onsdag 19 september 2012

Varför förstöra en god historia med fakta?


En framträdande skara företagsrepresentanter uttrycker sin ilska och oro över det ettåriga gymnasieprogram som Jan Björklund har föreslagit. I korthet anser de att de personer som har gått denna utbildning kommer få svårt att få ett jobb. De har ju sannerligen en poäng i att arbetslivet kräver mer och mer.

Ändå finns en poäng som går förlorad i resonemanget. Alla går nämligen inte ett nationellt 3-årigt program idag heller. Låt oss ta Bergagymnasiet i Eslöv som exempel på vad det är som företagsrepresentanterna missar.

Förra året började 418 elever på Bergagymnasiet. Det var 31 elever som började Samhällsvetenskapliga programmet, lika många på Bygg- & anläggning. Det var 30 elever som började Ekonomiprogrammet. Och just ja, det var 123 elever som började något av introduktionsprogrammen (tidigare IV-programmet). Japp, 29.4% av eleverna i första ring går inte på ett nationellt gymnasieprogram idag. Motsvarande siffra för riket är 17.7%. Det största programmet i dagens gymnasieskola är just introduktionsprogrammen. Det är ju en rejält missad poäng får man nästan säga.

Jag är den förste att instämma i utbildningens betydelse. Jag önskar att alla når så långt de nånsin kan i utbildningssystemet. Jag blir karaktärsmördad på insändarsidorna av meningsmotståndare för att jag vill göra betydligt mer i grundskolan så att eleverna får möjligheten att välja sedan. Men man måste också inse att verkligheten inte alltid ser ut som man hoppas. Det är därför vi behöver ha olika vägar i utbildningssystemet. Det är därför vi måste ha komvux. Jag tror att Elisabeth Thand Ringqvist (VD, Företagarna) och Co begriper detta om de får tid att fundera på saken en stund. En kort (och kanske otillräcklig) gymnasieutbildning är bättre än ingen gymnasieutbildning alls.

De skriver också "Med en sådan kunskapssyn är det inte konstigt att de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna [..] har svårt att attrahera ungdomar". Jag antar att de menar de 41% av samtliga elever (2011) som började en yrkesutbildning. Förvisso var andelen 44.8% år 2010, alltså innan förändringen av gymnasieskolan infördes. Men även här missar skribenterna poängen.

Varför söker fler till studieförberedande program när yrkesprogrammen inte automatiskt ger högskolebehörighet? Helt enkelt därför att vissa vill ha högskolebehörighet. Men om man på ett yrkesprogram ska ha nån tid till att ha yrkeskurser, så måste tiden tas av teoretiska ämnen. Många har bittert fått erfara vad den gamla gymnasieskolans "högskolebehörighet" betydde. Inte ett skit.

Det finns knappt något högskoleprogram som tar in någon med grundläggande behörighet. I huvudsak krävs särskild behörighet vilket du ändå bara kunde få på de studieförberedande programmen. Den utlovade högskolebehörigheten på yrkesprogrammen tidigare var bara en schimär ändå. För den som inte tror mig kan gå in på studera.nu och återkomma med förslag på en ingenjörsutbildning som en person som gått elprogrammet (grundläggande behörighet) kan komma in på. Jag tror att du i så fall letar förgäves. Men jag ser fram emot förslagen i kommentarsfältet.

Jan Björklund må provocera folk med sina utspel. Men han säger sanningen. Han säger det för att han bryr sig om de som skolsystemet nu sätter på undantag. Det är mer än man kan säga om hycklaren Ibrahim Baylan (S).






1 kommentar:

  1. Ser vi på skolstatistik i Eslöv menar vilsna moderata skolpoltiker att man kan bevisa allt med statistik. Och avfärdar på så sätt statistikens faktiska betydelse. Sogligt om något att man bortförklarar saker så lätt från moderat håll i Eslöv. Men bottnar i att man inte riktigt reder upp de mest enkla sakerna sist och slutligen och har svårt för de faktiska omständigheterna.

    SvaraRadera