onsdag 14 oktober 2009

Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 2)

Jag nämnde i mitt tidigare inlägg att jag skulle återkomma med lite siffror runt gymnasieskolan i Eslöv. För mig så var det faktiskt lite överraskande, för den negativa bild som har dominerat den sista tiden visar sig vara ganska grundlös.


Låt oss först titta på utvecklingen de senaste 8 åren. Det finns en signifikant positiv utveckling som verkligen inte är något att skämmas över. (Notera att alla bilder är klickbara om du vill se en större version)

Kommungenomsnittet är 13.90 (vägt medel: 14:06) och Eslöv placerar sig i mitten av alla Sveriges kommuner på detta mätetal.

Detta resultat kontrasterar mot resultaten i grundskolan i Eslöv som verkligen inte är mycket att hurra för.

Likaså när det gäller behörighet till högskola så kan man se en ökande trend, dock från en ganska låg nivå. 2008 fick ca 87% ett slutbetyg som uppfyller kraven för allmän behörighet till universitet och högskolor. Även detta placerar oss nånstans i mitten av Sveriges kommuner.



De skenande kostnaderna för gymnasieskolan har varit (och är) ett stort samtalsämne i Eslövspolitiken sedan mer än ett år tillbaka. Och visst, kostnaderna har ökat kraftigt per elev och sedan 2004 har Eslöv ökat kostnaden per elev med hela 14 procentenheter relativt snittkostnaden i Sverige. Men trots detta så kostar Eslövs gymnasieskola ca 4% mer än snittet (2008). Det är i sammanhanget inga större konstigheter med Eslövs kostnadsbild. (Notera att det saknas siffror för 2009 som skulle förändra bilden något)



Det är allmänt känt att yrkesprogram kostar mer än studieförberedande program, så därför har jag med en bild på kostnadsspridningen för Sveriges alla kommuner. (kostnad på y-axeln, andelen på yrkesprogram på x-axeln)

Jag har särskilt märkt ut Eslöv och några av våra grannkommuner. Det är intressant att notera att Lomma/Lund-elever väljer yrkesprogram i väldigt liten utsträckning (20-30%) medan Eslöv har närmare 60% av eleverna i yrkesprogram. Följaktligen har vi också högre kostnader. Notera att det är få kommuner som har lika hög andel i yrkesprogram som har så låga genomsnittskostnader som Eslöv har.


Det finns många kommuner som väljer bort att ha en egen gymnasieskola, då de har på tok för lågt elevunderlag. Som kan ses i diagrammet här intill så utnyttjar de små kommunerna företrädesvis skolor i andra (större) kommuner. Eslöv ligger i gränslandet för för liten befolkning, men klarar sig tack vare Höör och Hörby. Det finns en stark korrelation mellan elevunderlag och snittkostnad - inte så förvånande.
(För tydlighets skull har jag utelämnat storstadskommunerna, men de har alla förhållandevis låga kostnader)



Behörighet till högskolan efter genomförd utbildning är relativt god i Eslöv, vi hamnar även här nånstans i mitten. Det är cirka 90% som har möjlighet att gå vidare till högskola.






Sista bilden visar andelen före detta elever som två år efter avslutade gymnasiestudier har sysselsättning i form av arbete eller högre studier. I nedre vänstra hörnet finns de där både skolan och eleverna redan har gett upp. Där återfinns norrlandskommuner med långt till både arbete och studier. I övre högra hörnet återfinns Stockholmsnära kommuner samt småländska kommuner. Nånstans i mitten finns Eslöv med ett helt ok genomsnittsresultat.

För att summera; Gymnasieskolan i Eslöv har inga speciellt höga kostnader i ett omvärldsperspektiv. Vi har genomsnittliga framgångar och en långsiktigt förbättrad trend inom flera områden. Det behövs ett ständigt effektiviserings- och finslipningsarbete förstås, Skolan ska anpassas till elevtal runt 1000 elever om ett par år.

Min poäng med detta inlägg är att det finns väldigt mycket som fungerar och har en positiv trend. Nu skippar vi krisstämpeln och bygger en gymnasieskola för framtiden. Det finns mycket att göra, bland annat på IT-sidan där det behövs en rejäl satsning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar