fredagen den 13:e april 2012

Framtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 1: Gymnasiet

Jag tänkte, med utgångspunkt i statistik, befolkningsprognoser och gissningar skissa en bild av framtiden för de olika skolformerna i Eslöv. Det enda man säkert kan säga om prognoser och framtidsutblickar är att man garanterat kommer ha fel. Ska man dessutom gissa något som ligger 10 år bort så kan man hamna förskräckligt fel. Denna första del om gymnasieskolan kommer tyvärr vara behäftad med mer gissningar än de andra delarna, vilket jag kommer redovisa nedan. Ändå är det ett underlag för en diskussion om vilka utmaningar som väntar.

Först måste man ha klart för sig hur demografin ser ut. Jag har valt att redovisa antal ungdomar i åldersintervallet 16-18 år, vilka faller inom gymnasieskolans åldersgrupp. Naturligtvis går inte samtliga ungdomar i detta intervall i gymnasiet, men det visar en trend hur demografin förändras över åren.
Demografisk förändring för åldersspannet 16-18 år i Eslövs kommun
Den lila kurvan visar utfallet, mörkblå visar SCB's befolkningsprognos och den röda visar en framskrivning av siffrorna med en genomsnittlig ökning. Vi ser att potentiella "kunder" till Bergagymnasiet var som högst 2008 och kommer nu sjunka rejält fram till 2015 innan det vänder uppåt igen.

Det finns även andra faktorer som talar för att minskningen av elever på Bergagymnasiet kommer bli större än vad demografiska förändringar ger vid handen. Det är framför allt en regeländring som har stor betydelse: Elever får nu fritt söka vilken skola (kommunal eller friskola) som helst i Skåne. Detta leder både till att Eslövs ungdomar söker till Lund i betydligt större utsträckning, men också att ungdomarna i Höör och Hörby söker sig till andra kommuner. Höör och Hörby stod tidigare för en mycket stor andel av eleverna på gymnasiet.
Mycket grovt tillyxad prognos på elevantalet på Bergagymnasiet

Den mörkblå kurvan visar hur elevantalet faktiskt har förändrats och den röda visar en prognos baserat på ett antal gissningar. Den gröna kurvan visar hur många procent av Eslövs ungdomar som söker sig till en annan kommun och jag har antagit att den trenden planar ut efter 2018 på 56%. Det finns i alla fall ingenting idag som talar för en återgång. På samma sätt har jag med ljusblå penna skrivit fram antalet elever från andra kommuner som kommer till Eslöv att studera, vilket jag också antar kommer minska för att plana ut runt 2016. Om man då tar de demografiska förändringarna så får man prognosen markerad i rött.

Här ser den noggranne läsaren två uppenbara felkällor: Naturligtvis kan trenden vända både för hur många Eslövsungdomar som lämnar Eslöv och hur många vi kan attrahera från andra kommuner. Det som måste till i så fall är att Bergagymnasiet profilerar sig och stärker sitt varumärke. Då kan utfallet bli helt annorlunda.

Skulle denna prognos stämma (och det vet vi att den inte kommer!), så är elevunderlaget nere på 726 elever 2017 innan det vänder uppåt igen. Att återvända till elevtal från fornstora dagar finns alltså inte med i min framtidsbeskrivning.

Vad ska man dra för slutsatser av detta då? Jag vet ärligt talat inte i nuläget, men det som kommer spontant är att Bergagymnasiet måste bereda sig på ytterligare elevminskningar. Att stryka i programutbudet är vanskligt och kommer trycka ner elevantalet ytterligare, så man måste nog istället bli bättre på att samordna undervisningen mellan programmen och att samordna lokaler så mycket som möjligt. I den politiska debatten om Bergagymnasiet är det stort fokus på att begränsa kostnadsökningarna som kommer som följd av att det tar tid att anpassa verksamheten. Tyvärr är det svårt att både gasa och bromsa samtidigt.

Det känns ju heller inte vettigt att just i år bygga massa nya kvadratmeter på Bergagymnasiet för att kunna hysa in industriprogrammet i nya lokaler. Det är inte ett nytt plåtskjul som kommer locka fler elever, och lokalytor kommer man ha gott om förresten.

Att krympa är oerhört smärtsamt och svårt. Det visar inte minst Skolinspektionens rapport för Bergagymnasiet som pekar på ett antal brister. Att mista i kontinuitet när två rektorer hoppar av kommer inte heller gynna situationen på kort sikt.

Jag tror att Eslöv skulle må bra av att ta en rejäl diskussion om vad vi vill med vårt gymnasium. Kunskapsläget bland politikerna är sorgligt nog inget vidare. Kanske någon kan arrangera en framtidsdag för oss politiker?

Daniel Rhodin
2:e v. ordf Barn- & Familjenämnen

Intagningsstopp på Frans Möllergymnasiet i Kävlinge 

Tidigare inlägg om skolan:
...och gymnasiet sitter med svarte-petter
Östra skolan. Igen
Move Eslöv startar inte
Värna varje skattekrona
Östra skolans flytt
Eslöv på plats 207 i årets skolkommun

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar