måndag 2 november 2009

Kommuner och soliditet

Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som finansieras med eget kapital, dvs hur förmöget företaget/kommunen är.  Soliditeten används också för att bedöma kommunen/företagets kreditvärdighet, och man bör ha >25% soliditet för att banken ska godta nya långfristiga lån. Vad viktigare är, en  negativ soliditet innebär att verksamheten är konkursmässig. Nu kan ju inte en kommun gå i konkurs, men ett företag som uppvisar negativ soliditet en längre tid kommer sannolikt begäras i konkurs av fordringsägarna. Det är alltså mycket allvarligt att ligga på fel sida av strecket, eftersom det visar att man har misskött sin ekonomi och har levt över sina tillgångar.

Med anledning av kommunernas pensionsskuld som jag skrivit om tidigare, har jag tittat på hur läget ser ut för kommunerna i Sverige. Pga ett medvetet "kryphål" i lagstiftningen, så behöver inte kommuner och landsting redovisa alla sina skulder (pensionsskulden innan 1998 behöver ej redovisas inom linjen). Tittar vi då på soliditeten för Sveriges kommuner så ser det ut som följer (2008)



Alla kommuner visar en positiv soliditet förutom Smedjebacken. Eslöv har en oerhört hög soliditet och ser därför ut att ha mycket stark ekonomisk ställning (enl. definitionen är Eslöv en av Sveriges mest förmögna kommuner).

Men eftersom pensionsskulden är en verklig skuld som ska återbetalas till pensionärerna, så är detta en högst relevant siffra att redovisa. Om vi inkluderar även pensionsskulden och tittar på hela kommunkoncernen (dvs även inklusive kommunala bolag o.d.) så ser det istället ut så här:



Vi kan notera att Stockholm och Burlöv ligger högt och har därmed en stabil ekonomi. Raglunda däremot, har Sveriges lägsta soliditet. Det är dessutom intressant att notera att den kommun jag växte upp i, Gullspång, är en av de sämsta kommunerna i det här avseendet. Kommuen är i stort sett bankrutt, och de skjuter en så enorm skuld framför sig, så de antagligen skulle behöva tvångsförvaltas för att komma till rätta med sin ekonomi.

Som synes så ligger Eslöv relativt bra till, vilket glädjer mig. Eslöv är ekonomiskt sett en välskött kommun och vi skulle inte ha några större problem att använda sig av den så kallade "fullfonderingsmodellen", vilket innebär att man låter den ekonomiska redovisningen omfatta samtliga skulder. Risken är annars att man lurar väljarna och sig själv att man har råd med utgifter som man egentligen inte har råd med.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar