måndag 30 november 2009

Jobb, för vem?

Senfärdig som jag är har jag inte kommenterat Socialdemokraternas jobbkongress förrän nu. Efter vad jag hört på radio och TV så var den så kallade jobbkongressen väldigt tom på förslag för mer jobb. Nu har jag läst de viktigaste punkterna för fler jobb som kongressen antog:

*suck*

Det ligger förstås i rollerna att jag kritiserar vänsterns politik. Men helt ärligt så har socialdemokraterna inga förslag för fler jobb. Det är helt uteslutet att det finns en enda socialdemokrat som verkligen tror att jobbkongressens förslag för fler jobb kommer att ge några alls. För mig är det obegripligt att ett sånt stort parti som socialdemokraterna inte kan komma upp med nåt bättre än "entreprenörskap i skolan", "starta-eget bidrag för de under 25 år" och en "kompetensförmedling" vid sidan av bidragssystemen.

(S) går till val på högre skatter, högre bidrag och ett slopande av HUS-avdraget. Däremot kommer de tydligen inte riva upp ROT-avdraget. Detta är klassisk socialdemokratisk politik, att värna om mäns jobb inom bygg- och industri, men slå undan benen för den kvinnodominerade tjänstesektorn som innefattar hushållsnära yrken, vårdyrken och yrken inom offentlig sektor. Genom att förhindra konkurrensutsättning av välfärdstjänster så förhindrar man (ofta kvinnliga) entreprenörer att växa. Ett slopande av HUS-avdraget innebär att man återgår till den gamla ordningen - dessa jobb blir betydligt färre och många återgår till att utföra arbetet svart. Många kvinnor i denna sektor, ofta lågutbildade, förtjänar inte ett vitt jobb med framtidstro och pensionsförmåner i socialdemokraternas Sverige. Varför? Jo, för "vem städar hos städerskan?" Min motfråga blir: "Vem renoverar hos byggarbetaren?"

Det finns mycket stor potential i tjänstesektorn, jobb som Sverige inte har råd att kasta bort bara för att sossarna tycker att folk kan städa själva. (Fast uppenbarligen inte renovera själva). Just nu växer det fram en ny arbetsmarknad för lågkvalificerad arbetskraft. Dessa jobb behövs också på svensk arbetsmarknad, eftersom utanförskapet för de personer med låg eller ingen utbildning inte har en chans inom den klassiska arbetsmarknaden. Det finns knappt några industrier kvar som efterfrågar lågkvalificerad arbetskraft, så var ska dessa människor ta vägen i ett socialdemokratiskt samhälle? De får två val, antingen bidragsberoende eller kompetensutveckling. Det är självklart att alla som vill komplettera sin utbildning och läsa på högskola ska få göra det. Men alla vill/kan inte.

HUS-avdraget är inte att betrakta som en skattesubvention av hushållsarbete, det är att betrakta som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i likhet med ROT-avdraget. Redan i år har HUS-avdraget inneburit 10 000 vita jobb, jobb som kommer försvinna eller åter bli svarta om sossarna får makten 2010.

Socialdemokraternas jobbpolitik vore helt enkelt en katastrof för Sverige.

Läs även:
Hamiltons blandning

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar