måndag 12 september 2011

Grundlurad utbildningsminister?

Normalt sett tycker jag knappt att det är värt att kommentera insändare om skolan. Idag redovisar dock Per Acke Orstadius ett ganska intressant perspektiv på SvD Brännpunkt.

Den springande punkten i artikeln är att ifrågasätta nyttan av mer mattekunskaper i skolan - Orstadius känner nämligen en kunnig person som inte alls kan nån matte. Därtill konstaterar han att många tillfrågade anser sig inte ha nån nytta av sina matematikkunskaper i "verkliga livet".

Perspektivet är intressant, eftersom det sätter fingret på en ganska utbredd missuppfattning om livets lärprocess i stort och det övergripande syftet med utbildning. Det kan säkert vara så att enskilda personer helt saknar nytta av vissa saker man lärt sig i skolan. Skulle artikelförfattaren ställa liknande frågor om historia, träslöjd, idrott, musik, fysik, kemi och engelska så skulle nog svaren bli rätt liknande. Kan man med en sådan visshet dra slutsatser om att vi lär oss alldeles för mycket onödigt i skolan? Knappast.

Kunskap är lätt att bära. Kunskap gör också att man kan dra initierade slutsatser, att kunna tillämpa tidigare kunskaper på ett nytt område och att lägga grunden för ett djupare intresse och förståelse. Personer som säger sig aldrig läst en bok i hela sitt liv lider inte heller av det. Men involverad i en diskussion med den bokintresserade blir det ganska uppenbart att det finns en stor skillnad i språklig förmåga dem emellan.

Hur definieras "nytta"? Är nyttan med kunskap att förberedas för arbetslivet, eller att utvecklas som individ? Måste all kunskap omsättas monetärt?

Klart är att många jobb idag kräver goda kunskaper i både matematik och andra ämnen. En snickare kan mäta och beräkna takvinkel och mängden takpannor som går åt. En tjänsteman i kommunen behöver kunna räkna statistik och  förstå befolkningskurvor. En bilmekaniker behöver kunna ellära, vilket kräver matematik. Behovet av kunskaper i matematik har verkligen inte minskat. Vilket ändå Orstadius oavsiktligt sätter fingret på - den pensionerade vännen som klarade sig utan matte är just historier från en svunnen tid.

2 kommentarer:

  1. Jag tycker det finns en poäng i Orstadius artikel - är det mer matte eller bättre matte som behövs?

    SvaraRadera
  2. Robert, både och..jag känner högskolestuderande som knappt kan räkna ut sin hemekonomi och än mindre jämförpris på en vara.

    SvaraRadera