måndag 6 juni 2011

Energipolitik när den är som sämst...

I kölvattnet av tyskarnas beslut att fasa ut kärnkraften till år 2022 gnuggar kolkraftsindustrin och naturgasindustrin händerna. Det är nämligen de som är de största vinnarna på ett huvudlöst beslut, även om miljövänliga alternativ kommer få en del av kakan.

Beslutet är populistiskt. De flesta av de aktiva politiker i bundestag är fullt införstådda med att förnyelsebar teknik endast kan stå för en bråkdel av de 25% av tysk elförsörjning som kärnkraften nu står för. Det är populistiskt därför att enorma förändringar i elproduktionen inte låter sig planeras, projekteras, byggas och driftas på endast 10 år. Populism är ingen bra start i ett förändringsarbete.

Miljöpartiet i Sverige hakar på och vill att vi också ska fasa ut kärnkraften. Med oseriöst siffertrixande drar de slutsatsen att ett prognostiserat elöverskott på 23 TWh innebär att vi kan fasa ut kärnkraften som med sina 65 TWh står för ca 40% av vår elproduktion. Miljöpartiet har alltid varit populistiska i sina energiutspel och saknar som regel all djupare analys av problembilden.

För vem skulle inte vilja att vi fasade ut kärnkraften? Vem vill förändra vattendragens naturliga flöde för att producera el? Vem vill egentligen förfula det skånska landskapet med vindkraftverk eller skapa fula sår i jordskorpan efter brunkolsdagbrott? Det säger sig liksom självt att alla skulle föredra en osynlig, ofarlig, ren och kostnadsfri elproduktion om man blir ställd inför ett alternativ. Men verkligheten ställer krav på pragmatiska lösningar.

Tyskland kan säkert komma en god bit på väg för avveckling av kärnkraften till 2020, men bara genom att importera el från svensk och fransk kärnkraft, öka kolkraften och stoppa utvecklingen mot luftvärmepumpar istället för brunkolseldning i forna Östtyskland. Det är dålig miljöpolitik, det är populism och det är ansvarslöst.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar