söndag 28 september 2008

Internet - En demokratirevolution

Internet är en demokratirevolution. Internet är för mig och många jag känner den viktigaste källan för information av olika slag. Jag använder internet dagligen som ett viktigt stöd i mitt jobb. Jag inhämtar lösningar, ideér, tänkvärda ord och nyheter både av proffesionellt slag och av privat natur.

Internet är en unik mimers brunn - vetskap är bara ett klick iväg, information som i min barndom var så svåråtkomlig så att man nästan alltid struntade i att ta reda på svaret. Nu kan alla ta reda på vad Godwins lag är, utan att behöva krångla - detta var praktiskt sett en omöjlighet för de flesta för bara 20 år sedan.

Internet är, tack vare bristen på reglering, en oerhört vital del i mitt liv och på det vis jag kommunicerar, lär, förmedlar, upplever och förströs. För ett internet med en statlig och överstatlig reglering ända från början hade aldrig blivit så här stort. Inte så här bra. Och framför allt, inte så här fritt. Detta är min sanna övertygelse.

Internet suddar ut gränser, den skapar nya vänner. Den skapar en arena för de som kanske inte annars hade haft en. Det bor så oerhört mycket kraft, så mycket vilja i detta mänskliga nätverk.
Självklart blir det också lättare för brottslingar att utväxla information. Pedofilerna har liksom andra fått en ny arena att spela på. Terrorister har nya möjligheter att förstöra. Mobbingen har också fått en ny arena, något som många tonåringar idag har fått erfara, en mobbing som fortsätter ända hem till tonårsrummet.

Kan internet fungera helt utan reglering och beivring av brott? Jag tror det, men jag är inte säker på att det är det mest optimala. Jag tror att internet fungerar bättre om det övervakas av polisen, säkerhets- och underrättelsetjänsten. Men detta måste göras på ett sådant sätt att det inte gör intrång i den privata sfären hos oskyldiga människor.

Polisen måste kunna, efter domstolsbeslut, kunna undersöka vem som laddar ner filmen på Lisa som är 5 år och blir utsatt för ett sexualbrott. Och spåra den som gjorde den tillgänglig. Det måste vara möjligt att utdöma straff mot de som ärekränker andra. Det ska inte vara möjligt att kränga allt stöldgods på Blocket hursomhelst. Vad underrättelsetjänst anbelangar, så verkar det vara en mycket god idé att hålla sig ajour med de chattar, bloggar, hemsidor och nyhetsplatser som förmedlar relevant underrättelseinformation.

I min föreställningsvärld ser jag inget problem med att myndigheter använder internet, både att spana på, att beivra brott och att informera. Så länge detta sker på publik information behövs inget föregående beslut av domstol heller. Det ska heller inte vara svårare att avlyssna en misstänkt brottslings internettrafik än vad det är att avlyssna deras samtal idag.

Internet är den unga generationens viktigaste verktyg och arena. Det fattar inte de allra flesta som är 40 år eller äldre. Själv är jag 31 år och de flesta i min ålder, inklusive undertecknad, fattar nog inte heller riktigt hur ungdomar på 10-20 år använder internet, eller hur viktigt det är. Det är stor skillnad på att använda internet för att "kolla på blocket" eller "betala räkningar" eller kanske tom göra nåt så avancerat som "hänga på viktklubb.se".

Många skickar aldrig ett enda vanligt brev på ett år. Men kanske 5000 SMS och 2000 e-mail. Det är här som all känslig och förtrolig information utväxlas, genom digitala medier. Detta gäller för övrigt i stor utsträckning även på företagen. Hemlig information utväxlas dagligen över telefon och e-mail. Därför blir jag förskräckt över att läsa om människor som får sin internetuppkoppling avstängd. Gör man något brottsligt, så ska man självklart straffas för det - men att stänga av internet är ungefär som att stänga av TV, Radio, tidningar, telefon samt förbjuda någon att ta emot eller skicka vanlig post.

Det är stor skillnad mellan att "bara" använda internet och att vara en del av internet. Det blir vanligare och vanligare med att en stor del av unga människors identitet byggs just på denna arena, genom community-siter som Facebook, MySpace, LinkedIn, Youtube, bloggar, forum - you name it. Här vill ungdomar synas, här MÅSTE man i princip synas för att få sin identitet bekräftad och sin popularitet mätt.

Jag tror att det i denna skillnad mellan att använda internet kontra vara en del av det är en av förklaringarna till att det är så lätt för lagstiftare att vilja inskränka dessa rättigheter. För de, som jag så styggt kallar "pre-internet"-generationen så är det ju bara tillgången till gratis läsning av en dagstidning som drabbas. So what, man kan ju gå till kiosken och köpa en vanlig tidning istället. Men om man får kontakten avskuren till sina vänner, sin identitet så hamnar saken i ett helt annat läge.

Vi behöver säkerställa ett fritt och väl fungerande internet, där alla kan ta del av dess möjligheter och enorma utbud. Vi måste få en fungerande brottsbekämpning på internet, men inte låta lobbyister styra så som har skett i tex ACTA-fördraget. Det behövs en annan utgångspunkt än den nu förhärskande. Glappet mellan de som lever en stor del av sina liv på internet och lagstiftarna i det här hänseendet är monumentalt, det visade sig tydligt i FRA-frågan. Inte nog med att FRA-förespråkarna påvisade en uppenbar brist på förståelse för hur tekniken fungerar - man visade också att man inte alls har förstått att för många är ens identitet på nätet hårt sammanflätat med det riktiga livet. För dessa betyder FRA-lagen samma sak som statens rätt att läsa dagboken i byrålådan utan brottsmisstanke, eller spela in dina privata samtal med dold mikrofon.

Därför det är så viktigt att våra lagstiftare förstår även dessa infallsvinklar. Det vore nåt att ta tag i. Eller vad tycker du?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar