söndag 27 juni 2010

Ungdomsarbetslöshet


Diagrammet ovan visar en fråga som potentiellt kan bli en avgörande fråga i valet, nämligen ungdomsarbetslösheten (definierad som 15-24 år). Visst är en arbetslöshet på över 25% eller 170 000 personer förfärande hög, och låt oss för all del börja med att förskräckas oss en stund. 

Så, Nu har vi gjort det. Då är det dags att gräva ner sig i siffrorna för att se om man kan dra några slutsatser. I ett temanr om ungdomsarbetslöshet som SCB gjort kan man utläsa att 44.4% av de ungdomsarbetslösa är under 19 år. I dagens siffror motsvarar det 73 470 personer. Varför är någon under 19 år registrerad som arbetslös? Jo, det är de ungdomar som av olika skäl saknar studiemotivation, kanske går på IV-programmet och därför hoppas på ett jobb direkt efter högstadiet. Under alla omständigheter bör dessa ungdomar uppehålla sig i gymnasiet vid den här åldern.



I gruppen 15-19 år är 44 000 (70%) heltidsstuderande. Det är endast 30% som i huvudsak är arbetssökande. Det verkar ju vettigt.

Låt oss titta på fördelningen för de mellan 20-24 år, dvs de som precis avslutat gymnasiet.

De som är i huvudsak arbetssökande utgör 79.7% av gruppen. Efter lite nummertrixande så kan räkna ut att andelen ungdomar idag som är i huvudsak arbetslösa är cirka 93 000 till antalet, vilket motsvarar 7.5% av befolkningen i samma åldersgrupp. Uttryckt på detta vis framstår inte ungdomsarbetslösheten som lika förskräckande. Men självklart vore det jättebra om alla som vill ha ett jobb också kan få det.

Socialdemokraterna lovar halverad ungdomsarbetslöshet till 2015. Frågan är bara hur de ska förverkliga detta. Problemet med ungdomsarbetslösheten är i stor utsträckning att ungdomarna i statistiken saknar fullständig gymnasieutbildning, eller har en studieförberedande gymnasieutbildning men ingen ambition att studera vidare på högskolan. Detta innebär en mycket stor konkurrensnackdel för ungdomarna - varför ska ett företag anställa en person utan erfarenhet och kanske utan avslutad gymnasieutbildning för samma lön som en person med både bättre utbildning och erfarenhet?

Folkpartiet tror på att införa yrkesexamen i gymnasiet, på lärlingsanställningar med lägre ingångslön och på lättnader i lagen om anställningssskydd. Hela poängen är att utjämna den enorma konkurrensnackdel som ungdomarna har på arbetsmarknaden. I takt med att industrin efterfrågar mindre och mindre lågkvalificerad personal, försvinner de naturliga instegsjobb som jag själv och många äldre kunde använda för att få in en fot på arbetsmarknaden. Därför är hela tjänstesektorn oerhört central för personer långt ifrån arbetsmarknaden. RUT-avdraget är en mycket kraftfull arbetsmarknadspolitisk åtgärd som skapar just detta. Jag tycker det är obegripligt att de rödgröna vill slopa avdraget.

Socialdemokraterna är mycket kritiska till lärlingsanställningar med lägre ingångslöner, och det kan man ju vara. Men då får man också skörda konsekvenserna av detta ställningstagande. Det är bättre att ungdomar får chansen att lära sig ett yrke med en, ur ungdomars perspektiv, fullgod lön. Det har aldrig funnits en tid när ungdomar går direkt från högstadiet in till ett välavlönat jobb. En lärlingsanställning med lägre ingångslön är en riskpremie som man får betala för att komma in. Andra ungdomar tar omfattande lån för att göra detsamma fast på högskolan istället.

Det egna ansvaret för att göra sig själv anställningsbar är stort. Det kommer inga stekta sparvar flygandes. Socialdemokraterna har övergett arbetslinjen precis lika mycket detta val som vid förra valet 2006.

| Sydsvenskan | DN | Sydsvenskan | Sörliden | Roger Haddad |

2 kommentarer:

  1. Bättre artikel än SCB-nissarna, men arbetslöshet utgörs från andelen arbetssökande av andelen i arbetskraft, man kan istället också säga att bara 57.5% av de som är 20-24 år är sysselsatta och då låter de där 27.8% rel arbetslösa inte så mycket längre även fast det inkluderar studerande och snarare är 12%. Det brukar också användas som att 1/4 ungdomar inte jobbar/är sysselsatta och det är faktiskt bra många fler än så som inte har någon sysselsättning. Detta måste också jämföras mot något rel arbetslöshet bland 20-64 är 7.6%. 15-74 8.8% (maj, nu är vi sannolikt över 500k arbetslösa enligt SCBs metod, igen). Men andelen sysselsatta mellan 15-74 är också 73.3% och för 20-64 78.4%. AF för ingen statistik för ungdomar under 16. 18-24 är 9.8% öppet arbetslösa eller arbetslösa i program exklusiva de ytterligare procent som har deltidsjobb, timanställning, omställningssökande osv. Det är 6.5% av arbetskraften mellan 18-24 som är inskrivna i program, att skriva ner det så att det ser ut som att antalet arbetslösa skulle vara mindre är löjligt, särskilt när inte ens 6 av 10 unga jobbar. Ungdomar märker självklart av att de inte har någon riktig försörjning och det är dessutom värre på många håll, alla lever inte i Täby.

    Sen kan jag undra vad ni egentligen håller på med och syftar på och vad en lägre lärlingslön är, en elektrikerlärling börjar kring 15 000 och ska inte arbetsgivarna bistå med mat och husrum åt de anställda de faktiskt är så går det inte att förhandla till mindre nivå än fack och arbetsgivare har gjort. Alla kan inte försörja sig på mamma och inte vill ni väl minska rörligheten och därmed chanserna för ungdomar. Vi ska inte skapa nya statare och statarbostäder och det vill inte arbetsgivarna, de vill hellre att det är någon annans ansvar. Och det betalar dom ju för att det ska vara.

    Själv tror jag på bättre koppling gymnasiet - KY/YH eftersom de extra årskurserna från linjegymnasiet har försvunnit men inget ersatt dessa. Längre utbildning inte kortare alltså. Bättre förankring till yrket och arbetsmarknaden genom mer och längre praktik. Inte mindre förankring till både teori, praktisk kunskap och utbildning på arbetsplats. Man ska helt enkelt inte erbjuda ungdomarna den värdelösa utbildning gymnasiet utgör. Det ska finnas tydliga yrkesvägar från början och man ska kunna ta ställning till det flera gånger under resans väg. Vi behöver höja status inte sänka. Ta inte bort grundläggande behörighet, yrkesutbildade ska inte behöva plugga två år för att söka in på högskola om de väljer det lite senare.

    Välutbildade eller fortutbildade har givetvis bättre karriär framför sig än någon utan oavslutat gymnasieutbildning, lika lön för lika arbete ska nog praktiseras här, (sätts även utifrån åldern, jag skulle få minst 50% mer än en 16-17 åring på McD) men eftersom man tar på sig mer ansvar ska såklart lönen kunna sättas individuellt och grundas på vilken utbildning och kompetens man har och så görs också i näringslivet. Kollektivavtalen ska nog inte särställa vuxna utifrån vilken formella utbildning de har. Snarare utifrån arbetsuppgifterna. (Har jag en högre befattning på McD, fortfarande i resturangen t ex arbetsledare då får jag ju ännu mer än 50% mer än ungdomarna. Förmodligen 70% utan någon som helst formell utbildning). (Vilken verklighet lever ni i egentligen?)

    Att arbetsmarknaden (den relativa) har blivit tuffare och mindre för ungdomar illustrerar du väl själv. Något SCB-nissarna vill sopa under mattan. De visar inte heller på ökningen - sen de nya metoden infördes av antalet unga arbetssökande. Det kan inte förklaras bort.

    SvaraRadera
  2. Arbetarrörelsen är inte kritisk till lärlingstjänster med låga ingångslöner och yrkesutbildningar. Som icke socialdemokrat tycker jag det är upp till arbetsmarknadens parter och de sätter betydligt lägre löner än för färdigutbildade eller de med lång erfarenhet. Vuxna ska dock ha rätt till försörjning. Det är även arbetsmarknadens parter, främst företagen som ska bestämma hur många som ska utbildas och styra efterfrågan på utbildad personal också. En yrkesutbildad med krav på lärlingstid måste också ha företag som erbjuder lärlingstjänster annars blir inte utbildningen avslutad. Många kommuner försöker med gymnasiala yrkesutbildningar i kommuner med på tok för dålig förankring i näringslivet vilket resulterar i dåligt urval av praktikplatser osv. Tvinga inte kommunerna till något inte marknaden klarar av. Det är snarare företagen i samverkan med YH och gymnasieskolor som behöver bli bättre på detta och det är bara dom som vet vilka krav de har på folk. Ovanifrån går nog inte här. Är inte företagen intresserade att ha lärlingar eller utbilda folk så kan de inte heller få några utbildade och det har inte med löner att göra. Kan de inte arbeta självständigt spelar det ju ingen roll om de så ens får betalt för dom. Saknas vilja saknas den. De måste också ha ambitioner inte bara individerna. Sänks nivån kommer de helt enkelt inte bli attraktiva istället.

    SvaraRadera