tisdag 27 mars 2012

Individanpassa vården och omsorgen

Under rubriken “Äldrevården en tickande bomb” visar Nya Kommunpartiets Bertil Jönsson sin brist på kunskaper om Eslövs äldrevård. Enligt socialstyrelsen och egna mätningar ligger Eslöv väl över medel på de flesta indikatorer när det gäller kvalitén på äldreomsorgen. Eslöv har hög kvalitet till ett lågt pris på äldrevården och omsorgen. Detta tyder på hög effektivitet dvs vi får ut mycket för skattepengarna. Dock har vi ännu en bra bit kvar till visionen “Sveriges bästa vård och omsorg”.

För att närma oss visionen behöver vi framförallt individanpassa vården och omsorgen i hemtjänsten och  på våra särskilda boenden. Jag menar att en lagstiftning om en minimibemanning på särskilda boenden inte är optimalt. Istället skulle jag vilja se en bemanning som tar hänsyn till den enskilde personens vårdtyngd. Att fastslå en viss minimibemanning är alltför trubbigt och ineffektivt och ger inga garantier för en bättre vård- och omsorgkvalitet för den enskilde åldringen.

Att vi i Eslöv behöver öka på bemanningen i hemtjänsten och på våra särskilda boenden är ingen nyhet. Däremot behöver vi ett flexiblare resursfördelningssystem som tar hänsyn till den enskilde personens vård-/omsorgsbehov. En person med flera olika diagnoser kräver mer vård- och omsorgsresurser än en person med ett friskt åldrande. En demensavdelning kräver mer resurser än en vanlig boendeenhet. Problemet är att det finns alldeles för många personer som har diagnosen demens och alldeles för få demensplatser på våra särskilda boenden. När resurser fördelas borde man ta mer hänsyn till vård och omsorgsbehovet än antal personer i en viss åldersgrupp.

Om Eslöv skulle satsa på att öka personaltätheten på våra äldreboenden enligt Socialstyrelsens bedömning från 1 till rikssnittet 3 skulle Vård och Omsorgsnämnden behöva tillföras ytterligare ca 20 miljoner (42 anställda). Är detta ett effektivt sätt att använda skattepengarna? Jag är tveksam.

Personalen i Eslövs vård- och omsorg gör ett fantastiskt bra jobb i en väldigt krävande arbetsmiljö. En bättre personalpolitik skulle vara att komma ifrån deltidstjänster, delade turer och visstidsanställningar och i stället kunna erbjuda fler heltidstjänster. Detta är inte okomplicerat ur schemasynpunkt eftersom vård och omsorg utföres alla dygnets 24 timmar. Här krävs flexibilitet från både arbetsgivaren, fack och medarbetarna.

Vården och omsorgen om våra äldre och funktionshindrade och skolan är de viktigaste framtida välfärdsfrågorna och behöver diskuteras och debatteras mer i Eslöv. Eslöv har en bra vård och omsorg men den kan bli bättre.

Lesley Holmberg (FP)
2:e vice ordförande Vård och Omsorgsnämnden Eslöv

fredag 23 mars 2012

Föräldraledighet utan begränsningar

Föräldraförsäkringen i Sverige är unikt generös. 390 dagar med hög ersättning och ytterligare 90 dagar på 180 kr per dag. Ett av skälen är att det inte är tillåtet att börja förskola innan barnet har fyllt 1 år. Tanken är alltså att det kommer gå åt minst 365 dagar av 390 innan barnet kan börja på förskolan. Vissa väljer förstås att ta ut mindre dagar för att suga på karamellen lite längre. Det är ju helt ok och hela poängen med den stora flexibilitet som finns i försäkringen.

Om man däremot invandrar till Sverige med äldre barn, så får man precis lika många dagar ändå. En 5-åring där man helt plötsligt har 480 dagars betald ledighet att ta ut, det blir ju en frestelse som man vore dum om man inte utnyttjade. Bra för stunden, men förödande för integrationen i det nya landet. Det blir ju också väldigt skevt i förhållande till alla föräldrar som har fött sina barn i Sverige att man kan ha så fantastiskt lång betald ledighet även för äldre barn.

Göran Hägglund (KD) som jag alltid sett som en klok karl säger sig inte alls förstå att ett uttag på tex 1000 dagars föräldrarledighet för en invandrad 3-barnsfamilj istället för SFI och arbetsmarknadsåtgärder kan ha nån som helst effekt på integration och jobb. Jag tror nog att Göran fattar sambandet, trots allt.

Nyamko Sabuni (FP) har föreslagit att det finns nån bortre gräns för hur många dagar man kan få om man invandrar med äldre barn. Det tycker jag både är bra och rättvist.

SvD

söndag 18 mars 2012

Östra skolan. Igen.

Salliushuset
Jag och Lena Emilsson (S) är helt överens om att det är dags att sätta ner foten så att vi får en ersättning så fort som möjligt för Östra skolan. Det hör till saken att Källeberg F-6 skulle ha påbörjats under 2011 och färdigställts i år, men på grund av ett politiskt sidospår från majoritetens sida så påbörjades inte bygget. Men att titta på ett alternativ i Salliushuset innebär ingen försening, det blir en tidigareläggning av flytten.

När man tänker närmare på det, så framstår en ombyggnad av H-O byggnaderna på Bergagymnasiet som en allt sämre lösning, medan Salliusalternativet blir mer attraktivt.

Östra skolan - Bild: Susanne Hultman
En lösning där Östra skolans elever flyttar in i Salliushuset kan göras snabbt och till en betydligt lägre kostnad. Lokalerna är väldigt fina och anpassade för klassrumsundervisning. Det finns samlingsytor, skolbibliotek, restaurang och uppehållsrum redan färdigt. Några större ombyggnationer är inte nödvändiga omedelbart, utan kan tas steg för steg och på sikt för att anpassa lokalerna till yngre barn. Det finns ett behov att anlägga en bättre skolgård, men behöver inte innebära några större kostnader. Platsbristen i utemiljön kan också lösas genom att man stänger Vasslegatan och tar parkeringen i anspråk.

En flytt av Östra skolan till H-O-byggnaderna är däremot behäftad med ett flertal problemområden:

H-O Byggnaderna på Bergagymnasiets område
- Skälet anges vara att lokalöverskott hos gymnasieförvaltningen, men de har främst lokalöverskott i form av klassrum o.d. Om gymnasieskolan ska kunna flytta ur tekniksalarna så behöver ca 2400 kvm nybyggas vid teknikcentrum för att ersätta de 4800 kvm som man lämnar i H-O. Kostnaden för detta är i storleksordningen 50 mkr vilket är en kostnad som är en direkt följd av en flytt av Östra skolan till H-O.

- Det blir en svårhanterlig flyttprocess som startar med en nybyggnation av teknikcentrum innan tekniksalarna kan flyttas ut och först därefter kan en total ombyggnad av H-O påbörjas och först när denna operation är delvis klar kan flytten från Östra skolan ske.

- H-O Lokalerna och utemiljön är inte anpassade för verksamhet inriktad på yngre barn. De prång som löper utmed delar av fastigheten är olämpliga, det blir svårt att ha uppsikt över hela skolgården och en stor del av gården vätter mot Ringsjövägen, vilket både är en fråga om buller och säkerhet.

- De överytor som finns i H-O idag kan mycket väl behövas i framtidens gymnasieskola. Vi vet exempelvis att årskullarna vänder uppåt redan 2015. Om då gymnasieskolan åter behöver mer yta så finns det ingen annan lösning än att bygga helt nytt.

- Vuxenutbildningen minskar i omfattning, vilket gör att lokalerna i Salliushuset är för stora för den verksamhet man idag bedriver.

Hur Salliushuset används mest effektivt är mycket en förvaltningsfråga och en diskussion mellan de berörda förvaltningarna. Att restaurangutbildningen är kvar i Salliushuset och servar huset med mat är en självklarhet. Det är förstås också tänkbart att vuxenutbildningen lämnar Salliushuset och att också Källebergseleverna 7-9 flyttas ner i Salliushuset på sikt. Sallius är ett stort hus på nästan 7000 kvm och det finns plats att ha flera verksamheter i huset.

Oavsett lösning behövs det idrottslokaler. Jag menar att man på kort sikt kan titta på beläggningen i (de snart tillgängliga) Norrevångshallen och Ekenäshallen och se om man inte kan samutnyttja dessa. De är ju byggda för en påtagligt högre kapacitet. På längre sikt så kan man bygga en ny hall i anslutning till Salliushuset, där kommunen redan äger marken.

Sammantaget kan en lösning där Östra skolans elever flyttar in i Salliushuset vara på plats ett år tidigare och till väsentligt lägre kostnad än det nu föreslagna. Skillnaden i investeringskostnad är i storleksordningen 80 miljoner kr i en redan rekordhög investeringsbudget. Dessutom får vi då en väldigt modern och fin grundskola nära centrum och nära till de utbyggnadsområden som planeras öster om järnvägen. Lokalanvändningen blir mer rationell och kostnadseffektiv samtidigt som gymnasieskolan har möjlighet att växa i sina befintliga lokaler då så behövs.

Daniel Rhodin (FP)
2:e vice ordförande Barn- & familjenämnden

Tidigare inlägg om Östra skolan

tisdag 6 mars 2012

Höghastighetståg i Sverige

Jag håller helt med professorerna på SvD Brännpunkt idag, Höghastighetståg kostar väsentligt mer än det smakar i ett land som Sverige.

Jag har sagt det förr, låt inte diskussionen handla om man gillar tåg i allmänhet och snabba tåg i synnerhet. Det handlar om att prioritera den ändliga resurs som kallas för skattepengar.

Ett snabbtåg skulle snabbt och effektivt förflytta ett par tusen personer om dagen mellan Stockholm och Göteborg och några städer däremellan. Men vi ser idag hur nedgånget och eftersatt den lokala och regionala kollektivtrafiken är. Dagligen åker hundratusentals personer mellan hemmet och arbetsplatsen med hjälp av kollektivtrafiken och vill man göra något effektivt för de 150-200 miljarder kronor som en höghastighetbana skulle kosta, så ska man rusta upp och bygga ut lokal och regional trafik istället. Bättre för miljön. Bättre avkastning för samhället och framför allt bättre använda skattepengar.