torsdag 13 januari 2011

Kraftvärmeverket i Örtofta

De flesta bryr sig inte, vissa tycker att den som har bosatt sig nära en fabrik, järnväg eller väg får räkna med och acceptera hur mycket tillkommande störningar som helst. Jag tycker dock det är ett cyniskt sätt att resonera. Nästa gång kan det vara i din närmiljö någon olägenhet ska byggas och då kommer du önska att kommunpolitikerna åtminstone gör något för att ta hänsyn till dig som dag efter dag, månad efter månad och år efter år ska ha tex tunga transporter dundrande utanför sovrumsfönstret.


Visa större karta

De tunga transporterna runt Örtofta, Toftaholm och i viss mån Väggarp är redan idag en stor olägenhet, både genom buller och försämrad framkomlighet och olycksrisk. I ansökan påstås att påverkan är obetydlig trots upp till 210 transporter per vardag kan tillkomma. Att redovisa ökningen av medelbuller som obetydlig är helt irrelevant för de människor som drabbas av mängder med lastbils- och traktorgenomfarter. De restriktioner i transporttider som bolaget ansöker för (06:00 – 22:00 vardagar) är inte rimliga och borde inskränkas till 08:00-18:00. Förvisso ökar då intensiteten under dagen, men då är de flesta närboenden på sina arbeten. Alla bör ha rätt till lugn och ro såväl tidig morgon som sen kväll i sin bostad. Dessutom framgår det att bränslelagret har en kapacitet överstigande 25 dygns bränslebehov vilket gör det fullt möjligt att inskränka transporttiderna till mer rimliga nivåer.

Jag blir rent ut sagt förbannad på mina kollegor i kommunstyrelsen som inte kunde göra detta lilla för sina medborgare. Otroligt svagt.



fredag 7 januari 2011

Det här med bolånebubbla...

Jag har funderat en del på bolån och eventuella bubblor på bostadsmarknaden den senaste tiden. För några dagar sedan fick Carl B Hamilton, FPs talesperson i ekonomiska frågor en DN-artikel publicerat på ämnet där han, får man anta, mejslar ut Folkpartiets politik på området. I korthet innebär förslaget sänkt avdragsrätt för ränteutgifter parat med en sänkt skatt på kapitalinkomster.

Nu är ju CB Hamilton nationalekonom vilket jag inte är, men jag missar helt poängen, både med förslagen var för sig, och varför de behöver hänga ihop förstår jag inte alls.

Att minska ränteavdraget straffar unga med stora lån, att minska kapitalskatten gynnar äldre och kapitalstarka. Det handlar om en rätt så stor omflyttning av pengar från unga till pensionärer.

Hur ger ett högre skatteuttag lägre priser på bostadsmarknaden? Teorin bygger förstås på att göra det ännu dyrare att bo så att färre har möjlighet att skaffa sig en bostad vilket i sin tur verkar dämpande på prisutvecklingen. Men är det verkligen en vettig politik? De galopperande priserna beror ju knappast på spekulation utan på grund av en alltmer akut brist på bostäder i våra största städer. Inte att förglömma, historiskt låga räntor och slopandet av fastighetsskatten har ju bidragit väsentligt till höjda bostadspriser. Lägger man dessutom på jobbskatteavdraget så har nog väldigt många samma eller till och med lägre andel av sin nettoinkomst som går till boende, även med ökad belåning.

Så länge tillgången på bostäder kraftigt understiger efterfrågan så kommer prisutvecklingen fortsätta. Risken för att vi ser en bostadsbubbla tror jag av detta skäl är kraftigt överdriven. Priserna kommer normaliseras när utbud och efterfrågan möts. Jag kan inte se det på något annat sätt än att Hamiltons förslag kommer ha mycket liten påverkan på prisutvecklingen, men däremot bjuda på två primära effekter;
- unga på bostadsmarknaden får betydligt högre skatt och sämre ekonomi
- samtidigt som äldre får sitt sparande gynnat.

Förslaget är alltså inte skaffat att förhindra en bubbla (det görs bättre med att lägga amorteringskrav), inte att förhindra galopperande bostadspriser (det görs genom att stimulera nybyggnation). Inte heller stärker det vår konkurrenskraft. Den enda effekten blir att man tar in mer skatt från redan pressade inkomstgrupper för att omfördela dem till andra, mer kapitalstarka grupper. Hamilton skriver att sänkt skatt på kapitalinkomster kommer medföra ökad konkurrenskraft, ökad stabilitet och tillväxt utan att vidare specificera hur dessa effekter skulle materialiseras.

Varför välja ut kapitalbeskattningen som den viktigaste skatten att sänka? Den som kan leva på kapitalinkomster betalar idag 30% i skatt oavsett inkomst. Den som lever på inkomst av tjänst beskattas med över 50%, redan vid löner på 31 700 kr. Över 42 300 kr betalar man ytterligare 5%. Detta är ett snuskigt system som bara fungerar som en hämsko på högt utbildade personer med höga löner. Till detta kommer oerhört stora kostnader för den som vill anställa personal.

Som jag ser det, och jag är ju inte nationalekonom som sagt, ligger problemet snarare hos kreditgivaren - bankerna. Banker vet att de inte behöver oroa sig för någon bubbla på bostadsmarknaden eftersom staten kommer hålla bankerna skadeslösa i händelse av kris. Det är nog en klok politik trots allt, men nu när vi precis kravlar oss ur kratern som den senaste finanskrisen skapade så är det snarare dags att ställa betydligt högre krav på bankerna. Ett tänkbart förslag är att bankerna avkrävs en viss likviditet, en krisfond, vilket begränsar möjligheten till alltför vidlyftiga utlån. Att förbjuda amorteringsfria lån över en viss procentsats av husets värde är en annan metod.

Kapitalskatten kan säkert vara skadlig på sitt sätt, men har ändå marginell effekt på en familjs förmåga att ställa mat på bordet, eller för all del alls ha ett hus att ställa bordet i. Men att ändra i avdragsrätten i en situation när räntorna ändå stiger snabbt och träffsäkert slå mot de med svag ekonomisk ställning är ju bara dum politik.

Läs även
| Niklas Frykman | Signerat Källberg | Gunnar Hökmark | Mathias Sundin | SvD | SvD | DN | DN | DN |

tisdag 4 januari 2011

Kärnkraftsfiaskot - tankegrodan

SVT sände nyss en dokumentär, Kärnkraftsfiaskot, som handlar om vilket fiasko driften av de svenska kärnkraften har varit de två senaste vintrarna. Att det har varit mycket problem kan alla vara överens om, men det var länge sedan jag såg en SVT-produktion där så många felaktiga slutsatser drogs på bara en halvtimme. Det måste vara nåt form av rekord.

Tesen som drivs genom dokumentären är att "det är kärnkraftsbolagens fel", samt att "kärnkraftsbolagen gör att det krånglar med flit". Jämförelsen med Finland är skoj, men saknar vidare analys. I Finland är det 10-15% av elen som kommer från vattenkraft (Sverige: 50%). De är alltså väldigt mycket mer beroende av kärnkraften än vad Sverige är. Vi stänger ner våra kärnkraftverk på sommaren pga att vi har fulla vattenmagasin till våra vattenkraftverk och att bara släppa vattnet ner i forsen utan att producera el vore ju dumt. Finlands befolkning har också fattat att det är antingen kärnkraft eller att värma varann med örfilar man har att välja på.

Jag ska göra ett försök att beta av några påståenden som är felaktiga men som ofta refereras till i diskussionen:

1. Kärnkraftsbolagen tjänar mer när reaktorerna är avstängda.
Nej, kärnkraftsbolagen förlorar mycket stora summor pengar när de inte kan leverera el. I exemplet Vattenfall beror deras ökade vinst på att de står för en mycket stor del av Sveriges vattenkraft och kunde på så sätt tjäna på prisökningen när kärnkraften inte levererade.

2. Det är orimligt att priserna stiger så mycket bara på grund av att kärnkraftsbolagen inte kan leverera
När efterfrågan närmar sig utbudet stiger priset. När efterfrågan överstiger utbudet så ökar priserna lavinartat eftersom det inte finns någon ytterligare effekt att sätta in. Hur skulle det annars funka? Alternativet är att man får ha rullande strömavbrott i Sverige för hur ska man annars begränsa förbrukningen till den nivå man kan leverera? Programmet visar ju dessutom att systemet fungerar - när priserna ökar pga effektbrist så slutar stora el-konsumenter att förbruka vilket balanserar systemet. Utan en avreglerad elmarknad hade man haft precis samma alternativ - höja priset eller stänga av leveransen för att återfå balansen i systemet.

3. Kärnkraftsbolagen är kortsiktiga
Det är Sveriges regeringar sedan folkomröstningen på 1980-talet som hela tiden drivit linjen att kärnkraftsverken ska stängas ner och avvecklas. Kärnkraftsbolagen vore ju ofantligt korkade om de utförde långsiktiga uppgraderingar och underhåll i ett sådant klimat. Det är först nu med denna regering som bolagen verkligen har vågat göra de uppgraderingar som borde gjorts för länge sedan. Vem är kortsiktig egentligen? När Jan Björklund pratar om kärnkraftsinvesteringar 20 år framåt i tiden blir han häcklad - men det är precis detta perspektiv som krävs för ett långsiktigt hållbart energisystem.

4. Problemen i de svenska kärnkraftverken är ytterligare ett skäl att snabba på utfasningen
Sverige är ett elberoende land. Miljöpartiets Maria Wetterstrand brukar, helt riktigt, påpeka att vi har ca tre gånger högre elförbrukning per person än snittet i Europa. Synd bara att hon alltid glömmer att nämna de faktorer som är själva förklaringen till detta. Att vi har mycket el-intensiv industri, att vi har ett kallt klimat med historiskt låga elpriser vilket gjorde att många hus byggdes som eluppvärmda på 70-80-talen. Att de flesta i Europa har ett varmare klimat, att många använder gas eller kol istället för el för uppvärmning av sina bostäder. Vi behöver inte mer opålitlig kraft (tex vindkraftverk) i det svenska elsystemet, vi behöver mer baslastverk som kan leverera även iskalla vinternätter när det inte blåser. Det finns bara två realistiska alternativ för storskalig elproduktion - vattenkraft eller kärnkraft (eller möjligen naturgas). Ska vi verkligen bygga ut de sista älvarna i Sverige? Ska vi liksom Tysklands katastrofala energipolitik tvingas till att köpa gas av ryssen? Det är alltid enkelt att säga "fasa ut", men då måste man också berätta hur det ska gå till.

Hade slutsatserna i programmet blivit att politikerna har varit alldeles för kortsiktiga och naiva, så hade jag gärna skrivit under på det. Hade man dessutom nämnt att nedstängningen av Barsebäck gjorde Sverige oerhört mycket mer utsatt för effektbrist och därmed galopperande priser hade det varit ännu bättre. Hade slutklämmen varit att miljömupparna i Miljöpartiet, Sossarna, Vänsterpartiet och tidigare i Centern var själva anledningen till höga elpriser så hade jag bjudit på en applåd.

SVT - Rekorddyr el även i vinter
| SVT - 2010 dyraste elåret
| SVT - Störst andel stopp i svensk kärnkraft
| SVT - Så räknar du ut hur mycket extra du fått betala
| Aftonbladet - Nu blir värmen dubbelt så dyr
| DN - Dyraste priset sen avregleringen
| Second Opinion - Stillastående kärnkraftverk inte lönsamma
| SvD - Förtroendebotten är nådd
| DN - Dyr el skylls på vattenkraften