torsdag 26 april 2012

Maten till de äldre en viktig fråga

Valfrihet i en liten låda
Vi tycker alla olika. Smak och tycke är individuellt – även om man uppnått pensionsåldern. Idag har vi i Eslöv leverans en gång per vecka av av fryst mat till våra åldringar som bor kvar i sina lägenheter/villor och har behov av färdiglagad mat och hjälp att tillreda den. Man kan välja mellan 10 olika frysta rätter. En del kallar detta valfrihet – inte jag.

Vård och Omsorgsnämndens Socialdemokrater, Moderater med stöd av Miljöpartiet beslutade i onsdags att gå ut i en ny upphandling av den frysta maten enligt samma koncept som idag.

Förvaltningen hade fyra alternativ för nämnden att ta ställning till (läs mer om förslagen). Jag saknar ett femte förslag som följer intentionerna i Lagen om Valfrihet, därför yrkade jag på återremiss. Enligt min uppfattning uppfyllde inget av förvaltningens förslag LOV-intentionerna. Syftet i utredningen tycks ha varit vad som är bra för kommunen – inte vad som är bra för den enskilde personen.

Det vi skulle vilja ha utrett från Folkpartiets sida var hur ett kundvalssystem för den biståndsbedömda maten skulle kunna se ut givetvis med en konsekvensbeskrivning för den enskilde. Det vill säga:

1) att de leverantörer som vill distribuera mat får ansöka om ett godkännande. Detta tror jag skulle gynna restaurang och cateringbranschen i Eslöv. 
2) Bibehålla dagens kommunala subvention (2690:-/person och år. Idag betalar den enskilde 43 kr/portion för den kylda maten). 
3) Vill man ha ett dyrare alternativ får man själv betala mellanskillnaden. 
De som tycker det skulle vara bra med matlagning i hemmet skulle kunna använda sig av det sk RUT-avdraget (kan ej användas i kommunal service). Detta alternativet skulle vi i Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna i Eslöv vilja ha utrett. I utredningen borde yttranden också finnas från de hemtjänstleverantörer som finns i Eslöv idag finnas med.

Att Socialdemokraterna är mot valfrihet speciellt inom vården och omsorgen är välkänt och förvånar mig inte – de socialdemokratiska företrädarna föredrar att politiker och tjänstemän väljer åt dig. Mer förvånad är jag över de forna alliansvännerna i Moderaterna som förra mandatperioden var med och röstade för Lagen om Valfrihets införande i Eslövs Vård och Omsorgsverksamhet, men som i onsdags röstade mot att få till en ordentlig LOV-utredning även på matsidan. 


Speciellt som nuvarande 1:e vice ordförande, Lena Wöhlecke, säger i Moderaternas valutskick 2010 (citat) – “Valfrihet för våra äldre inom vård och omsorg är en viktig fråga för mig.”

Varför röstade Moderaterna i Vård och Omsorgsnämnden nej till valfrihet för biståndsbedömd mat? Tycker inte Lena och Moderaterna i Eslöv att valfrihet och mångfald är viktigt?

Lesley Holmberg (FP)
2:e vice ordförande Vård och Omsorgsnämnden, Eslöv

Protokoll VoO 2012-04-18 se § 31

| SkD | SkD |

tisdag 17 april 2012

Framtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 2: Högstadiet

Lärartäthet och elevantal (klicka för större)
Idag har turen kommit till högstadiet, då vi ska titta på antal elever och likvärdighet. Sedan 2010 så har Källebergsskolan öppnat och börjar fyllas på med elever. Som diagrammet visar ökar lärartätheten samtidigt som elevantalet minskar. Det är alltså ingen besparing som ligger till grund för de lärare som nu varslas om uppsägning på Norrevång, utan vikande elevtal.

Det har varit en livlig debatt om de två friskolorna (Move Eslöv och Karl-Oskar utbildning) som ansökte och till sist fick godkännande att starta grundskoleverksamhet i Eslöv. Move Eslöv tänkte sig starta två klasser i åk 6-9 och Karl-Oskar ville starta tre klasser i åk 6-9. Nu har det fallit sig så att ingen av skolorna har startat och tillgången på lämpliga lokaler är inte särskilt stor. Att bedriva högstadieskolor är alltså fortfarande till 100% en kommunal angelägenhet i Eslöv.

Antal elever i åldersgruppen 13-15 år i Eslöv 2000-2026
Diagrammet ovan visar det faktiska antalet elever i åldersgruppen 13-15 år i lila, den blå kurvan visar SCB's befolkningsprognos och den röda visar en framskrivning av siffrorna med en genomsnittlig ökning. Att Källebergsskolan öppnade var en reaktion på åren innan då elevtalen hade varit väldigt höga och Norrevång/Ekenäs var överfulla med elever. De lägsta elevantalen är i år, men efter 2014 så ökar antalet elever ganska brant och vi kommer ha närmare 300 elever fler om tio år. Det motsvarar ca 12-15 klasser och det är en volym som Eslöv har klarat tidigare med enbart tre högstadieskolor.

Enligt Skolinspektionens granskning under vintern 11/12 får Källebergsskolan ett föreläggande, Norrevång 7-9 och Ekenässkolan får två och Ölyckeskolan får fyra förelägganden.

Nationella prov och slutbetyg, Sv, Ma, En
Vad Skolinspektionen inte har tagit upp är den stora skillnaden i bedömning, både mellan ämnen och mellan skolor i förhållande till de nationella proven.

Stapeldiagrammet till höger visar skillnaden i godkända slutbetyg i förhållande till godkänt-nivån på de nationella proven (NP). Man kan aldrig förvänta sig en fullständig överensstämmelse mellan NP och slutbetyg (vilket skulle motsvara 0% i diagrammet), men skillnaden i matematik är stor (11 procentenheter av de som blev underkända på NP fick godkänt slutbetyg).. Man kan också se att engelska bedöms regelmässigt striktare och ett godkänt resultat på NP är ingen garanti för ett godkänt slutbetyg.

Ölycke och Norrevång,
NP och slutbetyg i matematik

Ölycke och Norrevång
NP och slutbetyg i svenska
Skolverket för statistik på hur många procentenheter av eleverna som tilldelas lägre, samma och högre slutbetyg än vad nationella proven har indikerat. Det är normalt att en elev helt rättvist får både ett lägre eller ett högre betyg jämfört med NP. Vad som oroar mig mer är den stora skillnaden mellan de mest generösa (Norrevång) och de mest strikta (Ölycke). Diagrammen till höger visar skillnaden i procentenheter mellan de två skolorna för elever som har fått lägre respektive högre slutbetyg.


För att förstå diagrammen: År 2007 fick 41% av eleverna ett lägre betyg i Sv på Ölycke, men enbart 21% fick det på Norrevång. Skillnaden blir alltså 20 procentenheter. 

Både för matematik och svenska är det påtagliga skillnader varje år i bedömningen. Vem som gör mest "rätt" vet jag inte, men man kan konstatera att det konsekvent är mindre "risk" att få ett lägre betyg på Norrevång och en större "chans" att få ett högre betyg. Skillnaden finns även inom engelska, men inte lika påtaglig där. Naturligtvis kan det också vara så att Norrevång har ett mer omfattande stödprogram för elever som inte når målen efter att nationella provet är genomfört. Skolorna bör ju dock ha lika goda förutsättningar för att göra sådant.

Slutsatsen blir att högstadieskolorna nu kommer ur en svacka i elevantalet och kommer växa framöver. Skulle en friskola välja att etablera sig, så finns det mycket som talar för att den demografiska elevökningen i stort sett skulle ätas upp av friskoleetableringen. Skolorna behöver jobba på likvärdig bedömning och betygssättning, men även arbetet med IUP måste stärkas.

Folkpartiet har lämnat in en motion om att stärka stödundervisningen och att införa lovskola på samtliga skolor i åk 6-9. Motionen är en del i ett stort batteri av förslag för att förbättra resultaten i skolan.
Du kan läsa hela motionen här.

Tidigare inlägg om skolan:
Framtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 1: Gymnasiet
...och gymnasiet sitter med svarte-petter
Östra skolan. Igen
Move Eslöv startar inte
Värna varje skattekrona
Östra skolans flytt
Eslöv på plats 207 i årets skolkommun
Förskolorna..
Nya siffror, resultaten är lägre än någonsin
Grundskolan i Eslöv - En uppdatering
Bergagymnasiet, studieresor och lite annat
En angelägen rättvisefråga
(S)jälvtillräcklighet
Egen dator till lärarna
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 2)
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 1)
En rejäl satsning på en modernisering av gymnasieskolan
En grundskola i fritt fall
Betygsinflation
Grundskolan i Eslöv - En statistisk analys
Ska vi prata om grundskolan i Eslöv?
Ett stort steg i rätt riktning
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan

fredag 13 april 2012

Framtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 1: Gymnasiet

Jag tänkte, med utgångspunkt i statistik, befolkningsprognoser och gissningar skissa en bild av framtiden för de olika skolformerna i Eslöv. Det enda man säkert kan säga om prognoser och framtidsutblickar är att man garanterat kommer ha fel. Ska man dessutom gissa något som ligger 10 år bort så kan man hamna förskräckligt fel. Denna första del om gymnasieskolan kommer tyvärr vara behäftad med mer gissningar än de andra delarna, vilket jag kommer redovisa nedan. Ändå är det ett underlag för en diskussion om vilka utmaningar som väntar.

Först måste man ha klart för sig hur demografin ser ut. Jag har valt att redovisa antal ungdomar i åldersintervallet 16-18 år, vilka faller inom gymnasieskolans åldersgrupp. Naturligtvis går inte samtliga ungdomar i detta intervall i gymnasiet, men det visar en trend hur demografin förändras över åren.
Demografisk förändring för åldersspannet 16-18 år i Eslövs kommun
Den lila kurvan visar utfallet, mörkblå visar SCB's befolkningsprognos och den röda visar en framskrivning av siffrorna med en genomsnittlig ökning. Vi ser att potentiella "kunder" till Bergagymnasiet var som högst 2008 och kommer nu sjunka rejält fram till 2015 innan det vänder uppåt igen.

Det finns även andra faktorer som talar för att minskningen av elever på Bergagymnasiet kommer bli större än vad demografiska förändringar ger vid handen. Det är framför allt en regeländring som har stor betydelse: Elever får nu fritt söka vilken skola (kommunal eller friskola) som helst i Skåne. Detta leder både till att Eslövs ungdomar söker till Lund i betydligt större utsträckning, men också att ungdomarna i Höör och Hörby söker sig till andra kommuner. Höör och Hörby stod tidigare för en mycket stor andel av eleverna på gymnasiet.
Mycket grovt tillyxad prognos på elevantalet på Bergagymnasiet

Den mörkblå kurvan visar hur elevantalet faktiskt har förändrats och den röda visar en prognos baserat på ett antal gissningar. Den gröna kurvan visar hur många procent av Eslövs ungdomar som söker sig till en annan kommun och jag har antagit att den trenden planar ut efter 2018 på 56%. Det finns i alla fall ingenting idag som talar för en återgång. På samma sätt har jag med ljusblå penna skrivit fram antalet elever från andra kommuner som kommer till Eslöv att studera, vilket jag också antar kommer minska för att plana ut runt 2016. Om man då tar de demografiska förändringarna så får man prognosen markerad i rött.

Här ser den noggranne läsaren två uppenbara felkällor: Naturligtvis kan trenden vända både för hur många Eslövsungdomar som lämnar Eslöv och hur många vi kan attrahera från andra kommuner. Det som måste till i så fall är att Bergagymnasiet profilerar sig och stärker sitt varumärke. Då kan utfallet bli helt annorlunda.

Skulle denna prognos stämma (och det vet vi att den inte kommer!), så är elevunderlaget nere på 726 elever 2017 innan det vänder uppåt igen. Att återvända till elevtal från fornstora dagar finns alltså inte med i min framtidsbeskrivning.

Vad ska man dra för slutsatser av detta då? Jag vet ärligt talat inte i nuläget, men det som kommer spontant är att Bergagymnasiet måste bereda sig på ytterligare elevminskningar. Att stryka i programutbudet är vanskligt och kommer trycka ner elevantalet ytterligare, så man måste nog istället bli bättre på att samordna undervisningen mellan programmen och att samordna lokaler så mycket som möjligt. I den politiska debatten om Bergagymnasiet är det stort fokus på att begränsa kostnadsökningarna som kommer som följd av att det tar tid att anpassa verksamheten. Tyvärr är det svårt att både gasa och bromsa samtidigt.

Det känns ju heller inte vettigt att just i år bygga massa nya kvadratmeter på Bergagymnasiet för att kunna hysa in industriprogrammet i nya lokaler. Det är inte ett nytt plåtskjul som kommer locka fler elever, och lokalytor kommer man ha gott om förresten.

Att krympa är oerhört smärtsamt och svårt. Det visar inte minst Skolinspektionens rapport för Bergagymnasiet som pekar på ett antal brister. Att mista i kontinuitet när två rektorer hoppar av kommer inte heller gynna situationen på kort sikt.

Jag tror att Eslöv skulle må bra av att ta en rejäl diskussion om vad vi vill med vårt gymnasium. Kunskapsläget bland politikerna är sorgligt nog inget vidare. Kanske någon kan arrangera en framtidsdag för oss politiker?

Daniel Rhodin
2:e v. ordf Barn- & Familjenämnen

Intagningsstopp på Frans Möllergymnasiet i Kävlinge 

Tidigare inlägg om skolan:
...och gymnasiet sitter med svarte-petter
Östra skolan. Igen
Move Eslöv startar inte
Värna varje skattekrona
Östra skolans flytt
Eslöv på plats 207 i årets skolkommun

onsdag 11 april 2012

...och gymnasiet sitter med svarte-petter

Salliushuset har aldrig varit ett reellt alternativ. Det har hela tiden funnits tydliga direktiv från socialdemokraterna och moderaterna att andra lösningar än H-O-husen på Bergagymnasiets område inte är aktuella. Därför har andra lösningar avfärdats summariskt och utan djupare analys.

Det är inte idealt att flytta in Östra skolan i Sallius, därför har jag hela tiden förespråkat den nybyggnation till Källebergsskolan som faktiskt fullmäktige beslutat om. Men lösningen i H-O är sämre för alla inblandade parter:

1. Gymnasieskolan har stort överskott på lokaler, men det avser klassrum. I H-O ligger framför allt tekniksalar vilket man inte har överskott på. Därför måste man bygga nya lokaler för att inhysa tekniksalarna i istället.

2. De 4800 kvm som överförs till grundskolan gör att man istället flyttar lokalöverskottet dit. Det kommer dröja länge innan dessa överytor kommer behövas.

3. Placeringen är inte idealisk. Mitt på Bergagymnasiets campus ska nu en F-6 skola placeras. Elevkullarna vänder snart uppåt och om gymnasieskolan får behov av mer lokaler så måste man växa nån annanstans än på Bergaområdet. Det riskerar att sänka gymnasiets attraktivitet.

Nog är det så att H-O ligger 500 meter längre österut än Sallius, men det är ju ingen avgörande skillnad i sammanhanget.

Bäst hade det varit att ta kostnaden och bygga en modern skola på en gång. Att lägga 50 miljoner på ombyggnad av H-O känns väldigt omotiverat, eftersom skolan ändå inte blir optimalt planerad. För Bergagymnasiets del ställs nu industriprogrammets vara eller icke på sin spets: Ska man bygga nya tekniklokaler eller inte? Söktrycket är ju tyvärr inte särskilt stort.

SkD

måndag 9 april 2012

Tysk utopi

Det fossila miraklet - Cornucopia?
Tyskland ska på 10 år avveckla all sin kärnkraft och investera 200 miljarder euro i förnybar energi. Det vore fantastiskt om det lyckas, men det kommer det sannolikt inte att göra.

3/4 av Tysklands elproduktion kommer från olja, kol och fossilgas. Utsläpp av växthusgaser och ett högst ohälsosamt beroende till ryssarna är inget som bekymrar tyskarna. Nej, man hoppas väl på att andra länder ska erbjuda reglerkraften som krävs när man har bytt ut kärnkraft (som är baslastverk) till högst opålitliga energikällor som vind.

Att förstå energisystem verkar omöjligt....