söndag 21 juni 2009

Kvotering - den enkla vägen

Liberala Kvinnor, med Birgitta Ohlsson (FP) i spetsen vill att föräldraförsäkringen ska kvoteras mer. 1/3 till kvinnan, 1/3 till mannen och resten att fördela som man själv vill. Detta är ett förslag som kommer upp på Folkpartiets landsmöte i höst.

Om man är av åsikten att ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen är kritiskt för att uppnå absolut jämställdhet i samhället så är det helt klart en fungerande metod. Om man dessutom anser att en absolut jämställdhet är viktigt så ska man definitivt rösta ja till förslaget. Jag tror nämligen inte att det finns något annat sätt att på kort sikt komma till rätta med skillnaderna än med tvång. Jämställdhetsbonus fungerar, men bara till viss del, och det går ganska långsamt.

Med detta sagt så är jag personligen tveksam till kvotering. Eller låt mig vara helt uppriktig - jag är rakt av negativ till kvotering. Speciellt när kvoteringen riktas mot ett uttag av en försäkring som är till för barnet - inte föräldrarna. Hade det handlat om att förbättra chanserna till en likvärdig behandling för en särbehandlad grupp hade jag kanske inte varit riktigt så negativ. Kanske beror det på att jag inte delar Liberala Kvinnors problembeskrivning. Visst har vi mycket kvar när det gäller jämställdhetsarbetet, men jag anser att det ska ske genom att man har lagar och regler som bortser från kön, som säkerställer tex lika lön för lika arbete - men inte att introducera ytterligare könsbegrepp i lagstiftningen.

Hur ska vi komma tillrätta med att det är betydligt fler kvinnor än män som avslutar eftergymnasiala studier, att män har betydligt lägre medellivslängd, i större utsträckning är överviktiga och brukar alkohol, droger och tobak. Att jämställdheten inför lagen i tvister om barn är kraftigt biaserad till kvinnors fördel, att flickor lyckas mycket bättre i skolsystemet än pojkar. Är inte detta väl så stora frågor i jämställdhetsarbetet?

Allt går att visa med statistiska metoder. Enligt artikeln kommer det dröja 54 år innan uttaget är jämställt (källa: TCO). Det är oklart hur TCO har kommit fram till sina siffror, kanske de har gjort en linjär analys - men då tar man inte hänsyn till skillnader i attityder, förändringar i ersättningsnivåer (jämställdhetsbonus, höjt tak i försäkringen). Som du ser här bredvid har jag gjort en regressionsanalys med polynomial kurvpassning istället vilket visar att jämställdhet kan uppnås inom 10 år utan kvotering. Kanske jag räknar fel, kanske TCO, vem vet.

Kanske man kan omformulera frågeställningen lite: Hur mycket ska politiker lägga sig i vardagsbesluten hos medborgaren? Hur viktigt är ett jämställdhetsnyckeltal i förhållande till folks egna möjligheter att bestämma över sina egna liv? Får man prata om subsidaritetsprincipen (dvs att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå) när det gäller vanligt folk?

Frågar du Liberala Kvinnor får du ett svar. Frågar du mig får du ett annat.

1 kommentar:

  1. Stina i Partille21 juni 2009 09:56

    Kvotering och tvång.
    Så himla liberalt!

    Nä sluta att kriga om detta på barnens planhalva.
    För det är barnen som förlorar på dumheterna!

    SvaraRadera