöver för att klara dagens gymnasieskola.

Jag kan tänka mig att diskutera en skattehöjning på en femtioöring om man samtidigt omstrukturerar gymnasieskolan och är beredd att sänka skatten med 50 öringen när saneringen är genomförd.
Givetvis blir det skattebetalarna i Eslöv som drabbas. Jag skulle tro att det innebär ca 1000 kr i ökad skatt per år för den enskilde i Eslöv.
Det naggar på det jobbskattteavdrag som regeringen har genomfört. (Du kan se hur mycket din skatt sänks på www.jobbskatteavdrag.se). Finns det fler alternativ? Inte som jag ser det för att snabbt komma tillrätta med en sargad kommunbudget. På lite längre sikt måste vi ta hjälp av privata företag i skol- och vårdbranschen om vi skall klara välfärden i Eslöv.

lördag 17 januari 2009

Hur skall Eslövs framtida utbildningsstruktur se ut?

Mot bakgrund av att Eslövs gymnasieskolor förväntas överskrida sin budget i år med ca 15 miljoner behövs gymnasieskolans struktur förändras. Kommunstyrelsen har tillsatt en styrgrupp för Eslövs framtida skolstruktur i vilken jag ingår.

Såhär går mina tankar just nu. ­Vi skall dra ner på gymnasiet och satsa på grundskolan och förskolan. Varför? I Skåne finns det ett överutbud på runt 6000 gymnasieplatser och konkurrensen är stenhård. Överenskommelsen om ”Fritt Sök” gör det ännu svårare att förutse elevantalet på vår gymnasieskola. Bergagymnasiet bör då satsa på säkra program – utbildningar där vi är bra och kan konkurrera – Bergagymnasiet konkurrerar numera på en fri marknad.

När eleverna gör sitt val gör dom det utifrån många olika kriterier. Vilka elever kan Berga attrahera? Det bör kartläggas. När vi vet det skall vi satsa på denna elevmålgrupp.
Eslöv skall vara positiva och öppet för de som vill etablera friskolor i kommunen – både grundskola, gymnasier och förskolor.

Eftersom vi har skolplikt i grundskolan är det här och på förskolorna vi skall lägga de mesta och största resurserna. Eslöv skall vara jäkligt bra på grundutbildning – för alla.

Lesley