söndag 20 september 2009

En grundskola i fritt fall

(Observera att bilderna i inlägget är klickbara för bättre läsbarhet)


Ja, du såg rätt. Så här illa går det i Eslövs grundskolor.  Andelen behöriga till gymnasiet sjunker snabbt, från 92.3% år 2000 till 83.7% 2008. En minskning med hela 8.6 procentenheter på bara 8 år!

Hur kan det gå så här ruskigt dåligt, vem är ansvarig för denna systematiska utslagningsfabrik? Ja, en plausibel  förklaring till det alltmer hårresande misslyckandet är förstås de styrande under dessa år, nämligen socialdemokraterna.

Jag gör inga anspråk på att veta exakt var felen ligger. Jag känner inte till grundskoleverksamheten i nån större utsträckning. Men det räcker med att titta på den tillgängliga statistiken för att inse hur oengagerat och nonchalant skolan styrs i Eslöv.



Andelen elever som saknar betyg i alla ämnen har fördubblats under tidsperioden.

Låt oss titta på några nyckeltal som man kan tänka sig har påverkan på resultatet: Alla bilder har andelen behöriga till gymnasiet på y-axeln och varje punkt representerar en kommun. Eslöv, Lomma och i förekommande fall Lund är markerade som jämförelse (dessa kommuner är ofta 1:a och 2:a i alla skolrankningar som görs och våra grannkommuner). Först ut; behöriga lärare.

Man kan inte dra några slutsatser av detta materialet. Man kan bara konstatera att Eslöv har en lägre andel behöriga lärare än exempelvis Lomma och Lund. Det är närmare bestämt 59.3% av kommunerna som har fler behöriga lärare än Eslöv.

En annan sak som kan ha påverkan på resultatet är lärartätheten:

Det visar sig att 90% av Sveriges kommuner har en högre lärartäthet än Eslöv.

Tittar vi sedan på skolans kostnader, närmare bestämt själva utbildningskostnaden (dvs när kostnader för lokaler och skolskjuts har tagits bort), så ser det ut som följer:


Hela 93.8% av Sveriges 290 kommuner satsar mer på sina ungdomar än vad Eslöv gör. Eslöv satsar över 7 000 kr per elev och år mindre än medelkommunen - och 17 715 kr mindre än Lund!

Nu kanske nån tänker att det beror på den där betygsinflationen man har hört så mycket om. Att man kanske är mer rättvis i Eslöv än andra kommuner. Nedan följer data för Svenska, Matematik och Engelska;






Nejdå, det finns ingen koppling mellan generös betygssättning och hög behörighet till gymnasiet och däri ligger inte heller förklaringen till Eslövs usla resultat.

Socialdemokraterna är ju som bekant motståndare till tidig kunskapskontroll av nån helt outgrundlig anledning. Konsekvensen av den inställningen är att man också är emot tidiga insatser för de elever som redan tidigt halkar efter i skolan - för om du inte kontrollerar hur mycket lille Kalle har lärt sig så kommer du heller inte att kunna sätta in de insatser som han så väl behöver.

Folkpartiet vill se krafttag mot de dåliga resultaten i Eslöv. Vi vill införa:

  • Tidig kunskapskontroll och strukturerad uppföljning
  • Mer specialistresurser för att hjälpa barn i behov av särskilt stöd
  • Sommarskola för de elever som riskerar att bli underkända
  • Ett team som enbart arbetar med metodutveckling och uppföljning.
  • Resultatinventering, även ner på lärarnivå. 
Självklart kostar detta mer pengar - men frågan är hur mycket alternativet kostar? Ett av Eslövs största gymnasieprogram är IV-programmet (Individuella programmet) som också kostar pengar. Det är få som idag kan hitta ett arbete utan åtminstone en gymnasieutbildning i bagaget. Men skulle Eslöv satsa lika mycket på sina ungdomar som genomsnittskommunen, så skulle vi lägga ytterligare 20 miljoner kronor om året mer på grundskolan. Pengar är ingen frälsare - men ska man bryta den negativa trenden i Eslöv så måste både mer resurser skjutas till samt andra arbetsmetoder.

Grundskolan är så fundamental för oss liberaler, för den ger individen en möjlighet att skapa sin egen framtid. Eslövs ungdomar förtjänar en bättre framtid än det som Socialdemokraterna har att erbjuda.


Uppdatering: Per kommenterar ang. elever med utländsk bakgrund. Det finns ingen statistik på vilket ursprung de elever med utländsk bakgrund har, däremot finns det statistik på andelen svenska resp. utlandsfödda barn.  Som statistiken visar har i alla fall inte andelen utlandsfödda ökat nämnvärt.

1 kommentar:

  1. En väsentlig parameter saknas.

    Hur stor det invandrarbarn från avlägsna länder i Arabien, Somalia, Afghanistan mm ingår i skolklasserna som är så "segregerade".

    Det är ju ganska förståeligt att barn som har svenska som grundspråk snabbt lär sig ett annat språk inom samma språkfamilj.

    Har man arabiska som hemspråk så är det betydligt svårare att lära sig svenska/engelska.

    Är dessutom föräldrarna analfabeter (vilket en hel del är, dvs utan studietradition) så är resultatat av undersökningen INTE förvånande.

    En hel del av dessa invandrarföräldrar lär sig dessutom inte svenska utan måste ha tolk vid sina kontakter med det svenska samhället.

    SvaraRadera