tisdag 25 oktober 2011

Östra skolans flytt

Uppdatering: Lena Emilsson (S) svarar på kritiken. Barn- & Familjenämnden har ingenting att säga till om när det gäller skollokaler får vi veta. Det är ju ett system som man i så fall kan ifrågasätta.

------

Föräldrar rasar mot beskedet att politikerna i barn- och familjenämnden vill flytta Östra skolans elever till det byggnadskomplex som ligger utmed Ringsjövägen, mitt emot Bergakiosken kan man läsa i dagens skånskan.

För några dagar sedan presenterade Skånskan Östra skolans nya lokaler. Rektorn Christer Hägerklint är både glad och tveksam, säger han. På denna artikel kommenterar även Fredrik Lundström (M), som sitter i gymnasie- & vuxenutbildningsnämnden att "igår blev det officiellt" med flytten. Implicit -han visste om det.

Allt detta sammantaget ger en bild av att den här frågan har diskuterats politiskt, och det har den säkert. Men i så fall enbart inom socialdemokraternas och moderaternas partier. Jag, som ändå är 2:e vice ordförande i barn- och familjenämnden har inte hört nånting om den här lösningen tidigare. Sist frågan diskuterades i nämnden var i samband med budgeten, och då var samtliga partier överens om att förorda en fortsatt utbyggnad av Källebergsskolan.

Det blir väldigt konstigt att ordföranden Lena Emilsson (S) som har ett uppdrag från nämnden att verka för en fortsatt utbyggnad av Källebergsskolan, ändå uppenbarligen driver en helt annan agenda när nämndsmötet är slut. För om det inte spelar nån roll vad nämnden beslutar så kan jag ärligt talat inte begripa varför jag eller någon annan ska kasta bort tid på att sitta där en hel kväll i månaden. Kaffe kan jag laga till hemma och sällskapet är inte självvalt.

I sakfrågan har jag som sagt inte fått någon information alls, utan får gå på det jag sedan tidigare känner till. Men jag ställer mig frågande till hur man ska lösa utemiljön för barnen. Det är dåligt med plats runt lokalerna att anlägga något vettigt. Det är ju verkligen inte några optimala lokaler för en F-6 verksamhet, men Östra skolans elever och personal är väl inte bortskämda nu heller direkt.

Jag är heller inte helt säker på att detta kommer gå obemärkt för Bergagymnasiets del heller. Att i ett sådant känsligt skede i Bergagymnasiets hårda arbete att vända trenden och att återupprätta statusen flytta in en F-6 skola på området tror jag inte är klok politik.

Jag är lika frustrerad som föräldern Linda Forslund att jag inte heller har fått chansen att diskutera och påverka i den här frågan.

Daniel Rhodin
2:e v. ordf Barn- & Familjenämnden

Tidigare inlägg om skolan:
Eslöv på plats 207 i årets skolkommun

Politiska arvoden i Eslöv

Skånskan skriver en notis idag (ej på nätet) om kommunalrådens nya arvoden i Eslöv. Det kan vara bra att komplettera bilden med hur det ser ut på arvodesfronten för alla politiker i Eslöv.

I listan till höger (klicka för större) har jag sammanställt alla nämndsuppdrag i Eslöv och dess arvoden. Däremot har jag inte lyckats hitta arvodesuppgifter för alla kommunägda bolag och andra uppdrag, så listan är inte på något vis komplett.

Själv har jag årligen 74 450 kr i arvode före skatt. Där ingår ett arvode på 50 750 kr samt 23 700 kr i ersättning för socialnämndens jourtjänstgöring 17-18 veckor om året.

Dessa arvoden kompletteras med ersättning för förlorad arbetsinkomst, så kostnaden för politiken i kommunen är förstås väsentligt större än bara arvoden.

Till detta kommer också parti- och mandatstöd till de partier som är representerade i kommunfullmäktige.

Summerar man de båda posterna arvoden och partistöd så betalar kommunen ut ca 4.6 mkr ut årligen.

söndag 16 oktober 2011

Drogtester i skolan: Nej tack

FP's landsmöte har beslutat att säga nej till drogtester i skolan. Mycket välkommet besked, eftersom detta är ett direkt integritetskränkande förslag som inte hör hemma i ett liberalt parti.

onsdag 5 oktober 2011

Eslöv på plats 207 i Årets Skolkommun

Lärarförbundet har publicerat sin årliga ranking - Årets Skolkommun 2011. Eslöv hamnar på plats 207 av totalt 290 kommuner, en förbättring med några platser från förra året då vi var på plats 230. Som jämförelse hamnar vår granne Lund på plats 5. Svalöv hamnar på plats 265, alltså nästan längst ner.

Jag är dock inte särskilt förtjust i den här rankinglistan, då den av naturliga skäl ser mer till faktorer som är kopplade till fackförbundets syn på kommunen än faktorer som jag som skattebetalare, förälder och skolpolitiker värderar högre. Ändå är det intressant när skolan och dess förutsättningar diskuteras.

Eslövs resultat för 2011 när det gäller behöriga till gymnasieskolan kan du se här intill (klicka för större). En marginell ökning med 0.1 procentenheter (observera; ny beräkningsgrund 2011). Räddningen står Ölyckeskolan för, som har gått från 79.5% till 88.8%. Bravo!

De utvärderingar som gjorts av betygen i 8:e klass manar till eftertanke; Skulle betygen hålla i sig i 9:e klass så skulle endast 78% vara behöriga. Särskilt Ölyckeskolan har ett stort arbete framför sig då endast 69% av åttorna uppnår kravnivån. Tyvärr lär alltså inte Ölyckeskolans goda resultat i år stå sig.

En annan oroande faktor är andelen elever som får underkänt på Nationella provet (NP) i matematik. Det är hela 21.4% som inte når upp till den grundläggande kravnivån, vilket är mycket illavarslande. Hur det står till med matematikkunskaperna i Eslöv illustreras bäst med en trendgraf. 2003 var andelen underkända alltså på 2.2%


21.4% anses inte uppfylla målen för betyget godkänt i Ma enligt nationella proven, men det är 12.3% som inte får godkänt betyg. I engelska är bilden den omvända, det är hela 10.8% som inte får godkänt betyg, men enligt resultaten från de nationella proven är det endast 3.8% av eleverna som inte når målen.

Det finns alltså en påtagligt svag koppling mellan resultaten på de nationella proven och slutbetyget i Eslöv och det finns all anledning att ifrågasätta likvärdigheten och rättsäkerheten för Eslövs ungdomar.

Det sätt som man idag arbetar med matematiken fungerar inte. Nånting måste ändras, och mitt förslag är att omgående införa lärarcoachning i matematikämnet. Jag vill att erkänt duktiga mattelärare ska observera sina kollegor under ett antal lektioner för att hjälpa och coacha dem att bli bättre och att på så sätt sprida goda exempel. Vi måste också kunna erbjuda lärarledda extralektioner i matematik under hela läsåret för de som önskar och behöver. Här hoppas jag att regeringens satsning på matematik kan användas.

Jag anser att det finns brister i hur man arbetar med mål- och bedömning. Det finns stora frågetecken runt likvärdighet och rättvisa mellan olika skolor. Jag förordar därför att man tillsätter en grupp med duktiga pedagoger som får som uppdrag att titta på de här frågorna.