måndag 22 november 2010

Lästips - fildelning och upphovsrätt

Roger Wallis sätter fingret på en öm punkt. Läs.

Eslövs och andra kommuners ekonomiska ställning

Tidningen Dagens Samhälle hade en intressant artikel om pensionsskulderna i Sveriges kommuner i senaste numret. Hälften av kommunerna har inte sparat en enda krona till de enorma pensionsskulderna (103 miljarder kronor) som kommuner och landsting har. Chefredaktör Mats Edman avslutar med en retorisk frågeställning:

"Kommer det nya generationer att vältra skulderna på? Inte säkert. När de unga och fertila inser vad deras far- och morföräldrar testamenterat får de miljoner skäl att dra vidare."

Jag har skrivit om detta tidigare  och även haft ett meningsutbyte med Tony Hansson (S) i frågan. För Eslövs del handlar det om ca 637 miljoner kr (2009) som kommunen har som skuld till blivande och befintliga pensionärer där kommunen har varit arbetsgivare. Tony Hanssons syn på det hela är fullt förståelig - skulle vi ta hänsyn till denna faktiska skuld, så skulle inte kommunens ekonomi se alls så bra ut, och då skulle vi behöva hantera skulden (värdesäkra den) istället för att glömma bort den. Som sagt; en förståelig strategi, men en strategi som är både ogenomtänkt och dum. Det är ju trots allt så att någon måste betala skulden någon gång. Det får någon efterträdare lösa genom rationaliseringar och skattehöjningar för kommande generationer. Samtidigt skrivs det floskler om att varje generation ska bära sina kostnader i målen. Eslöv har f.n. ca 50 miljoner kr sparat till pensionerna, ca 8% av hela kalaset.

Diagrammet till höger (klicka för en större version) visar samtliga Sveriges kommuner och dess soliditet med pensionsskulden inräknad. Eslöv är markerat med en röd fyrkant och vi har alltså en soliditet på 25% och pensionsskulden är 20 372 kr per invånare. Detta är relativt goda siffror för Eslövs del. Som referens har jag även inkluderat Laxå, som med sin soliditet på -95% snarast behöver försättas under tvångsförvaltning.


En kommun är dock alltid större än den direkta kommunala ekonomin. Det finns alltid något eller några kommunala bolag som ägs helt eller delvis av kommunen, vilket då förstås kan dryga ut den kommunala kassan vid behov. Det ger dessutom en mer rättvisande bild än den som redovisas i Dagens Samhälle. Här är inte Laxå sämst längre, sannolikt för att de har betydande tillgångar i sina kommunala bolag, utan Raglunda kammar hem den föga smickrande bottenplaceringen. Eslöv sjunker ner till 16% pga att våra kommunala bolag är rejält lånefinansierade. Stockholm intar tätpositionen.


Men det finns också kommuner som har sparat rejält till pensionerna och på så sätt har tagit ansvar för framtida generationer. Den som sparat mest (per invånare) är Sundsvall, som har lagt undan 42 862 kr per invånare. (Eslöv har sparat ca 1500 kr per invånare)

Det är mänskligt att vilja bortse från gamla synder och leva i nuet istället. Särskilt om man själv inte är medskyldig till situationen och skulden uppgår till astronomiska summor. Men jag är övertygad om att de rödblåa (Socialdemokraterna och Moderaterna) gör ett misstag för Eslövs framtid som lägger en plan för mandatperioden som inte alls hanterar denna frågeställning.

Återkommer med funderingar kring den rödblåa budgeten vid ett senare tillfälle.

torsdag 18 november 2010

Nu får Hanne Kjöller dra på sig dumstruten

Hanne Kjöller, ledarskribent på "liberala" DN vill införa flickskolan igen. Finalen i ledaren lyder:

"På samma sätt som musik- eller matematikbegåvade har specialskolor för att inte hållas tillbaka av mindre begåvade klasskamrater, borde väl flickor kunna få en specialskola för att slippa hållas tillbaka av mindre begåvade och mer störande pojkar."


Jag kan inte låta bli att fråga mig om Hanne har fått en tillfällig kortslutning i hjärnkontoret eller om jag först nu blir fullt medveten om hennes tankegåvor. Det är för det första inte tillåtet för friskolor sortera ut elever baserat på kön, och i alla omständigheter vore det oerhört olämpligt. Tänk om Hanne skulle använda samma resonemang för exkludering av "mindre begåvade" på andra grunder än just kön.

Hanne ger sig på en skruvad version av jämställdhet och flickors rätt att utvecklas. Vilket blir ännu mer idiotiskt om man känner till hur det faktiskt ser ut i skolan. Killarna är de verkliga förlorarna i den svenska skolan, inte tjejerna, vilket har varit en trend under mycket lång tid. Tittar man på meritvärdet för pojkar respektive flickor i nionde klass (2010) så framgår tydligt att i alla kommuner förutom 3 st så presterar flickor väsentligt bättre.

Meritvärdesjämförelse mellan pojkar och flickor.
Varje punkt utgör pojkars och flickors resultat i en kommun.  

Är det ett problem att pojkarna är störande i klassrummet? Ja, i precis lika stor utsträckning som när det är tjejerna som stör. De som drabbas hårdast av en skola som inte lyckas hålla någotsånär ordning på lektionerna är just pojkar med sämre förutsättningar från början. Arbetet med attityder och könsroller måste börja tidigt (redan i förskolan) och detta kommer gynna pojkar och flickor, kvinnor och män lika mycket.

I diagrammet ovan skiljer det så mycket som 70 meritpoäng mellan flickorna och pojkarna i den "värsta" kommunen (Övertorneå), Eslöv är markerad med en orange triangel på 29 meritpoäng till flickornas fördel. De tre kommunerna som avviker på så sätt att flickorna faktiskt presterar sämre än pojkarna är Grästorp (-12), Dals-Ed (-10) och Arjeplog (-2).

Jämställdhet och jämlikhet börjar i skolan, inte sortering och exkludering enligt Kjöllers recept.