måndag 15 juni 2009

Grundskolan i Eslöv - en statistisk analys

Alla som känner mig vet att jag är lite av en räknenisse. Den här gången ska jag försöka analysera statistiken för grundskolan i Eslöv.

Anledningen till att jag skriver detta är att Eslöv har under många år presterat bland de sämsta kommunerna i landet när det gäller det viktigaste mätetalet – andel behöriga till gymnasieskolan. Jag ser att Skånskan idag har en artikel om kraftigt förbättrade resultat i Ekenässkolan. Det är jättekul och vi får se vilket genomslag detta får i statistiken nästa år.

Genomsnittligt meritvärde, Årets skolkommun i all ära, men det som i slutändan betyder något för eleven och dess framtid är att man uppnår åtminstone godkänt i kärnämnen så man har möjlighet att gå vidare till gymnasiet. När man uppnår >95% på detta tal, så kan man ägna mer fokus åt sådant – men inte i nuläget.

För det är så att Eslövs grundskola är i kris. En tyst kris som det verkar – men ändå i kris. Man hör sällan en politiker tala om att vi harvar i Sveriges absoluta bottenskikt år efter år. Man ser i stort sett aldrig aldrig några analyser i tidningarna, kanske naturligt med grannar som Kävlinge, Lomma och Lund som alltid ligger i topp. Sen är jag den förste att instämma i hur svårt det är att dra några bergsäkra slutsatser av statistiken - en hög måluppfyllelse är i sanning ett komplext område!

All statistik som jag använt går att hitta på SKL:s hemsida

Om vi först tittar på utvecklingen av vissa nyckeltal i Eslöv de senaste tre åren så kan man se en nedåtgående trend för behörighet till gymnasieskolan. 16.3% utslagna var resultatet för 2008. Det är främst matematik där måluppfyllelsen är låg.

Trenden när det gäller lärare med pedagogisk examen är också något nedåtgående.

Om vi då tittar vilket statistiskt samband utbildade lärare har för behörigheten till gymnasieskolan (dvs minst godkänt i Matematik, Svenska och Engelska) så ser vi att det finns många kommuner som får fler behöriga till gymnasiet trots en lägre andel utbildade lärare. Däremot framgår det att det finns en klar fördel med en hög andel utbildade lärare. (Eslöv är röd, övriga 289 kommuner de blå punkterna)

Hur stor påverkan har lärartätheten för måluppfyllelsen? Det framgår av grafen att Eslöv har betydligt fle
r elever per lärare jämfört med andra kommuner. Även här finns det exempel på kommuner som kan kombinera en hög måluppfyllelse med få lärare, men de flesta som presterar bättre har högre lärartäthet.

Nej, den stora skillnaden ligger i utbildningskostnaden, dvs kronor per elev när man tagit bort kostnader för lokaler och skolskjuts. Eslövs kostnader är klart lägre än riksgenomsnittet och man kan bara spekulera i hur en klok rektor skulle kunna använda 5 000-10 000kr/elev för att förbättra måluppfyllelsen. Pengar är ingen frälsare, men för att kunna genomföra en målinriktad insats för att komma tillrätta med krisen i Eslövs grundskola så tror i alla fall jag att det behövs mer pengar.


Det finns oerhört viktiga faktorer som jag inte kan visa några grafer på. Tex föräldrarnas intresse av barnens skolgång, föräldrarnas utbildningsnivå, den lokala arbetsmarknadens struktur, andelen icke svenskfödda och den lokala kulturen. Visst, detta är jätteviktiga faktorer - men det är parametrar som kommunen har mycket liten möjlighet att påverka. Vi kan påverka hur mycket vi satsar på skolan, vilka arbetsmetoder och målstyrningsprinciper som ska gälla, men knappast påverka föräldrarnas engagemang eller utbildningsnivå i nån större utsträckning.

Socialdemokraternas misslyckande med grundskolan är en sak för sig. Det är inte lätt att hitta de rätta åtgärderna och utvärderingen kommer många år senare. Värre är väl den nonchalans inför den pågående utslagningsprocess som man har skapat. Ska vi behöva lämna in ytterligare en interpellation för att få ansvariga politiker att åtminstone säga någonting?


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar