måndag 1 mars 2010

Folkpartiet Eslöv överklagar beslut om försörjningsstöd


Beslutet innebär att de som beviljats försörjningsstöd och som genomgår utbildningar kombinerade med praktik inom Arbete och Försörjning ska erhålla 1000 kr mer per månad i försörjningsstöd än övriga med försörjningsstöd. Till detta får deras familjemedlemmar tjäna ytterligare 2000 kr per månad efter skatt innan förändringen behöver anmälas till Arbete och Försörjning. Dessutom ska OB-tillägget inte räknas som inkomst för dem som deltar i Arbete och Försörjnings projekt, däremot för alla övriga mottagare av försörjningsstöd.

Att minska marginaleffekterna för människor som går på försörjningsstöd, men som vill ta ett större ansvar för sin egenförsörjning, är lovvärt och bra. Försörjningsstöd har 100 % marginaleffekt på inkomster, vilket eliminerar de ekonomiska incitamenten att ta ett större ansvar för sin egen försörjning. Uppbär man försörjningsstöd måste man komma upp i inkomster över normen för att få behålla något av inkomstökningen.

Därför vill vi få prövat om beslutet och dess avgränsning är i överensstämmelse med gällande lagstiftning. Om beslutet och dess avgränsningar är lagliga så är det vår önskan som politiker att driva den linjen och därigenom sänka marginaleffekterna för fler grupper av människor som helt eller delvis är beroende av försörjningsstöd för sin försörjning. Intentionen med förslaget är alltså god, men dess konsekvenser för andra grupper som uppbär försörjningsstöd är inte tillräckligt belyst och inte heller förslagets laglighet, varför vi önskar en överprövning av beslutet av Länsrätten.

För några år sedan gick diskussionens vågor höga om det orimliga i att försörjningsstödet sänktes för familjer med hemmavarande barn som feriearbetar. Försörjningsstödet reducerades med den lön som den feriarbetande eleven fick ut. Denna diskussion ledde till en ändring av Socialtjänstlagen så att idag är dessa inkomster, upp till ett halvt basbelopp, undantagna vid beräkning av försörjningsstöd. Eftersom ingen annan grupp erhållit motsvarande lagrum som ger möjlighet att ha inkomster som inte räknas in vid beräkning av försörjningsstödet, så skulle vi vilja att Länsrätten klarlägger gällande rättsläge.

I fråga om likställighetsprincipen (KL  2 kap 2 §) är det oklart om beslutet kan anses definera gruppen särskilt gynnade på objektiv och saklig grund. SoL föreskriver att socialnämnden får ge bistånd utöver norm om det finns särskilda skäl för detta (SoL 4 kap, 2 §). Den grupp som beslutet gynnar omfattar dels de som ”genomgår utbildningar kombinerade med praktik inom Arbete och Försörjnings regi” samt ”är anställda i arbetsmarknadsprojekt anordnade av förvaltningen”. Frågan är om denna avgränsning är alltför smal för att betraktas som objektiv och saklig i lagens mening.

Vilka inkomster som inte ska beaktas vid beräkning av försörjningsstöd regleras av SoL 4 kap, 1 § och omfattar hemmavarande barns inkomster. I övrigt finns inget explicit lagstöd för att, för en viss avgränsad grupp (”anställda i arbetsmarknadsprojekt anordnade av förvaltningen”) nyttja andra beräkningsgrunder, tex bortse från OB-tillägg. Det handlar dels om likställigheten med andra grupper med försörjningsstöd där OB-tillägg ger ett motsvarande lägre försörjningsstöd, dels om beslutet är förenligt med socialtjänstlagens skrivningar om vilka inkomster som ska (får) undantas vid beräkning.

Läs vårt tidigare inlägg i ärendet

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar