Så löd rubriken i Skånskan den 3 december, dvs. dagen efter det att kommunstyrelsen tagit sitt beslut om att begränsa utgifterna för 2009.
Nu undrar jag. Är detta rätt väg? Borde vi inte tillsätta en politisk krisgrupp? Och försöka ena Eslöv över partigränserna i en gemensam strävan att mildra effekterna för våra invånare?
Eller är detta med att klara kriser och problem alltid någon annans huvudansvar?
Oppositionen i landet, dvs. sossar, vänstern och miljöpartiet, kräver insatser från regeringen att satsa ytterligare miljarder för att lösa finanskrisen. Det paket som regeringen la i fredags och som omfattade 8.5 miljarder för 2009 och ytterligare 15 för 2010 och 2011 är enligt oppositionen alldeles för litet. Kritiken är hård. Trots att tex. Rot-avdraget är exakt vad facket begärt.
Jag tycker att det är bra att detta bidrag inordnas i det regelverk som gäller för hushållsnära tjänster och att bidragen permanentas. En seger för jämställdheten. Jag har aldrig förstått varför det är ett riktigt jobb att måla fönster medan att tvätta dom har föraktfullt kallats pigjobb. Och inte ens om man kallar målningen för dess manliga motsvarighet dvs drängjobb låter det lika nedlåtande. Kan det möjligen bero på att sossarna, som länge satt den politiska agendan i landet, alltid varit och är ett arbetarparti för karlar. Hade dom och LO-kollektivet ansett att kvinnors arbete är lika mycket värd så hade den som tvättat fönstren tjänat lika mycket som den som målar dom.
Men åter till finanskrisen i Eslöv. Politikerna i Eslöv har fört en aktiv politik för att under högkonjunkturen samla i ladorna, för att klara sämre tider. Alliansen har alltid velat ha ett större överskott i finanserna men för det mesta varit alltför passiv och sagt ja och mer sällan nej till av den styrande minoritetens, dvs. sossarna, vänstern och miljöpartiet, förslag. Det enda vi verkligen drivit är att begränsa investeringarna och sagt att vi sparar under högkonjunktur för att kunna satsa under lågkonjunktur. Alltså borde vi satsa nu. Inte på projekt som drar med sig dryga driftskostnader men på projekt, som ändå måste göras, såsom tex. ombyggnader och reparationer av skolor, vatten och avloppssystem och gatuunderhåll.
Under högkonjunkturen har den styrande minoriteten använt pengar som blivit över på kontot för försörjningsstöd eftersom färre behövt ekonomisk hjälp under de goda åren till att ge fler möjlighet till ett arbete. Ett i och för sig ett lovvärt projekt. Men att idag när det verkligen behövs arbetsmarknadsinsatser är det inte rätt tillfälle att dra ner på dessa insatser. Det kommer ju omedelbart att ge effekt på kontot för försörjningsstöd. Dessa verksamheter är ju som kommunicerande kärl. Minskar man den ena så höjs automatiskt den andra. Kommunstyrelsen har begärt en översyn och visst det behövs en översyn av hur det hela gått till. En fördel vore om kommunens revision får denna uppgift för att garantera opartiskhet. Det är ju skattepengar det handlar om. En översyn som gör oss bättre redo vid nästa högkonjunktur. Men just nu har jag svårt att se att en neddragning skulle leda till lägre kostnader.
Gymnasieskolan blöder. Allt fler väljer att läsa vid någon annan skola. Det är tråkigt att vår skola inte är tillräckligt attraktiv. Och naturligtvis kan vi inte behålla lärare om vi inte har elever. Men kanske kunde några flyttas över till grundskolan så att vi höjer vår placering från den skämmiga 218 platsen till att på sikt bli Sveriges bästa skolkommun. 2011 när kommunen fyller 100 år kunde vi kanske ligga på plats 100, för att därefter kämpa vidare.
Men för att vi ska nå dit krävs att alla drar åt samma håll och att det blir ett koncerntänkande inom kommunen värt namnet. Det krävs att vi verkligen på alla sätt satsar på skolan. Att vi genom aktivt arbete visar att skolan är viktig. Om nu skolan är så viktig, hur kommer det sig då att elever kan låta bli att gå i skolan utan att något händer eller får ledigt för att åka på semester eller för att handla i Ullared? Tänk den tanken att vid kommunstyrelsen sammanträder är inte kommunalrådet närvarande. Hon har valt att ta ledigt för att åka och handla. Vad skulle det sända för signaler? Ja, i alla fall inte att kommunstyrelsen är viktig. Men att ta ledigt från skolan är det ok. Och det sänder signaler om att skolan inte är viktig.
Åter till finanskrisen. Det jag tycker vi måste göra nu är att tillsätta en politisk krisgrupp, som sätter sig ner lugn och ro och lägger fram en plan hur vi ska klara 2010 och 2011 om krisen fördjupas. Fatta inga förhastade beslut om neddragningar innan vi fått en ordentlig genomlysning. Och det är min övertygelse att om kommundirektören får möjlighet att utöva sitt chefskap så kommer han att tillsammans med sin ledningsgrupp att arbeta fram olika förslag till lösningar som denna krisgrupp sedan kan ta ställning till.
Men sitt lugnt i båten just nu.
Eller??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar