måndag 29 april 2013

Billinge skolas framtid

Som väntat är debatten het om Billinge skolas framtid, och det ska den förstås vara. Skolan beräknas ha 27 elever till hösten i årskurserna F-3, vilket naturligtvis inskränker möjligheterna till att bedriva en kvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet på ett påtagligt sätt. Samtidigt är förstås skolan en viktig funktion i byn och har säkert viss betydelse för inflyttning och byns attraktivitet.

Jag var, i likhet med andra politiker i Barn- & Familjenämnden inbjuden till ett möte i Billinge i söndags, där byborna hade kallat till samling. Någon på mötet i Billinge hyste farhågor om att huspriserna skulle sjunka om skolan försvann, vilket inte är omöjligt. Själv tror jag i och för sig att den effekten är begränsad, men omöjligt är det inte.

Så vilka perspektiv bör man som skolpolitiker ha när det gäller Billinge skola? Är det barnens rätt till en likvärdig utbildning som ska gå först? Eller är det byns framtida utveckling och attraktivitet som är viktigast? Vissa skulle säga att båda är lika viktiga, men det är nog att göra det lite för enkelt för sig.

I Eslöv fördelas resurserna till rektorsområdena i form av skolpeng. I princip innebär detta att pengarna följer barnet, så den skola föräldrarna väljer för sina barn kommer också få pengarna. I Billinges fall blir det inte riktigt så. På grund av skolans litenhet måste mer resurser än vad som ryms i skolpengen för de 27 eleverna tillsättas. De resurserna får tas från andra håll i rektorsområdet, vilket i det här fallet betyder Stehagsskolan. Jag har hittills inte hört någon politiker uttrycka någon kritik runt HUR pengarna fördelas, däremot debatterar vi ofta hur MYCKET pengar som ska fördelas. Men oavsett hur mycket eller lite pengar som fördelas, så finns det en likställighetsprincip i kommunallagen som anger att det ska finnas saklig grund för att få gynna en viss grupp av kommuninvånare. Någon sådan saklig grund är inte idag inbyggd i resursfördelningsmodellen, vilket gör att Stehagsskolans elever får en mindre skolpeng än andra elever, då resurserna måste omfördelas till Billinge skola.

Skolinspektionen har i sin rapport från 2012 kritiserat Billingeskolan för brister i materiella resurser och pedagogiskt ledarskap. Såvitt jag vet är de materiella bristerna avseende skolbibliotek och datorer åtgärdade redan. Jag har förståelse för att det pedagogiska ledarskapet över så få personal är svårt att få till, men det är ingen ursäkt för att inte ta den frågan på allvar.

På mötet i Billinge fick jag frågan om vad jag visste, och när jag först fick höra talas om förslaget om nedläggningen av skolan. Jag berättade då för hela församlingen att jag sitter i Barn- & Familjenämndens arbetsutskott (AU) och vi fick detta berättat för oss på vårt sammanträde den 19 april. I tidningen påstås det att "alla politiker är överens om att förslaget kommer som en överraskning". Nej, det kom inte som en överraskning för mig, och det har jag heller aldrig påstått. Journalisten måste ha missat hela den utläggning jag hade i den frågan. Att de andra politikerna påstod detta är dock sant.

Jag fick också frågan om förskolans expansion inte kommer att lösa bristen på elever inom en snar framtid. Denna fråga diskuterades också på AU och den information vi fick var att antalet födda barn inte egentligen har ökat, utan att det är nyttjandegraden som har ökat. För bara 5-10 år sedan var det många föräldrar som hade barnen hemma längre, men nu är nästan alla barn i förskolan från ganska tidig ålder. Det finns alltså inget i nuläget som pekar på att det skulle bli särskilt många fler barn i skolan framgent. Detta sade jag också på mötet, vilket journalisten missade att återge.

På mötet diskuterades också bybornas egna ansvar för skolans framtid. Den information som jag har fått visar att det vissa år bara är drygt hälften av barnen som finns i upptagningsområdet som faktiskt väljer Billinge skola. De andra väljer andra skolor (framför allt Stehag). Om alla elever som hör till Billinge skola också hade gått där, så hade skolan haft åtminstone 10 elever fler. Detta motsvarar drygt en lärartjänst i skolpengen och skulle förändra bilden högst påtagligt.

Sammantaget så föreslår skolledningen antingen utökade och öronmärkta resurser till just Billinge skola ELLER en flytt av eleverna till Stehagsskolan. Att inte utreda och föreslå detta skulle nästan kunna betraktas som tjänstefel. Därför blir jag orolig över den hätska debatten både på mötet och i kommentarsfält som går ut på att det skulle vara fel av rektorn, eller att rektorn först skulle samråda med föräldrarna innan denne rapporterar till sin chef vilka förslag till lösningar som ligger på bordet. Jag bara undrar hur många som på sina jobb skulle kunna driva en sån här fråga utan att först få det förankrat hos sin chef? Självklart måste det gå den formella vägen, precis som vilken arbetsplats som helst. På samma sätt är det självklart att frågan måste diskuteras i nämnden.

Så hur kommer jag och Folkpartiet ställa oss i frågan? Svaret är; Vet inte än. Frågan ska diskuteras på vårt nästa partimöte. På mötet i Billinge sa jag att jag också delar den oro och den problembild som skolledningen pekar på. Det finns minst två aspekter som omöjliggör status quo; det ena är den orättvisa som blir följden av att Stehagsbarnen får mindre resurser än det var tänkt för att täcka upp för Billinge skola. Det andra är Billingebarnens rätt till en utbildning av lika hög kvalitet som andra barn i kommunen. Det är alltså bara populister som kan påstå att politikerna bara kan säga nej till stängningen, för då behövs istället andra åtgärder. Men om Billingebarnen får, säg 50 000 kr mer i skolpeng så kan jag tänka mig att även föräldrar i andra orter vill ha mer resurser till sina barn. I detta ligger ett dilemma som måste lösas på något sätt.

Jag lär få anledning att återkomma i frågan.

Daniel Rhodin (FP)
2:e v. ordf Barn- & Familjenämnden

Artiklar i ämnet
Rektors motivering till skolstängningen
Stänger de skolan dödar de byn
Billinge skola stängs redan till hösten
Billingeföräldrar kallar till stormöte


Tidigare inlägg om skolan:
Naturlig mat i förskola och skola
Läxhjälp flera minuter i månaden
Varför förstöra en god historia med fakta?
Den anti-kompensatoriska tankegången
IV-programmet inget alternativ
Gymnasiebehörighet 2012
En fråga om prioriteringarFramtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 2: Högstadiet
Framtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 1: Gymnasiet
...och gymnasiet sitter med svarte-petter
Östra skolan. Igen
Move Eslöv startar inte
Värna varje skattekrona
Östra skolans flytt
Eslöv på plats 207 i årets skolkommun
Förskolorna..
Nya siffror, resultaten är lägre än någonsin
Grundskolan i Eslöv - En uppdatering
Bergagymnasiet, studieresor och lite annat
En angelägen rättvisefråga
(S)jälvtillräcklighet
Egen dator till lärarna
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 2)
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 1)
En rejäl satsning på en modernisering av gymnasieskolan
En grundskola i fritt fall
Betygsinflation
Grundskolan i Eslöv - En statistisk analys
Ska vi prata om grundskolan i Eslöv?
Ett stort steg i rätt riktning
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan 

fredag 19 april 2013

Naturlig mat i förskola och skola


För en månad sen skrev jag en insändare (se nedan) i SkD angående att smöret i Eslövs förskolor och skolor har bytts ut mot margarin i och med den nya kostpolicyn som nu tagits i bruk. I onsdags tog jag upp frågan på nämndsmötet och "beslutet" blev att förvaltningen ska ta upp frågan med kostchefen.

Jag skulle bli förvånad om det kommer leda till någonting. Den rätta vägen tror jag är att nämnden helt enkelt fattar beslut om att det ska serveras smör i skolorna istället för margarin. Men vi får se.

Fler och fler föräldrar börjar bli tveksamma till livsmedelsverkets råd, som egentligen bara lett till att folk har blivit fetare och sjukare än innan de eminenta råden att vräka i sig ohemula mängder med kolhydrater och att byta ut naturliga fetter mot kemiskt raffinerade fetter.

Under alla omständigheter kommer jag följa frågan noga framöver. Barn och ungdomar ska serveras bra mat med så lite tillsatser som möjligt och då går margarin fet-bort, om ordvitsen tillåts.

Insändaren:
-------------------------------------------------------------

"Margarin framställs genom att emulsionera vatten med olja. Efter härdningen bleks och deodoriseras produkten för att ta bort färg och lukt. Därefter omestras produkten så att den är lagom hård och smälter vid samma temperatur som smör." - Wikipedia 

Margarin är en kemiskt raffinerad produkt med tillsatser av gelatin, stärkelse, betakaroten, konserveringsämnen, lecitin, mono- och diglycerider och aromämnen.

Enligt Svenska Livsmedelsverket (SLV) är margarin så mycket bättre för hälsan än smör. Jag tvivlar. Det vore förstås förmätet av mig att insinuera att jag vet mer om aktuell forskning på mat och hälsa än vad SLV gör, men ibland så måste man kunna ifrågasätta myndigheters "goda råd" enbart på grundval av att om resonemanget låter idiotiskt, så finns det en god chans att det faktiskt är idiotiskt.

Eslövs kommun har lanserat sin kostpolicy och gör tolkningen att ”näringsriktig” mat i praktiken innebär stopp för vanligt smör och in med den kemiska mixtur som kallas margarin. Många börjar dock ifrågasätta hur vettiga kostråden är, och det finns många nyare studier som visar att fettskräcken i själva verket är djupt överdriven.

Jag är som sagt ingen forskare, men jag vill inte att alla barn och ungdomar i Eslövs kommun ska tvingas äta margarin såvida de själva inte vill. Är det inte bättre att man själv får välja vad man vill bre på sin smörgås? Det är den linje som jag tänker driva i Barn- & Familjenämnden och jag hoppas att andra politiker ansluter sig till det.

Daniel Rhodin (FP)
2:e v. ordf Barn- & Familjenämnden